Vad ska man göra? Är hon trött på mig?

36 egenskaper? Det är väl cool antar jag om hon själv ärligt kan säga att hon har 36 stycken eftertraktade egenskaper. Tyvärr så är många populära tjejer så upptagna med all uppmärksamhet de får att de glömmer att själva försöka ha så mycket integritet som möjligt istället för att bara fokusera på hur killarna är (och vad de har). Ställa en massa krav och uppfylla väldigt få själv.
Det där med lead by example är inte så hett idag längre tyvärr.

Ja men det är väl lite av ett samtida problem. Kvinnor har skyhöga krav på män och letar efter prinsen de tror finns runt hörnet, samtidigt som de är ganska ointressanta och alldagliga själva. Jag tror att problemet mestadels finns på Tinder och dylika sidor, medan de i verkliga livet har lägre krav på män (krogen osv).

Att gå runt och ha 36 egenskaper som en kille måste ha låter verkligen helt absurt. Vissa saker har jag svårt att förbise (dåligt skötta naglar och fula tänder är nog det enda jag inte kan stå ut med) men min tröskel har blivit otroligt mycket högre på senare dagar vilket jag är stolt över. Det känns väldigt omoget att ställa så mycket krav på ens potentiella dejter.

Har tänkt på henne varje dag. Och jag skulle såklart inte vilja något annat än att ha henne tillbaka. Men jag har ändå blivit rätt lugn och är kanske inte lika blockerad längre vilket känns bra.

Sen har jag nog haft för mycket stolthet i det hela. Jag ser egentligen inte varför jag måste behöva vinna den här leken som ska spelas. Jag kan egentligen gott vara vänner. Om hon inte vill det så är det ok.

Så jag har valt i min ensamhet och vandrande från dejt med en okänd, olidlig person till en annan valt att svälja min stolthet. Kontaktade dels mitt kk från tidigare som jag ska träffa imorgon. Hon var ändå rätt enkel med mig och schysst. Henne tog jag absolut för givet, vilket jag skäms lite för. Ville egentligen inte såra henne och hoppas att jag inte gjorde det. Ska åtminstone bli skönt att prata med henne och kanske få lite närhet också.

Sedan har jag även valt att kontakta henne igen. Tror inte att hon är så sugen att se mig. Men hon svarade mig åtminstone och vi chattade lite kort om livet idag. Är åtminstone i en position idag där jag upplever att jag kan ta vettiga beslut så får bara vara uppmärksam så jag inte tappar kontrollen igen.

Karma bet dig. Såja spring tillbaka till din 150 kilos kk.

Möjligt. Blev ingen träff med kk dock utan fick träffa tjejen jag gillade idag. Vi åt brunch, gick på promenad och pratade. Skäms över att ha blockerat henne och hon beklagade sig över att hon hade sårat mig.

Vet inte egentligen vart allt kommer att landa. Men jag ångrar mig att jag betedde mig som jag gjorde och ska göra allt jag kan för att vinna henne tillbaka igen. Var dock lite osäker efter vi sågs idag om hur jag kände. Men har väl landat i att jag ska försöka igen och inte tappa fattningen. Om hon inte vill så har jag åtminstone försökt. Det var för övrigt hon som önskades att ses, förhoppningsvis så är det ett bra tecken. Var lite nervös idag. Har aldrig älskat någon så mycket. Skulle göra allt för henne. Jag vet inte riktigt vad hon vill då hon spelar korten nära hjärtat. Aja, älskar henne oavsett. Kan inte vara med någon annan. Har svårt att sova. Skickade ett meddelande när jag skulle lägga mig som hon inte har läst än. Jag ska köpa alla blommor och choklad hon någonsin kan önska sig. Åtminstone fram till julen. Vill ge henne all min kärlek. Om jag tappar detta igen då flyttar jag...

Sedan betedde hon sig respektlöst mot mig men det ser jag till att markera på, på ett bättre sett i framtiden om det skulle ske. Ibland ångrar man sig och inser vad fan är det jag har gjort egentligen. Tog henne för givet och trodde att jag skulle klara mig fint utan henne vilket jag inte kan. Detta kommer bara leda till fruktansvärd olycka eller lycka. Mycket på spel känns det som. Ska bli kul att se om man har förbättrats något.

Bättre kärlekshistoria än Twilight?

Du ska inte ösa massa blommor, choklad och kärlek på henne, chilla och ha lite is i magen. Ni ska umgås och ha kul, för att sedan se vart det leder, capisce?

Okej då. Tänkte åtminstone ge henne blommor nästa gång, hon sa att hon skulle bli glad av det. :/

Ska ta det lite lugnt då. Är som bambi på hal is.

Du är lite förblindad och jag vet exakt vart du befinner dig. Det är inte lätt, en jävla balansgång. Försök att ta det lite lugnt, lägg inte all din fokus på henne, sysselsätt dig och fokusera på ditt egna liv.

Läst bland dina inlägg. Du verkar lite vettig. Ska tänka på det. Jag tror jag kvävde henne tidigare, hon berättade utan att vara specifik mot mig att hon är en sån som behöver egentid när vi sågs senast. Jag med egentligen, innan jag träffade henne. Mår åtminstone bättre av att jag kan prata med henne och jag inte oroar mig eller plågas av brist på kontakt.

Mitt motto nu kommer att förbli att man ska alltid avsluta alla möten på så sätt att båda är nöjda. Det ska inte uppstå massor av oro som någon sitter och grubblar på i sin ensamhet och överanalyserar på ett forum eller med sina vänner.

Kul att du har börjat träffa henne igen, men jag håller med Krendel. Det där med blommor och choklad är en, ursäkta mig, värdelös idé. Jag är ganska säker på att vi män tror att kvinnor faller för smörig romans, när de i själva verket inte alls gör det.

Kvinnor gillar lugna och avslappnade killar. Jag förstår att du vill ge henne allt du kan men det kommer bara göra henne vettskrämd. Man känner sig så kär att man håller på att explodera men det är inte fördelaktigt i detta läge.

Ge gåvor, men gör det med finess. Att dyka upp med blommor är bara en kliché och kommer göra tjejen obekväm. Hon vet ju att du gillar henne redan. Eftersom ni har lite historia ihop där du blev sårad, gör du bäst i att chilla och ta saker som det kommer. Hon vill uppenbarligen träffa dig igen och umgås med dig. Visa att du är cool och gärna umgås med henne, men att hon inte är hela din värld. Det kan du visa henne längre fram på andra sätt, genom att stötta henne när hon behöver det och att röra henne på kärleksfulla sätt osv.

Hoppas på det bästa den här gången!

Jag är allt ifrån cool. Och att bo i en stad där man inte känner någon och allt är nedstängt ökar bara påfrestningarna. Jag har tänkt länge på att bara åka hem där jag har ett större nätverk. Men hon är den som möjligtvis skulle kunna hålla kvar mig.

Efter vi sågs har känslorna varit i berg och dalbana. Ibland kolugn och avslappnad, arg, överlycklig, oerhört behov av närhet eller kontakt osv. Det håller inte. Jag kan inte hantera en sån situation. Enda sättet jag kan umgås med henne med dessa omständigheter är fler gånger än en gång i veckan.

Det är mycket beklagligt att jag har blivit sån mot henne. Hade önskat att det inte var så. Hon vill ju uppenbarligen umgås. Så efter vi sågs så frågade jag dagen efter om hon ville ses nästa helg. Hon sa att vi får se hur det går med hennes jobb. Jag sa, javisst och skämtade lite och allt var fint. Men ett sånt svar gör mig galen. Jag hade inställningen att om vi inte ses nu till helgen då drar jag. Det lät som ett kanske, ett kanske kan lika gärna vara ett nej och jag klarar verkligen inte av att sitta ensam i lägenheten i december och hoppas.

När jag sedan skrev till henne märkte jag att hon var upptagen eller ointresserad. Tänkte att jag får ta det lugnt. Det höll sig i ca 40h sedan beslöt jag mig för att åka hem och aldrig komma tillbaka till den här jävla skitstaden. Drog ett meddelande till henne om att jag drar hem och tackar för mig men gärna håller kontakten och att vi kanske ses någon gång i framtiden.

Efter att jag hade läst meddelandet jag skickade så kom alla känslor på en och samma gång. Började storböla och det kändes så skönt men också så konstigt och lite skämmigt. Är det nu jag äntligen vågat släppa taget? Hoppades på att grannarna jag ändå aldrig skulle se igen inte hörde mig. Hon svarade fint och allt och menade att hon inte kunde ge mig den uppmärksamheten jag uppenbarligen behövde och massor av annat. Visst, hade det inte varit lockdown, då hade jag kunnat hantera situationen. Men nej, 2 månaders ifrån henne hjälpte inte, jag känner för starkt.

Idag är vi då ”vänner” och jag fick vara med om bland det märkligaste, jobbigaste samt finaste jag någonsin känt. Jag tar med mig detta in i framtiden. Fick extra chanser, vilket alla inte får, hon ströp aldrig kommunikationen utan svarade på mina frågor. Alla får inte samma förutsättningar, så jag är tacksam. Hade bara önskat att jag hade fått reda på vad hon kände och tänkte långt tidigare så hade jag haft chansen att inte hamna så djupt in i skiten.

Ja, nu har det gått 3 månader sedan du hamnade i den här situationen och kanske bäst att ta sig ur det så enkelt du kan genom att flytta. Det var väl inte så farligt dock, det hon får se? Bättre än att hon lovar dig att ses och sedan ställer in 3 timmar innan. Men ja, nu vet du. Du kanske träffar någon i hemstaden nu istället.