Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

Kul, han var alltså lite hemmabygge-intellektuell också, rörde sig med svåra ord inför de storögda karateeleverna?

Ja, det måste ha blivit en total hangup på den förstfödde sonen. Klart att det är den grejen som ligger till grund för all skit som modern sedan utsatt stackarn för. Otroligt tragiskt alltsammans, och också ganska lätt att begripa hur det kunnat bli så.

En annan liten grej jag funderat på – vad heter egentligen barnen? Användes deras krystade J-namn (J*oie, J*odie och J*oysie som tilltalsnamn? Eller var det J*aqueline och D*iana? Vad de valt att kalla sig senare i livet efter frigörelsen från modern är inte lika intressant.

Inte? Det är väl det hon påstår att hon gjorde, men att myndigheterna svarade att de inte kunde göra något?

Att vara ungrare på 1950-talet var ungefär som att vara afghan i dag - du fick i stort sett ”fri entré” till Sverige.

Jag är konfunderad själv över detta, förmodligen för att jag aldrig såg döttrarna mer än någon enstaka gång. Fick verkligen dra mig till minnes för att komma ihåg dem. Ber om ursäkt för detta, men jag ljuger inte.

Jag kan säga så här: Att efter att ha bott relativt nära den familjen under många år, så kommer jag inte ihåg att jag sett att mamman varit ute med barnen som en familj en enda gång. Vad jag kommer ihåg så måste de vistats väldigt mycket inne i lägenheten. Mait var sällan ute när hon bodde med Johnny. Johnny och Mait var aldrig ute tillsammans. De gjorde aldrig något som en familj. Johnny var ute med traktens tonåringar, plus att han verkar ha haft något skumt för sig då han åkte in till stan kvällstid.

"Ungersk kvintett fick hårda straff" – https://imgur.com/a/2NiXuDz

Lägret för ungrare nära Tyfors var ökänt.





https://www.dalademokraten.se/artikel/ungernlagret-i-safsnas-oroar-ortsbefolkningen-ferenc-favid-77-var-med

Nja men alltså. Ska hon enbart förlita sig på myndigheterna i det här fallet då? Hon säger ha haft rätt med sina misstankar. Hon blir inte insläppt i lägenheten av sin mor som hon vet är knepig och att brodern är där inne. Det är dåligt gjort av henne. Riktigt vaga försök till hjälp tycker jag i alla fall.

Om du tycker att hon gjort rätt som kontaktat myndigheterna och låtit det vara där så vet jag inte vad ja ska säga till dig. Vem som helst hade kunnat kliva in där och se en man med sår över hela kroppen och utan tänder. Vem det är som kliver in spelar ingen större roll.

Har själv ringt polisen för att få folk utslängda ur lägenheter förr så jag ser inte hur svårt det skulle vara att plocka upp luren sisådär 22 år sedan och få det gjort.

Usch ett sånt fruktansvärt fall, blev jätteledsen när jag läste om detta. Först försökte jag trösta mig med att det nog rörde sig om en man med någon form av diagnos som kanske hade egna problem med att ta sig ut i samhället och att läget kanske inte varit sådär illa hela tiden utan urartat sista åren när mamman blivit gammal och sjuk.

Men efter att ha läst lärarnas vittnesmål etc så verkar det ju snarare som ett i grunden "normalt" barn som blivit utsatt redan från första början av en psyksjuk förälder och förmodligen aldrig fått någon chans till ett normalt liv. Naivt när man läser folk som skriver om att "borde inte klasskamraterna undra vart han tog vägen" när det verkar som att pojken var utstött eftersom mamman inte skötte hans hygien och han var skrämd och försynt pga hemsituationen redan som barn när han ändå var ute i samhället. En 13-åring som haft ett normalt liv fram tills dess är nog svår att bara låsa in... men inte ett barn som blivit psykiskt och kanske fysiskt misshandlad och vanvårdad redan från start, och som på grund av det inte kunnat knyta några egna kontakter ute i samhället som en normal ungdom.

Det går ju inte ens att föreställa sig vilka fruktansvärda lidanden den här personen gått igenom med tanke på skicket och situationen som beskrivs. Bara att försöka föreställa sig det (vilket jag borde låta bli) är ju som att stirra ner i avgrunden. Och det är ju helt vanvettigt om det inte går att döma henne för något. Man kan ju inte bedöma fallet som om han varit vuxen när han gått igenom detta, eftersom han aldrig tillåtits att bli vuxen, och det är ju något som en förälder tyvärr har "möjlighet" att utsätta sitt barn för (om inte samhället griper in). Häng häxan skulle jag säga, tycker det är irrelevant sett till detaljerna av fallet om hon var psyksjuk medan hon gjorde det.

jag växte upp i området och brukade se henne gå med en kille, vi kallade honom för elvis pga hans frisyr. kan det vara sonen? jag minns det som att han var i övre tonåren eller ung vuxen, äldre än mig iaf mitten av 90 tal då var jag 10-12. känner du igen det?