Lika många män som kvinnor utsätts för våld i nära relationer-Vad säger feministerna?

– Precis som etablerad internationell forskning för 15 år sedan beskrev verkligheten bättre än den enda svenska som fanns att tillgå, beskriver idag den etablerade internationella forskningen i västvärlden bättre könsfördelningen av skadorna p g a partnervåld än den undermåliga svenska gör.
Varför är du så rädd för att ta till dig vad etablerad internationell forskning på frågan om partnervåld har visat under decennier, när den har visat sig vara mycket mer vederhäftig och beskriva verkligheten mycket bättre än den svenska?
– Den etablerade forskningen jag hänvisade till handlade om det jag svarade på, nämligen fördelningen av skador p g a partnervåld, vilket den statistik från BRÅ, som du maniskt och härskartekniskt klistrar in, också handlar om. Gå tillbaka och kolla!

Gå tillbaka till ursprungsmeddelandet och försök förstå vad det var jag sa där och i de efterkommande svaren. Detta bråket – som du är ensam ansvarig för att ha startat – är helt efterblivet p g a ditt omogna beteende med härskartekniker och halmgubbar.

Klart det inte hjälper säga till på skarpen till en psykopat. Våld är enda språk de förstår. Då underkastar de sig. Ungefär som i djurriket.

Här är halmgubben: Har jag gjort det? Länka till inlägget där jag påstod detta?

Ser du, vännen, att jag använder dina egna ord från den invändning du postade i irritation över att jag konstruerade en pedagogisk halmgubbe? Här är dina ord: Sluta med tramset nu! Du är inte mogen att ta en sådan här svår diskussion, utan du låter den förfalla i trams, härskartekniker och halmgubbar.

Nja, risken är förmodligen stor att gärningspersonen kommer använda detta mot en i utpressningssyfte. Man ger förmodligen bara gärningspersonen ytterligare en hållhake som gör att man inte kan lämna förhållandet. De använder ju allt de kan för att ha en kvar.

Men nej, jag vet att det inte hjälper att säga till på skarpen, men ibland får man nog av att höra hur dålig gärningspersonen anser att man är osv. Så säger man ifrån på skarpen. Men då får man höra det sedan... Att man är "nipprig och labil" för att man blir befogat arg och höjer rösten och säger ifrån när gärningspersonen nedvärderar en i flera timmar.

Det bästa är att söka hjälp och stöd och se till att försöka lämna relationen så säkert och tryggt som möjligt. Men detta är lättare sagt än gjort. Men det är det absolut bästa man kan göra.

Jag vill inte trampa på dina erfarenheter. Du har rätt till din upplevelse och jag är glad att du fann ett sätt att handskas med situationen som fungerade för dig.

Själv har jag sett en kvinna gå från psykopat till undergiven när hennes man började klå upp henne. Försökte hon hålla något emot honom så vet hon att det blir mer våld. Tills all dålig attityd är borta.

Vill återigen betona att jag inte försvarar kvinnomisshandel. Mannen i fråga vet jag också normalt har sunda värderingar, men han hamnade i en exceptionell situation som krävde exceptionella lösningar.

Ja, våld har inget kön. En utsatt är utsatt och en förrövare är en förrövare. Skillnaden ligger här i hur samhället bemöter offer (en manlig utsatt riskerar tex fängelse).

Oavsett kön på utsatt/förrövare så är det väl inte ovanligt att den utsatte har svårt att driva saken själv och att förrövaren slingrar sig. Det är ingen skillbad för den som är utsatt precis som du säger.

Jämställdhetsmyndigheten försöker ju i nuläget förringa manliga utsatta, bla genom att även använda mäns våld mot kvinnor, även om det rör sig om kvinnors våld mot män. Frågan är helt kapad av radikalfeminister och manshatare tyvärr.

Mansjorerna arbetar i stor utsträckning med mäns våld mot kvinnor. Så blir du slagen som man av en kvinna så kan du få mycket hjälp med dina aggressionsproblem. Scrolla upp, du hade en fd polisanställd som berättade om dagsläget för våldsutsatta män.

Mäns utsatthet är något som fortfarande är tabu att prata om fortfarande tyvärr. Våld i nära relationer är ju helt klart något som borde tas tag i på central nivå, visst det finns lokala och personberoende initiativ både privat och på myndigheter men det är ju staten som helhet som ska behandla människor lika. Det borde definitivt inte läggas på frivilligorganisationer.

Det stämmer inte.
Jag svarade
uhm... vad sägs om personen som skapade kvinohem/skydande boenden?

Erin Pizzey

Vart har jag skrivit att offer för våld är gärnginspersonen?

jag skrev att det är en förklaring till att mycket lite händer med trots enorma satsningar i tid och pengar,

att män och kvinnor utsätts för i princip samma utsträckning för våld i nära relationer är ju från brås undersökning,

Hyklande förtryckare....



Du är en del av problemet inte lösningen.
Jag diskuterar våld i nära relationer.


Att våldsamma kvinnor är överpresenterade på kvinohem och skyddande boende?
Jag har aldrig hört att de inte är så. ja utom från dig då.....



Att motivet till att utmåla sig som ett offer är att man kan legitimera sina handlingar, hur vidriga de än må vara?

Ja, vad säger feministerna ja..

Är det inte lite 'intressant' att när det kommer till sexuellt våld så är en analys och relativisering runt grader av det våldet och tillhörande straff något som betecknas 'kvinnohat' och skall tystas ner.

Samtidigt när det kommer till våld mellan kvinna/man så är en analys runt grader av våldet och tillhörande straff något som MÅSTE diskuteras och relativiseras annat är det kvinnohat.

Autistiska hycklare.

Rätt svar är att "grad av våldsamhet" inte defineras enbart ur muskelmassa och kön.

Det innbär att inte alla människor är kapabla att ta till våld ens som självförsvar. (kamp är ju inte den enda instinkten)

så förenklat har du flera scenarion i varje givet fall, när det kommer till vuxnas relationsvåld så ser populationsfördelningen ut som följande.

Icke våldsam man (4/10)
våldsam man (6/10)
icke våldsam kvinna (6/10)
våldsam kvinna (4/10)

Detta betyder ju inte att 6 av 10 män dödar sin partner, men sannolikheten att en av de 6 skulle kunna göra det är betydande i förhållande till de som inte är våldsamma)

Problemet ligger ju i att relationsvåld prevention är byggd på ett falskt scenario. men det framgår även i den mycket begränsade framgång "kampen" har uppnåt.

Just så. Hade man vart lite ärligare och haft mindre hatdimma för ögonen kunde man gjort mycket gott, för båda könen. Problemet finns, inget snack. Barnen lider mest. Men men, feministerna är av hävd inga problemlösare. Problembelysare och avkastning därav är deras MO.

nä, de har gjort en (i teori) en marginellt bättre insats rent statistiskt, om vi nu ska bortse från internationella studier, eller studier i sverige där kvinnor slår först i högre utsträckning , än om vi inte gjort någon lagändring öht, där män förväntades och ålas att använda "milt våld" för att hålla ordning i hushållet.

Synd om barnen, för att inte tala om dennes framtida partner. så någon vidare lösning är det ju inte att ensidigt arbeta med "mäns våld mot kvinnor".

Ja, det viktiga är att lära samtliga våldsutsatta att inte använda självförsvar alls (använder man inget självförsvar så kan en gärningsperson aldrig hävda att offret är våldsam, det gäller att hela tiden ligga steget före gärningspersonen, om man har med en slug sådan att göra). Flertalet offer jag känner skulle aldrig våga använda självförsvar mot sina våldsverkare, men det finns säkert situationer där ett offer upplever att denna inte har något val... Men det allra bästa är att dra och se till att det finns bevisning för det våld man utsätts för. Men här behövs ju verkligen samhällets hjälp och stöd för de våldsutsatta. För det är svårt att gå. Mycket svårt. I synnerhet om gärningspersonen använder sig av väldigt mycket hot och dessutom effektiva hot. Om gemensamma barn/husdjur tex.

Precis. Så den våldsutsatta behöver bra hjälp och stöd, precis som du skriver. Oavsett könstillhörighet på den våldsutsatta.

Att mer resurser går till mäns våld mot kvinnor beror med stor sannolikhet på att det är fler kvinnor än män som dödas av våldsverkaren och att kvinnor i regel blir betydligt mer fysiskt skadade. Så där är det ju helt i sin ordning. Man måste naturligtvis se till att det råder nolltolerans mot att folk ska mista livet i sina relationer... Och sätta in bra resurser för att motverka detta. Men även de män och kvinnor som främst utsätts av psykiskt våld och lindrig fysisk misshandel drabbas inte sällan av allvarliga konsekvenser. Så det behövs verkligen mer resurser för hela spannet. Där är det ju oerhört viktigt att det finns kvinnojourer och mansjourer i varje större svensk stad, som ger hjälp och stöd till offren. Och att vi får bort all stigmatisering kring våld i nära relationer. Att det är folk av båda könen som kan drabbas, att folk oavsett klasstillhörighet kan drabbas osv. Att vi som är/har varit våldsutsatta inte är några små veklingar, utan att vi snarare är som folk är mest men har råkat bli kära i fel person.

Verkar beror på vilken mansjour det är. Vissa öppnar upp mer för att mannen själv får beskriva vad hans problem är. Det är bra. Så borde det naturligtvis se ut på samtliga mansjourer. Att man kan få hjälp och stöd som våldsutsatt man. Eller få terapi som våldsverkare. (för våldsverkare, både män och kvinnor som utövar våld i nära relationer, behöver naturligtvis terapi för att kunna stoppa sig själva).

Det är därför det är så oerhört viktigt att belysa detta! Att män också drabbas av våld i nära relationer! Belyser man detta kommer det vara lättare för män som utsätts att faktiskt söka hjälp och stöd. För det är inte lätt för något offer (vare sig män eller kvinnor) att göra just detta. Man drar sig för det in i det längsta och tänker att man ska fixa det hela själv... men det gör de flesta inte.

Jag läste en annan tråd, där det var en man som sökte andra män som liksom honom själv har blivit utsatta för sexualbrott. Han skrev i sin tråd hur han blivit bemött när han har berättat om sina erfarenheter... Det var ingen som tycktes ta hans upplevelser på allvar. Nu var detta längesedan och han har bearbetat sina upplevelser nämner han själv, men jag blev väldigt ledsen av att läsa hans historia. jag känner själv en man som blivit utsatt för sexualbrott (av en kvinna) och vågade berätta för oss vänner. Vi slöt upp kring honom och fanns där som stöd. Precis som vi gör för de kvinnor vi känner som har utsatts för sexualbrott. Är man ett offer, så är man ett offer. Oavsett om man är man eller kvinna. Man behöver stöd av sina nära och kära i sin situation.