Citat:
Eftersom jag håller SD som trolig gm, utgår mina spekulationer utefter det.
1. Jag tycker att den fräckhet som gm har haft, att han har vågat sig ut från planket i ett så direkt skede efter mordet (skriken), för att lämna mobilen i någon buske (?) mellan Byalagsg 2 och Rättarevägen 11, misstänker jag att han har varit fräck nog att ta cykeln raka vägen hem. Det för att mgm berättat om det blodiga sexet och Lenas sadelsex och att SD ända till sista minut hade en berättelse om cykeltest av växlar i området, precis vid gång/cykelbron.
Därför kan han ha tagit en väg förbi HD (Färdemansgatan och hem, alternativt cyklat vi Rätterevägen och in i Vivallaskogen och hem (för att undgå att någon såg honom).
2. Att Lena skriker, kan i första skedet berott på att hon bryskt blir nersparkad, och/eller nedhållen av en sko. Kanske fick hon ett överraskad slag över huvudet, som kanhända inte tog tillräckligt hårt. De slag som syrenstammen fått hade väl blod av Lena i sårytorna? Jag tror att det inte var fullt så lätt att slå på Lenas som han trodde. Hon höll om sitt huvud med sina händer, vilket borde skyddat huvudet en del. Det måste ha varit oerhört smärtsamt och skräckfyllt för Lena.
Det kan inte ha undgått henne att nu handlade om döden. Vilken fruktansvärt slut på hennes liv! Ingen kan få mig att tro att hon inte skrek av smärta och dödsångest! Jag mår fullständigt illa av att tänka på detta.
1. Jag tycker att den fräckhet som gm har haft, att han har vågat sig ut från planket i ett så direkt skede efter mordet (skriken), för att lämna mobilen i någon buske (?) mellan Byalagsg 2 och Rättarevägen 11, misstänker jag att han har varit fräck nog att ta cykeln raka vägen hem. Det för att mgm berättat om det blodiga sexet och Lenas sadelsex och att SD ända till sista minut hade en berättelse om cykeltest av växlar i området, precis vid gång/cykelbron.
Därför kan han ha tagit en väg förbi HD (Färdemansgatan och hem, alternativt cyklat vi Rätterevägen och in i Vivallaskogen och hem (för att undgå att någon såg honom).
2. Att Lena skriker, kan i första skedet berott på att hon bryskt blir nersparkad, och/eller nedhållen av en sko. Kanske fick hon ett överraskad slag över huvudet, som kanhända inte tog tillräckligt hårt. De slag som syrenstammen fått hade väl blod av Lena i sårytorna? Jag tror att det inte var fullt så lätt att slå på Lenas som han trodde. Hon höll om sitt huvud med sina händer, vilket borde skyddat huvudet en del. Det måste ha varit oerhört smärtsamt och skräckfyllt för Lena.
Det kan inte ha undgått henne att nu handlade om döden. Vilken fruktansvärt slut på hennes liv! Ingen kan få mig att tro att hon inte skrek av smärta och dödsångest! Jag mår fullständigt illa av att tänka på detta.
Frakturer på fingrar stärker teorin om att hon skyddade sitt huvud. Det gör man reflexmässigt tänker jag. Då blir det svårt att komma åt med det tillhygge som var tänkt just för skada mot huvud. Kroppen kan ta mycket stryk med ett tillhygge innan man dör. Så det utdragna förloppet och skriken kan ha att göra med att gärningsmannen kämpade med att få in dödande träffar.
En yxa hade i princip klippt av både finger och hand och gått rakt in i skallbenet/ansiktet/hals.
Här får man tänka på avståndet mellan hand och såret på SD:s ben. Det kan ge en vink för hur långt föremålet var om man också tänker att han stod upp med mer eller mindre böjda knän och slog. Slår man mot en person samtidigt som man har en fot på kroppen så blir ju risken att träffa sig själv (benet) ändå större.
Märken på trädet kan vara från när tillhygget ”studsade” från LW:s kropp/huvud (vid avvärjning?) eller såklart en ren miss rakt in i trädet.
Man får även ta i beaktande att om en person inte dödat på detta sätt tidigare så kan han ha misstagit sig på föremålets förväntade effekt vid slagen.
Ett 40-50 cm långt järnrör kan man diskret gömma innanför byxlinningen/tröja/jacka.
Är det kapat till den längden eller annars ha en skarp kant i änden så blir den väldigt vass.
Det kan förklara kanske att vissa sår är mer som skärskador och vissa från rent ”påpucklande” med sidan.
Att SD har ett skärsår på benet under knät kan också tala för något så skarpt föremål.
Föremålet måste ha blivit väldigt blodigt. Hur tar man det med sig diskret från platsen.
I handen?
Ser misstänkt ut om man möter någon.
I väska/påse?
Då måste väskan eller påsen slängas eller rengöras nånstans.
Innanför kläder?
Samma där. Lämnar spår.
SD kan vidare ha planterat mordvapnet på platsen redan innan. Ja veckor i förväg i buske eller ”nedgrävd” rent av.
Gällde bara att få dit henne.
Och som sagt, ett blodigt föremål lämnar spår om det bärs runt.
En variant är ju att föremålet varit inlindat i någon form av skydd. Typ neopren från dykardräkt ( long shot) eller nåt sånt så man bara behöver typ elda upp ”skyddet” sen. Å andra sidan blir föremålet mjukare om det omges av ett sånt lager.
Men om skyddat på det sättet så skulle själva föremålet behållas fläckfritt.
Ovanstående är väldigt spekulativt men svårt att låta bli att tänka på vapnet ibland.
