Unga män som uttrycker sig med sirligt överlastat språk de inte behärskar

Jag skulle snarare säga att det här är människor som vill framstå som smartare och mognare än vad de egentligen är.

Jag tycker mig främst se kvinnor i 20-års åldern som skriver sådär.

Ett ord som avslöjar dylika muppar är "agerar".

Ex. "Sofie agerar taxichaufför idag" och "Jag agerar barnmamma idag".

Felaktigt användande av "de" och "dem" är också vanligt förekommande.

Döm av min förvåning är naturligtvis korrekt, det är ju elementärt... Ja, jösses gosse, tillge mig i min fräckhet, men jag kan inte undgå att förebrå er i ert inoppurtuna namnval. Jag säger då det! Dynamisk bärstjälk, minsann?

Uttalad fascist, ja sannerligen! Ett hälsosamt mått sosseri är inte att fördöma, så till vida den håller sig inom den etnocentriska skiljelinjen. Vi skall heller icke förglömma, att även sossarna har sin historia, och inte alls med dagens mått mätt är så "oklanderliga" som de vill ge sken av! Förr fanns ädel och sannfärdig hederskänsla och prestige inom partiet.

Jag åstundar den dag då forna dagars glans återupprättas inom riksdagen – då sanningsenliga herrar åter tager riksdagen i besittning och låter nationen blomstra ånyo!

Jag är själv semi-hednisk och fostrades med torshammare och paganistiska altare medlest porträtteringar af Odin och Sleipnir.

Neger är det mest sanningsenliga uttrycket, och gentlemän som begagnar sig af dylika ådagaläggningar är tillförlitligt folk, det skall gudarna veta! Jag har personligen fått en del negrer att anstorma mig i vrede, och det är ett faktum som gör mig ytterst belåten.

Den kulturmarxistiska manipuleringen medelst tidningar, program och läroverk har fortgått sedan 60-talets slut, med impelementerad kommunistisk tankeverksamhet hos befolkningen som makaber skörd.

Känns som du beskriver vem du själv var i yngre år, och att den positionerande stilen inte har släppt riktigt än.

Jag hade själv lite av den slängen när jag var kring 20. Jag äskade att prata om "bakomliggande mekanismer", "fenomen som eskalerar", "kriterier inom diverse system", osv. Ett språkbruk som kändes bildat.

Sen fyllde man 22 och fattade hur patetisk man själv var samt hur fejk världen är. Det handlade om att man ville bli lika bra(eller t.o.m bättre) än den föreställning man hade om sin omgivning(människor och samhälle).

Sedan rasade illusionerna samman, och man fann att man var bättre utan att uppträda det minsta märkvärdigt.

Parmiddagar var också något jag höll på med. Men det tog inte lång tid att inse att man egentligen hatade det. Det var bara "vuxenmarkören" som var åtråvärd, initialt.

Jag uppfattar nog snarast att beteendet du pekar mot är vanligare hos unga vuxna som på pappret är lyckade. Jag själv gick på en av landets mest prestigefyllda universitet och läste en av de tuffare utbildningarna. Det vimlade av positionerande människor där.

Min uppfattning är att de 18-22 åringar som knegar är mer rimliga och vettiga än sina jämnåriga i universitetsvärlden.

Å andra sidan framstår utbildade människor som vettigare lite högre upp i åldrarna. Så lite handlar det väl om: "Fake it till you make it" också.

Att bruka ett vårdat språk är åtråvärt för var man; att veta när det är dags att byta stilnivå, är det som gör dig ball bland de andra kidsen, va.

Intressant, åtminstone halvvägs, Ts.

Ditt exempel riktar snarare mistankarna mot dig själv, det är väl bra att "försöka" läsa Platon, som du skriver. Tyvärr framstår du bara som en jöns när du försöker pissmarkera de "finare" böckerna.

Du har möjligtvis åldrats lite och läst på högre nivå men du är framställer dig själv kvävande docerande.

De/Dem är såklart en evig plåga men jag har aldrig stött på någon som uttrycker sig liknande ditt exempel.

Min magkänsla säger att det är ok att använda ordet agera som i de fallen du beskriver. Åtminstone om Sofie inte är Taxichaufför till yrket och du inte är barnmamma i vanliga fall. Man "låtsas" vara något man inte är.

"Jag agerade rörmokare idag" = jag löste upp ett stop i toan.

"Jag agerade elektriker" = jag bytte ut en skadad sladd.

Kan ju såklart ha tokfel men då bjuder jag på det.

Barbour bar man utan att känna sig fånig en gång i tiden. Sedan blir man som de där modeskaparna som vill transcendera alla klädesetiketter och som har tröttnat på alla fåniga begrepp om vad som är inne, ute, fult, snyggt etc.

Man vill bara bära något superneutalt, helst något mörkt som inte har något "märke". En svart T-shirt som inhandlas i 3-pack på större matvaruhus exempelvis, eller motsvarande jacka.

Låter som en stereotypisk influencer:

"Jag agerar taxichaufför 24H" Glöm inte att tumma upp videon och klicka på prenumereraknappen

Fånigt värre. Men så har väl ungdomen alltid varit: "Youth is wasted on the young"

Får instämma här. Det är många gånger värre med ett ovårdat språk där ett 'fint' ord slängs in flera gånger, ofta felaktigt. Om någon lyssnar på Tyngre podcast så har den ena obildade talaren missbrukat ordet 'frapperas' till den grad att man vrider sig i stolen när man hör det.

Ja, hellre att dom försöker skriva som en mogen människa, än att sitta och skriva "BLM rassesvin!!! #donaldout#sdärrasister#djurärintemat" så man blir helt ögonknullad istället.

Har inget mot bra litteratur eller klassisk litteratur. Fast just Platon tycker jag inte är nåt att hänga i julgranen