Citat:
Ja? Som det står:
*Inledningen av huvudförhandlingen
*Den tilltalade får svara om åtalspunkterna
Åklagaren går igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan.
Den tilltalade får ge sin inställning till varje åtalspunkt, helt enkelt säga om hen erkänner eller inte. Ibland kan en tilltalad medge att ha gjort det som står i åtalet men neka till att det skulle ha varit ett brott. Den tilltalade kan också svara på om eventuella skadeståndskrav eller andra av åklagarens yrkanden är rimliga. Det vill säga, om den tilltalade fälls för brottet, tycker hen att skadeståndskraven är rimliga eller borde de av någon anledning vara lägre?
*Åklagaren berättar mer om brotten
Citat:
Hur går en huvudförhandling (rättegång) till?
Rättegången i ett brottmål kallas för huvudförhandling. Huvudförhandlingen inleds med att åklagaren anger vad som påstås, samt redogör för eventuella skadeståndsanspråk och andra yrkanden. Om målsäganden företräds av ett målsägandebiträde är det denne som redogör för målsägandens anspråk. Den tilltalade eller dennes försvarare får därefter redogöra för inställningen, det vill säga om den misstänkte erkänner eller förnekar gärningen samt hur denne ställer sig till övriga yrkanden i målet.
Efter att yrkanden och inställning gåtts igenom, har åklagaren sin sakframställning. I sakframställningen redogör åklagaren lite närmare för vad det är som påstås samt redovisar den skrifliga och tekniska bevisningen. Efter åklagarens sakframställning är det försvarets tur att ha en sakframställning. Vid denna kan den misstänktes position i målet preciseras och om försvaret har åberopat egen bevisning gås denna igenom.
https://advguide.se/hur-gar-en-huvudforhandling-rattegang-till/
Rättegången i ett brottmål kallas för huvudförhandling. Huvudförhandlingen inleds med att åklagaren anger vad som påstås, samt redogör för eventuella skadeståndsanspråk och andra yrkanden. Om målsäganden företräds av ett målsägandebiträde är det denne som redogör för målsägandens anspråk. Den tilltalade eller dennes försvarare får därefter redogöra för inställningen, det vill säga om den misstänkte erkänner eller förnekar gärningen samt hur denne ställer sig till övriga yrkanden i målet.
Efter att yrkanden och inställning gåtts igenom, har åklagaren sin sakframställning. I sakframställningen redogör åklagaren lite närmare för vad det är som påstås samt redovisar den skrifliga och tekniska bevisningen. Efter åklagarens sakframställning är det försvarets tur att ha en sakframställning. Vid denna kan den misstänktes position i målet preciseras och om försvaret har åberopat egen bevisning gås denna igenom.
https://advguide.se/hur-gar-en-huvudforhandling-rattegang-till/
