Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

men då är de väl bättre att säga, oj nu blev de lite dumt här glöm de, de ska jag försöka glömma iallafall, typ.

Varför är det bättre att använda flera ord för att säga samma sak? höll jag på att säga men ville inte vara en språkpolis

"Asså", "liksom" och "typ" är väl den mest överrepresenterade formen av modern, verbal cancer. Ja, förutom all smutsig rinkebysvenska då, men det är en last som bara blattar (och några CP-skadade svenskar med dålig självkänsla) dras med.

Stämmer. Blev nån sorts autokorrektion. Är ungefär lika haj på mobiler som latin.

En grej jag retar mig på är när folk börjar sina svar på frågor med "Nej, men..." oavsett frågans innehåll, och det som retar mig JÄVLIGT mycket är att det är så vanligt i offentliga sammanhang: programledare, politiker, intervjuoffer, radiopratare etc kör den jävligt imbecilla varianten av "härskarteknik". Den absolut värsta hittills är den även i övrigt illalåtande centermuppen Annie Lööf, hon lyckades pricka in 7 av 8 "Nej, men..." som svar på frågor som INGEN av dem motiverade ett " Nej, men..."!! Hur jävla dum i huvudet måste man vara för att själv inte höra hur jävla dum i huvudet man är?

Trodde i min enfald att politiker, programledare och övriga offentlighetshoror fick hjälp med sånt de inte klarar av, tex språket, men tydligen inte.

Några exempel: 1) "...blabla, hur känns det idag?" "Nej, men det känns bra att blabla..." 2) "..blabla, hur upptäckte ni detta?" "Nej, men det såg vi när blabla..." 3)"...blabla, hur gammal var du då?" "Nej, men det var i 12-årsåldern som blabla"

Jag har nått den punkt då jag fått nog: VARJE GÅNG någon omotiverat besvarar en fråga med ett "Nej, men" spänner jag ögonen i vederbörande (och jag lovar att jag kan se riktigt jävla livsfarligt vansinnig ut) och beroende på situation antingen tokvrålar eller psykväser: "VADÅ NEJ, MEN???"

Ingen har hittills missuppfattat.

Bekräftelse som att stensätta ngt.
Lite som "Det sagt"

Vissa regionala dialekter av Svenskan har
Ska gå och ringa ett samtal, ska jag.

Har nog föga lite att göra med språkets förfall.

Det sagt så läses det väldigt mycket mindre böcker. Det lyssnas mer, görs det.

Språk utvecklas ju över tid. Anpassas.

Vilken lång mening!
Skilj gärna mellan "det" och "de".
Använd skiljetecken lite oftare.

Äsh, det där säger jag varje gång jag blivit avbryten eller märker att den som lyssnar, inte verkar intresserad

ja men då har du problem, folk tror du är dum i huvudet ifall du säger så.

Nej, det tror folk inte alls eftersom det är ett retoriskt uttryck som väldigt många använder. De flesta som säger det gör det som en sorts omvänd reservation. Det vill säga att tangera gränsen till det förbjudna, men ändå mena att det borde vara möjligt.

Ett nytt sätt att utrrycka sig har börjat spridas, och det är att många har börjat säga "Nej men ..." som svar på en fråga. JAg har hört det massor av gånger på radion. Exempelvis när reportern frågar om vädret i Skåne:

-I Skåne har ni tydligen haft värmerekord nu i november?
-Nej, men det var sjutton plusgrader i Malmö igår.

-Biden har en liten ledning nu I Pennsylvania?
-Nej, men han har fått 49.3 % av rösterna och behöver nu bara fyra elektorsröster.

-Vad tycker urbefolkningen om skövlingen av Amazonas?
-Nej, men de tvingas ju flytta.

Det är inte så nytt. Jag har hört det åtminstone i 10 år.