Citat:
Ursprungligen postat av
farbror_barbro
Jag har lite svårt att förstå vad du menar med att ”babords fästen” släpper. Menar du låsen eller gångjärnen? Bogvisiret lossnar framåt då gångjärnen brister, inte uppåt.
Bogvisiret hade ett bottenlås och två sidolås. Om dessa först går sönder så kan visiret röra sig som namnet antyder: upp och ner runt gångjärnen på fördäck som fäster i änden på lyftarmarna. I detta läge kan bogvisiret lossa på en massa olika sätt, kanske. t.o.m. rakt åt sidan vid kraftig slagsida (~90 grader) plus kraftig sjö. Saken är dock att sagda lyftarmar har ätit sig flera dm ner i fördäcket. Det betyder att bogvisiret måste ha slagit upp och ner under en längre tid. Om visiret lossnar vid kraftig slagsida förväntar jag mig både krökta lyftarmar och mosade räcken på fördäck. Inget av detta har vi.
Det som däremot helt kan uteslutas är att bogvisiret skulle lossnat enbart pga slagsidan. Tyngdkraften är bara en bråkdel av kraften från motsjön. Inte ens vid 90 grader slagsida med max belastning på babords sidolås blir den lika stor som från motsjön (ca 1 MN, se JAIC kap.12). Enkelt överslag:
om visirets tyngdpunkt och kraft mg = 0.5 MN ligger B/3 ut från låsen separerade med avstånd B, så ger momentjämvikt runt styrbords lås dragkraften på enbart babord lås:
F B = mg B/3
F = mg/3
således 1/3 av tyngkraften och ~1/6 av den skattade våg-belastningen på babords lås. I verkligheten har vi också det mångdubbelt starkare botten låset som tar upp en kraft motsvarande 2/3 av tyngdkraften, så tanken att babords sidolås brister av slagsidan är ogrundad. När den kraftiga slagsida inträffar har Estonia dessutom girat från motsjön och tappat nästan all sin fart så belastningen från sjön blir liten.
Edit: Jag måste fråga om ditt resonemang ” jag utesluter inte att bogvisiret slets loss i samband med slagsidan”. Varför då?
Vi har omfattande beräkningar som visar att våglasterna på visiret var mångdubbelt större än tyngdkraften. Vi har ett systerfartyg som får visirlås sönderslitna året innan. Till sist har vi ett bogvisir som fiskas upp 1500 m från vraket. Men du vill ändå inte utesluta att det klarade flera timmar hård motsjö men lossnade pga slagsida?
Hur relevanta är dina utsagor angående belastning och krafter om det var dåligt underhållna eller kanske trasiga lås och gångjärn?
Det finns uppgifter som gör gällande att ovannämnda inte var i gott skick, eller har jag drömt?
Och precis som du nämner, ett systerfartyg med likadan konstruktion hade tidigare skadats allvarligt, en faktor inte att förglömma i resonemanget.
Jag utesluter naturligtvis inte att lås och gångjärn har påfrestats hårt och börjat ge vika under färden den här natten, inte heller att det blev droppen som fick bägaren att rinna över när fartyget fick kraftig slagsida, bogvisiret föll av.
Om detta är vad som hände, så betyder inte det med automatik att det är bogvisiret som orsakade hålet midskepps.
Mitt resonemang kan liknas vid
hönan och ägget.
Hål --> slagsida --> bogvisirets redan hårt påfrestade fästen och lås belastas ännu hårdare --> det brister och bogvisiret lossnar helt eller delvis.
Eller
Bogvisirets fästen och lås är hårt belastade och brister --> bogvisiret lossnar helt --> gör
hål i skrovet > slagsida.
Du tycks vara duktig på att kasta fram siffror på bordet som uppenbart syftar till att visa vad som
inte kan ha hänt med bogvisiret, då bör du väl med samma frenesi kunna redogöra för hur bogvisiret kunde hamna midskepps fartyget och också åstadkomma det hål som tråden handlar om.
Kan vi få se en beräkning med tillhörande resonemang redan ikväll?
