Du har inte min välvilja

När du säger simsalabim så gör du simsalabim?
Du avfärdar diskussionen genom att kalla den simsalabim.
Du hävdar, men du visar inget.
Anledningar till att du inte vill visa kan jag föreställa mig, men du har fortfarande inte visat.
Jag frågade dig inledningsvis om du bara ville påpeka att du har inget att tillägga.

Varför har du öht lyssnat på Jonas Sjöstedt och hans anhang?
Hur ska du nu bli av med den smörja som de har placerat i ditt sinne?
Och om du söker lindring hos mig, begår du då misstaget att utsätta dig för ännu en smörjplacerare?

Om man spelar ett schackparti baklänges så hamnar man i utgångsuppställningen.
Alla schackpartier, spelade baklänges, leder till samma utgångspunkt.

Om man spelar ett socialt spel baklänges (ett språkspel, en symbolisk interaktion),
var hamnar man då?
Jag har en känsla av att man alltid hamnar i nävrätten.

Analogin haltar. Nävrätten tar ju vid när förloraren av spelet vägrar acceptera sin förlust och välter brädet över ända.

Du får ursäkta, men jag har bättre saker att lägga min mobilsurf på.

Det är lika naturligt för en analogi att halta
som det är för ett baklänges schackparti att hamna i utgångsställning.
Jag tror att du anlägger den verbales perspektiv.
Om vi säger att det finns individer som är bättre på att prata än på att slåss, verbala.
Och individer som är bättre på att slåss än på att prata, fysiska.
Vad de har gemensamt är att de strävar efter att konflikter ska lösas med den metod där de anser sig ha bäst chans att vinna.

Jag tror inte att den fysiske skulle kalla sig förloraren.
Snarare att han såg sig tvungen att påminna den verbale om vad det är för grund som tingen vilar på, eftersom den verbale tycktes ha glömt bort sin senaste lektion och flugit in i sina luftslott igen.

Jag tror inte att den fysiske skulle kalla det att välta brädet över ända.
Snarare att återställa pjäserna i sina rätta positioner. En korrektion.

Din vinst bestod i att du presenterade ett narrativ i vilket du kallas "vinnaren".
Om du istället presenterat ett narrativ i vilket han kallas "vinnaren"
hade han inte behövt klippa till dig.

Jag väljer att tro att jag förstår vad du menar.
Jag hörde någon, vem vet jag ej, säga ungefär "....högre brottslighet bland invandrare, men om man tar hänsyn till socio-ekonomiska faktorer så försvinner skillnaden".
Vad han sa var "....högre brottslighet bland invandrare, men simsalabim så försvinner skillnaden"

Det finns två sorters människor. Dom som följer flocken inifrån smeten och de som tittar på utifrån och följer med på lite distans.

En del trivs bättre med den ena eller den andra rollen men alla är på väg åt samma håll.

Vad är det för föremål som fingret pekar på och vad är det för föremål som ordet pekar på?

Märkligt att vi inte misstar "att peka med fingret" för föremålet som fingret pekar på, men när vi säger ett ord så misstar vi det för föremålet som ordet pekar på?

Vissa spel verkar sluta där dom började. Livet till exempel. Åtminstone från spelpjäsens perspektiv.

Vad gäller nävrätten så är det väl inte nödvändigtvis det man utgår från? Det gäller att vi alltid kan ta till handgemäng men i så fall borde det vara utgångspunkten för schack också?

Jag förstår faktiskt inte hur du menar. Du får gärna försöka igen. Jag längtar efter din förklaring.
Jag tar tillfället i akt att skriva lite som du inte förstår vad jag menar :
Det är mer komplext än så här :
att det föreligger en direkt (sinnes)upplevelse

att man låter ett ord (temporärt) ersätta (motsvara, likställas med, associeras till, korreleras med)
en direkt sinnesupplevelse.
Att det sedan går lika bra att använda ordet
så länge man använder det på ett sätt som är troget mot språkets idé.

Om man säger "Jag ser en lampa" så ska den direkta sinnesupplevelse föreligga som förelåg då ordet "lampa" införlivades i språket.

Om frågan är "Ska vi spela schack eller ska vi inte spela schack?" så kan man använda nävrätten för att nå en överenskommelse gällande svaret.
Men när spelandet av schack väl påbörjats, och innan det avslutats, är nävrätten, enligt min förståelse av uttrycket "reglerna för schack", ej tillgänglig.
Nävrätten sättes ur spel av spelandet av schack.

Parallellt med ovan anförda ska det framhållas att vem som helst kan kalla vad som helst "schack".
Vem som helst kan använda ordet "schack" hur som helst.
Det är djupa frågor, det här.
Det är skönt med djupa frågor. Det kan vara skönt. Det är det, för mig, nu.