Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Ja, alla.

Läs allt som tyska expertgruppen sammanställt på länken du just fick (längst ned till höger kan du navigera uppåt i länkhierarkin). Sedan HSVA:s och SSPA:s rapporter. Då kommer alla dina frågetecken rätas ut.

Jag skull vilja diskutera de sannolikt militära transportbilar som enligt vittnet Sara körde på sist av alla och som färjan kanske försenades för att vänta in.

Någon måste ha kört denna transport. har det gjorts någon genomgång av passagerarlistorna, döda och överlevande, för att försöka identifiera förarna?

Skrev i andra tråden med,sverige hade
efter U137 incidenten investerat i
ett avlyssningssystem SOSUS
och borde "hört" katastrofen
eller var det för långt bort,
Har försvaret kommenterat detta?.

Nyfiken: Hur många har läst Protokollet och/eller M/S Estonia?

Många relevanta synpunkter, jag får besvara dem en eller två i taget om inlägget skall bli galet långt:

(1) Bogvisirets rörelseriktning:
Jag vet inte om jag missförstår dig, men den gängse hypotesen ÄR att bogvisiret rörde sig ”uppåt och nedåt i den bågriktning som det är konstruerat för” innan det slits loss. Först går sidolås och Atlantlås sönder (de är sönderslitna), sedan rör sig visiret upp och ned och deformeras undertill (dokumenterat) samtidigt som lyftarmarna äter sig ner i fördäck (också dokumenterat). När visirets gångjärn på fördäck brister hamnar hela lasten på bogrampen som slits upp (lås och hydraulik är dokumenterat trasiga).

Scenariot ovan är också helt förenligt med den observation du talar om, liksom mängder av vittnesmål om uppgifter om upprepade slag, gnissel och andra oljud från fören under längre tid.

Om jag skall försöka mig på en tolkning av ståndpunkt/teori så är det att visiret kunde lyftas så högt att det gick helt fritt från rampen och sedan föll av i sidled. Men detta har inget stöd i de skador som observerats på fördäck och på visirets undersida, eller mer väsentligt, på dess lyftarmar (som inte är vridna i sidled). Det är också svårt få undertecknad att se en våg eller flera som först lyfter visiret fritt från rampen, sedan orsakar sådan kraft i sidled att gångjärnen slits av och visiret flyttas flera meter i sidled så att det kan gå fritt från rampen.

Till sist vill jag ändå påminna om
- bogvisiret har skador i ”lådan” som svarar mot att rampen haft kontakt där,
- rampen hydraulik och lås är sönder,
- rampens gångjärn är delvis sönder (babord?)
Så något har skadat rampen.

Back to basic.. -Vad var det som gjorde att ett fartyg med 15 000 ton i deplacement flyttades i sidled så till den milda grad att passagerare flög som vantar?

Ge mig ett vettigt svar..

Vad har du fått det ifrån? Det var väl slagsidan som fick folk att ramla ur sängen?

Min föreställningsbild av det hela är att:

A. När man i hamn öppnar bogvisiret så är rampens ände inte inlåst i sin bur på bogvisirets däck. I det läget kan Godzilla enkelt slita loss bogvisiret i valfri riktning utan att påverka rampen.

B. Rimligen så behöver inte visiret öppnas helt för att uppnå den situationen. Så vitt jag förstått så sticker rampen upp cirka en meter i buren på visirets däck. Det ger i min föreställningsvärld att att det räcker med att öppna visiret en relativt liten bit för att rampen inte ska vara instängd i sin bur.

C. I läge B så föreställer jag mig sedan att visiret kan "masseras" i alla möjliga riktningar utav havet, färjans rörelse och visirets egen tyngd. Att rampen ändå tar stryk i den processen är givet eftersom visiret öppnas och stängs under tiden som det pågår.

D. Jag föreställer mig till sist att det kan vara i detta delvis öppna visirläge som hydralarmar, lås, gångjärn, med mera börjar slita sig loss och gnaga sig igenom däcket och att visiret då borde kunna kränga sig över rampen istället för att med all säkerhet bli hängande i den.

Det scenario som jag tolkat som att du och JAIC förespråkar verkar mer påminna om den här illustrationen: https://youtu.be/YmX8seNKVQo?t=165 (det räcker med att titta 15 sekunder). Att visiret gnager sig förut och nedåt och både havet och färjan bara får acceptera att visiret ska färdas i den riktningen och att inget kan stoppa det.

Går dock inte ihop med JAIC:

"Den slagsida
som kunde neutraliseras med hjälp av en
full krängningstank och den andra tan-
ken tom var cirka åtta grader."

De kunde alltså kompensera +/- 8° med tankarna om uppgiften i JAIC stämmer. Så om Estonia var läck eller fellastad så att hon hade 1 grad styrbord slagsida med full babord krängningstank, borde det bli 17° slagsida om vattnet tillåts rinna över till styrbords krängningstank.

Ahh, nu förstår jag vad du läst. På t ex 44 listas en slutsats - det krävs ytterligare öppningar i skrovet för att fylla däck 0&1. I simuleringarna fyller ventilationsöppningarna denna roll, då de kommer under vatten vid 40 graders lutning.

Angående varför vakthavande på bryggan inte reagerade kan jag bara spekulera. Kanske var så osannolikt att det inte ingick i deras föreställningsvärld att detta kunde hända? Det plus dålig sikt.