__________________
Senast redigerad av Moschata 2020-10-17 kl. 00:06.
Senast redigerad av Moschata 2020-10-17 kl. 00:06.
Citat:
Gränsen mellan positiva bevis och frånvaro av bevis är oskarp. Frånvaron av bild på Kim Wall på övervakningskamerorna kunde i sig tydligt peka i riktning mot fallets lösning - den var snarast ett positivt bevis i sig - och att nästa, konklusiva steg i utredningen uppenbart var att försäkra sig om den sjunkna ubåten. Att det saknas fingeravtryck och skospår är något helt annat - det är måhända besynnerligt och svårförklarligt, men det ger inte minsta fingervising om hur TH skulle ha gått tillväga, och lika litet förstår man vilka vidare utredningsåtgärder detta skulle föraleda. Observera vidare att de saknade spåren här enbart är besynnerliga relativt TH:s utsagor att han gick in med skor på, respektive har tagit i utpressningspapperen med händerna. Jag har inte sett mycket tankegångar här i tråden som skulle kunna tänkas förklara varför det skulle vara i TH.s intresse att ge felaktiga uppgifter som lätt skulle kunna motbevisas i polisutredningen om detta.Også fravær av bevis, er bevis. I større eller mindre grad. Et eksempel der man så dette i større grad, er den danske Ubåt-Madsen-saken. Journalistene og politi frågade Madsen når han kom i land om hvor Kim Wall var. Peter svarte at han satt henne i land der på en brygge. Man kollade kameraer, men det dukket ikke opp noen ubåt på de kameraene. Det er jo ikke bevis på at han har myrdet henne, men det viser jo at han lyver.
Och en domstol måste till exempel ta i beaktande möjligheten att den ljugande tilltalad kan ljuga av andra skäl än att h*n är gärningsman.
Citat:
Visst är det så. Men hittils har det inte gått helt lysande med just den saken för polisutredningen. Jag vill betona att det alltid är ett högst betydande bakslag för en polisutredning att få en häktning undanröjd i högre rätt, på alla möjlga sätt. Redan att inte få en enveckors utredningshäktning förlängd är ett mycket dåligt tecken för en förundersökning, och får man så till och med häktningen undanröjd i högre rätt, så är chansen att få en fällande dom mot den sålunda släppte långt sämre än 50/50 - kanske runt 20%; en chans på fem. I Sverige, då, i och för sig...
Det samme ser vi i denne Fjellhamar/Lørenskog-saken.
TH sier han har gått inn med sko, men det stemmer ikke. Da ville det vært fotspor der.
TH sier at han har tatt i det og det papiret, men det stemmer mest sannsynelig ikke. Da ville det vært fingeravtrykk der, når man hittade gode avtrykk på andre papir. Dette beviser jo selvsagt ikke i seg selv at han har drept Anne, og det er det jo ingen som har sagt heller, men det kan gi en god pekepinn på at TH lyver. Og da er det nærliggende å tenke at han også lyver om andre ting.
Og til syvende og sist, så er det jo dommerne som skal avgjøre disse indisiene, og ikke Holden.
TH sier han har gått inn med sko, men det stemmer ikke. Da ville det vært fotspor der.
TH sier at han har tatt i det og det papiret, men det stemmer mest sannsynelig ikke. Da ville det vært fingeravtrykk der, når man hittade gode avtrykk på andre papir. Dette beviser jo selvsagt ikke i seg selv at han har drept Anne, og det er det jo ingen som har sagt heller, men det kan gi en god pekepinn på at TH lyver. Og da er det nærliggende å tenke at han også lyver om andre ting.
Og til syvende og sist, så er det jo dommerne som skal avgjøre disse indisiene, og ikke Holden.
Citat:
Hur vet du det? Polisen står alldeles uppenbart inför enorma problem i den här utredningen - de har åkt på att behöva släppa den misstänkte från häktet, de har inget lik, den huvudmisstänkte har ett mycket svårknäckt alibi, och han verkar vidare ha sin familj bakom sig trots att det är familjemodern han misstänks ha mördat. Det mycket svårknäckta alibit väcker frågan om det har varit fråga om anstiftan till mord, och anstiftan är bedrövligt svårt att få fällande dom för. Vi har haft ett antal celebra anstiftansfall i Sverige under det senaste dryga decenniet, och erfarenheterna från dem säger att om inte endera anstiftare och utförare har sparat hela dokumentationen av anstiftan, som tonåringarna i Stureby-fallet, eller utföraren ruttnar på anstiftaren och golar ner h*n**, vilket händer extremt sällan, så går det inte att komma i mål i ett anstiftansfall. Stämpling till mord förefaller vara lättare att få framgång med i Sverige, men därvidlag vet jag inte hur mycket straffjuridiken skiljer sig åt mellan våra broderländer.
Du skriver at politiet har et problem med å bevise at Anne har blitt drept der i Sloraveien, det er feil.
Citat:
Ja, det hoppas jag allt att jag får, för det gjorde ju Eidsivating Lagmannsrett också.
At du mener at det som har kommet fram i tråden her ikke duger som bevis, får du jo lov til å mene.
Citat:
Tack och lov för rättsamhället räcker dock detta inte alls för någon fällande dom. Motivet är vidare rätt klent. Det skiljer sig tusentals norska par varje år, utan att de behöver ha ihjäl varandra. Hade TH velat på ett säkert sätt undanhålla förmögenheten i sina företag undan AEH vid en skilsmässa, hade det funnits andra, fullt lagliga, sätt attt lösa saken på.
Mange mener det motsatte. Man har et åsted, man har et motiv, og man har en mann som lyver.
Citat:
Jo, de säger det. Men åtminstone en del av den DNA-bevisningen har ju Lagmannsretten avfärdat som inte tillräcklig ens för häktning, långt mindre för fällande dom. Det faktum att den misstänkta brottsplatsen är offrets och den misstänktes delade bostad komplicerar ju värderingen av DNA-bevisning väsentligt.
Og så har politiet THs dna avsatt på en sånn måte at de mener at han har noe med forsvinningen å gjøre.
__________________
Senast redigerad av LH07 2020-10-17 kl. 00:43.
Senast redigerad av LH07 2020-10-17 kl. 00:43.
Citat:
Gränsen mellan positiva bevis och frånvaro av bevis är oskarp. Frånvaron av bild på Kim Wall på övervakningskamerorna kunde i sig tydligt peka i riktning mot fallets lösning - den var snarast ett positivt bevis i sig - och att nästa, konklusiva steg i utredningen uppenbart var att försäkra sig om den sjunkna ubåten. Att det saknas fingeravtryck och skospår är något helt annat - det är måhända besynnerligt och svårförklarligt, men det ger inte minsta fingervising om hur TH skulle ha gått tillväga, och lika litet förstår man vilka vidare utredningsåtgärder detta skulle föraleda. Observera vidare att de saknade spåren här enbart är besynnerliga relativt TH:s utsagor att han gick in med skor på, respektive har tagit i utpressningspapperen med händerna. Jag har inte sett mycket tankegångar här i tråden som skulle kunna tänkas förklara varför det skulle vara i TH.s intresse att ge felaktiga uppgifter som lätt skulle kunna motbevisas i polisutredningen om detta.
Och en domstol måste till exempel ta i beaktande möjligheten att den ljugande tilltalad kan ljuga av andra skäl än att h*n är gärningsman.
Visst är det så. Men hittils har det inte gått helt lysande med just den saken för polisutredningen. Jag vill betona att det alltid är ett högst betydande bakslag för en polisutredning att få en häktning undanröjd i högre rätt, på alla möjlga sätt. Redan att inte få en enveckors utredningshäktning förlängd är ett mycket dåligt tecken för en förundersökning, och får man så till och med häktningen undanröjd i högre rätt, så är chansen att få en fällande dom mot den sålunda släppte långt sämre än 50/50 - kanske runt 20%; en chans på fem. I Sverige, då, i och för sig...
Hur vet du det? Polisen står alldeles uppenbart inför enorma problem i den här utredningen - de har åkt på att behöva släppa den misstänkte från häktet, de har inget lik, den huvudmisstänkte har ett mycket svårknäckt alibi, och han verkar vidare ha sin familj bakom sig trots att det är familjemodern han misstänks ha mördat. Det mycket svårknäckta alibit väcker frågan om det har varit fråga om anstiftan till mord, och anstiftan är bedrövligt svårt att få fällande dom för. Vi har haft ett antal celebra anstiftansfall i Sverige under det senaste dryga decenniet, och erfarenheterna från dem säger att om inte endera anstiftare och utförare har sparat hela dokumentationen av anstiftan, som tonåringarna i Stureby-fallet, eller utföraren ruttnar på anstiftaren och golar ner h*n**, vilket händer extremt sällan, så går det inte att komma i mål i ett anstiftansfall. Stämpling till mord förefaller vara lättare att få framgång med i Sverige, men därvidlag vet jag inte hur mycket straffjuridiken skiljer sig åt mellan våra broderländer.
Ja, det hoppas jag allt att jag får, för det gjorde ju Eidsivating Lagmannsrett också.
Tack och lov för rättsamhället räcker dock detta inte alls för någon fällande dom. Motivet är vidare rätt klent. Det skiljer sig tusentals norska par varje år, utan att de behöver ha ihjäl varandra. Hade TH velat på ett säkert sätt undanhålla förmögenheten i sina företag undan AEH vid en skilsmässa, hade det funnits andra, fullt lagliga, sätt attt lösa saken på.
Jo, de säger det. Men åtminstone en del av den DNA-bevisningen har ju Lagmannsretten avfärdat som inte tillräcklig ens för häktning, långt mindre för fällande dom. Det faktum att den misstänkta brottsplatsen är offrets och den misstänktes delade bostad komplicerar ju värderingen av DNA-bevisning väsentligt.
Och en domstol måste till exempel ta i beaktande möjligheten att den ljugande tilltalad kan ljuga av andra skäl än att h*n är gärningsman.
Visst är det så. Men hittils har det inte gått helt lysande med just den saken för polisutredningen. Jag vill betona att det alltid är ett högst betydande bakslag för en polisutredning att få en häktning undanröjd i högre rätt, på alla möjlga sätt. Redan att inte få en enveckors utredningshäktning förlängd är ett mycket dåligt tecken för en förundersökning, och får man så till och med häktningen undanröjd i högre rätt, så är chansen att få en fällande dom mot den sålunda släppte långt sämre än 50/50 - kanske runt 20%; en chans på fem. I Sverige, då, i och för sig...
Hur vet du det? Polisen står alldeles uppenbart inför enorma problem i den här utredningen - de har åkt på att behöva släppa den misstänkte från häktet, de har inget lik, den huvudmisstänkte har ett mycket svårknäckt alibi, och han verkar vidare ha sin familj bakom sig trots att det är familjemodern han misstänks ha mördat. Det mycket svårknäckta alibit väcker frågan om det har varit fråga om anstiftan till mord, och anstiftan är bedrövligt svårt att få fällande dom för. Vi har haft ett antal celebra anstiftansfall i Sverige under det senaste dryga decenniet, och erfarenheterna från dem säger att om inte endera anstiftare och utförare har sparat hela dokumentationen av anstiftan, som tonåringarna i Stureby-fallet, eller utföraren ruttnar på anstiftaren och golar ner h*n**, vilket händer extremt sällan, så går det inte att komma i mål i ett anstiftansfall. Stämpling till mord förefaller vara lättare att få framgång med i Sverige, men därvidlag vet jag inte hur mycket straffjuridiken skiljer sig åt mellan våra broderländer.
Ja, det hoppas jag allt att jag får, för det gjorde ju Eidsivating Lagmannsrett också.
Tack och lov för rättsamhället räcker dock detta inte alls för någon fällande dom. Motivet är vidare rätt klent. Det skiljer sig tusentals norska par varje år, utan att de behöver ha ihjäl varandra. Hade TH velat på ett säkert sätt undanhålla förmögenheten i sina företag undan AEH vid en skilsmässa, hade det funnits andra, fullt lagliga, sätt attt lösa saken på.
Jo, de säger det. Men åtminstone en del av den DNA-bevisningen har ju Lagmannsretten avfärdat som inte tillräcklig ens för häktning, långt mindre för fällande dom. Det faktum att den misstänkta brottsplatsen är offrets och den misstänktes delade bostad komplicerar ju värderingen av DNA-bevisning väsentligt.
Et svært godt innlegg, basert på upartiske korrekte vurderinger. Er glad for at Norge har et rettsvesen der det skal være sterke krav til bevis før noen dømmes for en forbrytelse.
I denne saken foreligger ikke engang bevis nok til at domstolen mener det er skjellig grunn til mistanke om at TH har noe med denne forbrytelsen å gjøre. Det sier alt.
Citat:
Minnimus har den bästa förklaringen för bakhonen jag har sett 
Var det kanske så at TH hade en plan med någon att AEH var borta dagen Bakhonet var i trappan, behöver inte vara "professionell" han anställde för jobbet, TH behövde inte veta mer än vem kontaktpersonen var...
Kanske var kuvertet med "utpressningsbrev" i handskfacket eller gömt någon annan stans i bilen, TH hade Sprox-skorna i bilen och han gick inn i huset med dem,
ögonblicket av överraskning orsakade att TH hade problem med förklaringarna till polisen och många andra små detaljer som vad han sa till vem på telefonen direkt efter att han kom hem och kanske glömde han att hela "utpressningsbrev" behövde fingeravtryck ++++...
Det är lätt att planera i detalj vad man ska säga och göra men saker kan snabbt förändras när man står där för att säga och göra vad man planerat...
Var det kanske så at TH hade en plan med någon att AEH var borta dagen Bakhonet var i trappan, behöver inte vara "professionell" han anställde för jobbet, TH behövde inte veta mer än vem kontaktpersonen var...
Kanske var kuvertet med "utpressningsbrev" i handskfacket eller gömt någon annan stans i bilen, TH hade Sprox-skorna i bilen och han gick inn i huset med dem,
ögonblicket av överraskning orsakade att TH hade problem med förklaringarna till polisen och många andra små detaljer som vad han sa till vem på telefonen direkt efter att han kom hem och kanske glömde han att hela "utpressningsbrev" behövde fingeravtryck ++++...
Det är lätt att planera i detalj vad man ska säga och göra men saker kan snabbt förändras när man står där för att säga och göra vad man planerat...
Bakhonet var vel reist opp mot inngangsdøra så TH kunne se at ingen hadde vært der, et signal om at åstedet er urørt etter "kidnappingen"
Citat:
Gränsen mellan positiva bevis och frånvaro av bevis är oskarp. Frånvaron av bild på Kim Wall på övervakningskamerorna kunde i sig tydligt peka i riktning mot fallets lösning - den var snarast ett positivt bevis i sig - och att nästa, konklusiva steg i utredningen uppenbart var att försäkra sig om den sjunkna ubåten. Att det saknas fingeravtryck och skospår är något helt annat - det är måhända besynnerligt och svårförklarligt, men det ger inte minsta fingervising om hur TH skulle ha gått tillväga, och lika litet förstår man vilka vidare utredningsåtgärder detta skulle föraleda. Observera vidare att de saknade spåren här enbart är besynnerliga relativt TH:s utsagor att han gick in med skor på, respektive har tagit i utpressningspapperen med händerna. Jag har inte sett mycket tankegångar här i tråden som skulle kunna tänkas förklara varför det skulle vara i TH.s intresse att ge felaktiga uppgifter som lätt skulle kunna motbevisas i polisutredningen om detta.
Och en domstol måste till exempel ta i beaktande möjligheten att den ljugande tilltalad kan ljuga av andra skäl än att h*n är gärningsman.
Visst är det så. Men hittils har det inte gått helt lysande med just den saken för polisutredningen. Jag vill betona att det alltid är ett högst betydande bakslag för en polisutredning att få en häktning undanröjd i högre rätt, på alla möjlga sätt. Redan att inte få en enveckors utredningshäktning förlängd är ett mycket dåligt tecken för en förundersökning, och får man så till och med häktningen undanröjd i högre rätt, så är chansen att få en fällande dom mot den sålunda släppte långt sämre än 50/50 - kanske runt 20%; en chans på fem. I Sverige, då, i och för sig...
Hur vet du det? Polisen står alldeles uppenbart inför enorma problem i den här utredningen - de har åkt på att behöva släppa den misstänkte från häktet, de har inget lik, den huvudmisstänkte har ett mycket svårknäckt alibi, och han verkar vidare ha sin familj bakom sig trots att det är familjemodern han misstänks ha mördat. Det mycket svårknäckta alibit väcker frågan om det har varit fråga om anstiftan till mord, och anstiftan är bedrövligt svårt att få fällande dom för. Vi har haft ett antal celebra anstiftansfall i Sverige under det senaste dryga decenniet, och erfarenheterna från dem säger att om inte endera anstiftare och utförare har sparat hela dokumentationen av anstiftan, som tonåringarna i Stureby-fallet, eller utföraren ruttnar på anstiftaren och golar ner h*n**, vilket händer extremt sällan, så går det inte att komma i mål i ett anstiftansfall. Stämpling till mord förefaller vara lättare att få framgång med i Sverige, men därvidlag vet jag inte hur mycket straffjuridiken skiljer sig åt mellan våra broderländer.
Ja, det hoppas jag allt att jag får, för det gjorde ju Eidsivating Lagmannsrett också.
Tack och lov för rättsamhället räcker dock detta inte alls för någon fällande dom. Motivet är vidare rätt klent. Det skiljer sig tusentals norska par varje år, utan att de behöver ha ihjäl varandra. Hade TH velat på ett säkert sätt undanhålla förmögenheten i sina företag undan AEH vid en skilsmässa, hade det funnits andra, fullt lagliga, sätt attt lösa saken på.
Jo, de säger det. Men åtminstone en del av den DNA-bevisningen har ju Lagmannsretten avfärdat som inte tillräcklig ens för häktning, långt mindre för fällande dom. Det faktum att den misstänkta brottsplatsen är offrets och den misstänktes delade bostad komplicerar ju värderingen av DNA-bevisning väsentligt.
Och en domstol måste till exempel ta i beaktande möjligheten att den ljugande tilltalad kan ljuga av andra skäl än att h*n är gärningsman.
Visst är det så. Men hittils har det inte gått helt lysande med just den saken för polisutredningen. Jag vill betona att det alltid är ett högst betydande bakslag för en polisutredning att få en häktning undanröjd i högre rätt, på alla möjlga sätt. Redan att inte få en enveckors utredningshäktning förlängd är ett mycket dåligt tecken för en förundersökning, och får man så till och med häktningen undanröjd i högre rätt, så är chansen att få en fällande dom mot den sålunda släppte långt sämre än 50/50 - kanske runt 20%; en chans på fem. I Sverige, då, i och för sig...
Hur vet du det? Polisen står alldeles uppenbart inför enorma problem i den här utredningen - de har åkt på att behöva släppa den misstänkte från häktet, de har inget lik, den huvudmisstänkte har ett mycket svårknäckt alibi, och han verkar vidare ha sin familj bakom sig trots att det är familjemodern han misstänks ha mördat. Det mycket svårknäckta alibit väcker frågan om det har varit fråga om anstiftan till mord, och anstiftan är bedrövligt svårt att få fällande dom för. Vi har haft ett antal celebra anstiftansfall i Sverige under det senaste dryga decenniet, och erfarenheterna från dem säger att om inte endera anstiftare och utförare har sparat hela dokumentationen av anstiftan, som tonåringarna i Stureby-fallet, eller utföraren ruttnar på anstiftaren och golar ner h*n**, vilket händer extremt sällan, så går det inte att komma i mål i ett anstiftansfall. Stämpling till mord förefaller vara lättare att få framgång med i Sverige, men därvidlag vet jag inte hur mycket straffjuridiken skiljer sig åt mellan våra broderländer.
Ja, det hoppas jag allt att jag får, för det gjorde ju Eidsivating Lagmannsrett också.
Tack och lov för rättsamhället räcker dock detta inte alls för någon fällande dom. Motivet är vidare rätt klent. Det skiljer sig tusentals norska par varje år, utan att de behöver ha ihjäl varandra. Hade TH velat på ett säkert sätt undanhålla förmögenheten i sina företag undan AEH vid en skilsmässa, hade det funnits andra, fullt lagliga, sätt attt lösa saken på.
Jo, de säger det. Men åtminstone en del av den DNA-bevisningen har ju Lagmannsretten avfärdat som inte tillräcklig ens för häktning, långt mindre för fällande dom. Det faktum att den misstänkta brottsplatsen är offrets och den misstänktes delade bostad komplicerar ju värderingen av DNA-bevisning väsentligt.
Så bra skrivet! Se även fetad text.
TH kanske inte ens har ljugit. Man blir säkert nervös då ens äkta hälft är försvunnen och man står inför polisens frågor. Som vuxen människa kan man hinna tänka att man kan bli misstänkt.
Man kanske tänkt sig helt andra frågor ... och helt enkelt minns fel.
"Jo jag måste nog ha gått in med skorna på ..." ..och sekunden efter kommer nya frågor och man hinner inte ändra sig eller tror att det ens går att ändra sig - och de nya frågorna som haglar är ännu mer viktiga (mest för polisen) ...
Så ens svar om skorna försvinner för stunden bort.
"Hur tog jag i trusselbrevet? Läste jag en del medan jag gick omkring, satt jag ned med det i knäet, läste jag det stående med brevet på bordet, hur var det nu?"
"Låg det helt inslutet i kuvert?"
"Nej jag hörde väl ingen telefon då, efter 13.30 -tiden någon gång ... för då hade jag väl sagt det meddetsamma till polisen ... Varför tänkte jag inte på det .. Men nu efteråt minns jag att jag hörde den men spelar det någon roll - nu?"
Om det inte var så att någon stängt av ljudet.
"Folk vars minne vaknar långsamt är väl polisen vana vid?" och "Frågan kommer väl igen och då kan jag minnas bättre" ... kan TH också ha tänkt och därför
inte ansträngt sig - då - att ändra någon version.
Hur många svarar absolut korrekt i polisförhör, oavsett de är skyldiga eller inte?
Många kanske svarar som de tror att det var för att de brukar göra si eller så.
Många kanske inte tycker frågorna är så viktiga som polisen tycker och bryr sig inte om
eller har inte sinnesnärvaro att verkligen tänka efter just då.
Mycket är psykologi.
Och som sagt: Varför skulle TH ljuga (medvetet)?
__________________
Senast redigerad av Moschata 2020-10-17 kl. 00:39.
Senast redigerad av Moschata 2020-10-17 kl. 00:39.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera