Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Estonia var inget passagerarfartyg. Det blev i juridisk mening ett militärfartyg när det fraktade militärmateriel. Passagerarna användes som mänsklig sköld.

Detta är vad Stefan Torssell påstår. Förstår man det är resten inte så svår att förstå sig på...

Sväljer man Torsells uttalanden blir mycket självklart. Gör du det?
Jag gör det inte... och då hamnar ett antal slutsatser på sophögen.
Blir en färja ett militärfartyg om en värnpliktig snott en patron, åker på hem på permis med den förra, och har den senare i fickan, och så är det fritt fram att sänka båten. Visst...

Japp.

Bra synpunkter! Visiret kommer helt riktigt att utsättas för mycket stora slagkrafter när fören möter vågorna. Jag skriver slagkrafter eftersom de pågår under en kort tid när vågen smäller in i fören. SSPA gjorde mätningar och numeriska beräkningar och kom fram till att mycket stora vertikala krafter på 5-10 MN kunde uppstå under de givna förhållandena (se t.ex. JAIC tabell 12.2), men dessa krafter består bara under en mycket kort tid. Vi kan se dessa laster som ”spikarna” i Fig. 12.3. Därför kan vågorna inte lyfta av visiret från rampen.

Men vi har en massa andra saker som visar att det inte gick till så:
- Av JAIC Fig. 3.5-3.6 framgår det att rampen sticker upp ca 1 m i en låda i visirets ”tak”. Rampen är mycket nära visiret, och så fort visiret rör sig framåt så kommer rampen att skrapa i lådans tak.
- Fig.8.7 visar att sagda låda också har skrapmärken och deformation invändigt. JAIC skriver:
Rampinneslutningen på visirdäcket hade intryckningsskador på babords in- sida av dess aktra skott med böjda och slagna bulbprofiler.
- Undersökningarna av vraket visar att bogvisirets lyftarmar hade ätit sig in i fördäcket, se JAIC Fig. 8.2, och detta har rimligen pågått under en lägre tid. Det har de bara kunnat göra efter att gångjärnen gått av men innan bogvisiret frigjorts från rampen.
- Visirets underdel var också deformerad upp till 0.5 m vilket tyder på att det har slagits upprepade gånger mot skrovet undertill (JAIC Fig. 8.5).
- Till sist kunde man konstatera att rampens lås och manövercylindrar var sönder eller utdragna (JAIC s.125).

Visiret, fartyget och rampen visar alltså alla tecken på att bogvisiret lossnat, belastat fördäck och ramp och till sist fallit framåt när rampen inte kunnat hålla emot. Det har t.o.m. fått en buckla med bottenfärg från bulben (Fig. 8.5).
http://www.estoniasamlingen.se/textfiles/JAIC-haverirapport.pdf

Det borde de väl kunnat se isåfall. Det är ju uppe vid däck och bara några meter från bogvisiret. Så desorienterade tror jag knappast filmarna var...

Använde fel tråd när jag dryftar min teori gällande de nya hålet. Klipper in lite från förlisningstråden.

Citat:


Bra bild.
Zoomar man in så tycker jag att det ser ut som om Trasan har längre fibrer än vad en handduk borde ha.
Är det någon som kan gissa på storleken på "knytet"?

Citat:


Tack.
Skadan förefaller sitta närmre fören än vad
Dplay filmaren tror.
Trasan styrker även det då jag läst att man använde trasor filtar etc för att täta runt bogen.

Avståndsmässigt så är det fullt möjligt att bogvisiret orsakat skadan. Då hydralarmen på styrbords sida fortfarande sitter kvar på visiret.
Cylindern kan vrida sig i kolven, och bogvisiret blir då hängande efter sidan av båten och kan slänga fritt. Jag tror att skadan orsakats av den nedre delen av babordsidan från bogvisiret. Den vita balken som syns sticka ut från hålet i filmen bör då komma från bogvisiret. Visiret har deformerats rejält på babordsidan, lite rundat.

Hydralarmen sitter fast upptill i visiret och nertill i själva båten. Går konstruktionen fritt däremellan? Eller går armen genom konstruktionen (själva båten)?

På den här bilden av bogvisiret syns skadan på babordsidans nedre del tydlig i jämförelse med styrbordsidan. Kolla höjdskillnaden.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bogv...%C3%B6_(1).jpg

Blir visiret hängandes kvar i hydralarmen kan den ha vridit sig och fått formen av en skopa som slagit in i skrovet med ordentlig kraft.

Citat:


Är det här verkligen hydralikrummet på Estonia?

Vad sköter hydraliken? Visiret eller stabilisator?



Hur vet vi att infästningen är kapad? Kan inte infästningen lossnat från balken i samband med olyckan?
Det senare alternativet skulle möjligöra ytterligare svängrum för visiret att slänga efter sidan på båten. Hydralkolvens krökning är inte tillräckligt för visiret att nå bak mot sidan på skeppet. Men om infästningen hänger kvar med en bult eller två så får visiret än mer svängrum att orsaka skada.
Hur mycket väger visiret?

Edit: 64 ton väger visiret. Vilken hastighet behöver 64 ton för att orsaka skadan?

Vad får dig att tro att Dplay teamet ska ha fel. Det är ju en erfaren expert som pekar ut exakt vart hålet finns.

Bogvisiret är en "ytterdörr", den belastas inte av trafik igenom den. Konstruktionen var undermålig (kända svagheter), underhållet eftersatt, tidens tand, krabb sjö och några olyckliga manövrar. Där har du fem bidragande faktorer.
Tror man på rammningsteorin (det gör inte jag) så får man lägga till den som nummer sex.

Tror inte det är så lätt med en hobby drönare.
Måste dom välja vart dom tror hålet sitter, blir det mer spännande med midskepps.

Det här diskuterats om en misstänkt odetonerad sprängladdning som syns på en tidig film från vraket. Vart sitter den?
Sitter den där hydraliken är fäst i båten på styrbordsidan så låter teorin än mer trolig.

Det var fan det dummaste jag hört... sånna hjärndöda jävlar som dig måste ju staten älska!