Feminismen 1.0 (eller varför inte försöka?)

Men jag ser ju inte män som hot eller onda vi behövs båda i ett fungerande samhälle på jämställd grund.

1. Kvinnor behövs också men på rätt ställe
2. Det beror på vad du menar med "ett jämställt samhälle"

Jag vill inte ha jämställdhet mellan kvinnor och män. Var och en ska bedömas efter sina egna meriter inom respektive område. Oavsett kön. Meritokrati.

Jag kallar mig inte för någonting längre, det är lättast så. Det är så svårt att säga att man är något som det finns flera olika uppfattningar och definitioner av och som binder fast en till en massa förutbestämda åsikter som man inte står för eller vill blandas ihop med.

Men självklart är jag emot förtryck och exploatering av människor oavsett kön och det finns massa ismer som jag är emot och tycker är korkade.

Jag undrar också ofta hur många män på denna del av forumet som faktiskt själva har läst någon seriös bok om feministisk teori och bildat sig en egen uppfattning utifrån det istället för att som små elaka pappegojor upprepa vad nån youtubetönt sagt eller vad någon som redan hatar feminism skrivit om feminism.

Men vad tycker du om särartsfeminismen? Har du läst vad jag skrivit om den? Jag kallar mig särartsfeminist. Paula Bieler i SD gjorde att jag fick upp ögonen för den typen av feminism. T.o.m. min kille håller med mig om att det är vettigt (Eller så låtsas han bara för att få tyst på mig! )

Killarna tänker bara på tredje- och fjärde vågens radikalfeminister om de hör ordet feminism.

Nej det har jag inte läst men tror inte att särartsfeminism är något för mig heller, tycker att den verkar för snäv, bestämd och gammeldags i sin vilja att uppvärdera men bevara traditionella könsroller.

Jag tror väldigt starkt på biologiska skillnader mellan könen men jag tror också på för många och väldigt stora skillnader inom samma kön för att kunna generalisera allt utifrån kvinnligt och manligt.

Alla typer av indelningar är en förenkling för att kunna före att resonemang. Man kan tala om arbetare och tjänstemän men antagligen finns det många som inte riktigt är det ena eller det andra. Kanske inte så bra exempel men gäller det mesta tror jag.

Du vill inte alls ha jämlikhet och vet inte ens vad det innebär i teorin.

Menar du alla feminister efter 1970-talet då det blev lag på att man inte får diskriminera utifrån kön?

Föreslå gärna lite konkreta förslag på vad feminismen idag borde handla om.

Vad är målen och när kan man anse att uppgiften är klar?
Vad är det för rättigheter män har som kvinnor saknar?
Vilka möjligheter har män som kvinnor saknar?

För kännedom, så är det allt fler kvinnor som börjat fatta att "killarna" kanske har en poäng, när de ser hur feministerna driver allt galnare frågor och hur mycket hat och lögner tongivande feminister använder sig av.
Kanske har kvinnor också sett hur lite feminister faktiskt bryr sig om kvinnor som utsätts för barnäktenskap, hedersvåld, gruppvåldtäkter osv, utan i stället organiserar demonstrationer "mot rasism" när dessa våldtäktsmän ska ställas till svars och helst utvisas?

Kanske har kvinnor sett att feminister orsakat massor av psykiskt lidande, större klyftor mellan könen, män som checkar ut från datingvärlden och hellre spelar TV-spel, hur pojkar överöses med Ritalin och andra lugnande för att deras "pojkaktiga beteende" inte passar i miljöer med flickor och kvinnor som t.ex skolan?
Kanske har de sett hur sju till åtta av tio som tar livet av sig är pojkar?
Kanske har de sett att flickor fullkomligt dominerar högre utbildningar, vilket ger mediokra eller underlägsna män, som när de blir äldre inte har en chans att få bli pappor, då flickor dejtar uppåt och får allt färre män att slåss om. (Hypergami)
Kanske har de sett att flickor och kvinnor får allt offentligt stöd, medan pojkars problem i fler än nio fall av tio är deras egna fel. Läs toxisk maskulinitet.
Kanske har de förstått att när S-politiker skriver upprop som obligatorisk förskola från 2 år för att ytterligare påverka unga pojkars maskulinitet?
https://www.svd.se/fel-att-gora-forskola-obligatorisk

Kanske har unga flickor förstått att de inte alls hatar pojkar och män, så som public service, kultureliten, hela universitets och högskolevärlden, vår regering och dagens feminister gör och basunerar ut DAGLIGEN?

Hur är det med dig?
Varför hatar du män så mycket att du anser att detta med feminism, dvs det ensidiga gynnandet av kvinnor på bekostnad av män fortfarande är viktigt?

Skulle det inte kunna vara så att en del av pojkars prestation i skolan beror på en antipluggkultur?

Och beror denna antipluggkultur för pojkar på att dom blir socialt slaktade av varandra och anses som mesar och dom anstränger sig så är dom så klart lika mycket offer för sexism. Skulle dom då inte gynnas av feminism om man tänker att feminism är emot sexism oavsett kön och emot en rådande pojknorm som dom själva missgynnas av?

Den här artikeln från skolvärlden tar upp vad jag menar. Skulle vara intressant att höra vad du tycker om den.

https://skolvarlden.se/artiklar/sa-kan-fler-pojkar-lyckas-i-skolan

"Han har i sin forskning undersökt vilka normer som påverkar pojkars syn på studier och kan konstatera att pojkars vilja att bli omtyckta till stor del styr deras handlingar. Om man befinner sig på en skola med en antipluggkultur, där ett avståndstagande från studier är den dominerande normen, kan det vara vad som krävs för att bli socialt accepterad."

Tack för en intressant fråga.

Vi kan väl titta lite på förutsättningarna först, så går vi till ansatsen och de svar som ges om en stund.
Idag är det ca 120 pojkar för varje 100 flickor. Över 20 av dem har inte vuxit upp här, utan kommer från länder där skolan, om den ens funnits i pojkarnas liv, sett mycket annorlunda ut. De har varken kulturen eller språket med sig, eller de kulturella värderingar som är en del av förutsättningarna för att "frihet under ansvar"-pedagogiken ska kunna fungera.
De klumpas oftare än inte ihop på skolor i segregerade områden, där över 90% är från andra delar av världen, dvs utomeuropeiska länder. Ofta med en starkare hederskultur.

Men om vi bortser från dem, (lite som S bortsåg från dem, när de skulle trimma våra skolresultat i den stora internationella undersökningen PISA) så har vi en annan utmaning.

Vilka är pedagogerna/utformarna av läroplanerna?
Har de "representatioen", som är så viktig för vuxna kvinnor i näringslivets toppar?
Nej. De flesta pojkar får bara träffa kvinnliga lärare. Ända upp till högskola och universitet, faktiskt.

Och där har de redan trillat av till en tredjedel.

Det var lite bakgrund.
Nu till din fråga och "tes 1".
Är orsaken att pojkar inte klarar skolan lika bra som flickor en "antiplugg-kultur"?
Min första reaktion var: Det här är ett klassiskt sätt att "victimblamea" pojkar och säga att det är deras eget fel. De vill uppenbarligen inte?

Om jag fortsätter på det spåret uppstår frågan: Vad är det då dessa kvinnliga pedagoger vill att de ska göra, som de är så motvilliga till?

Pärlplattor, virka en tummetott, samla höstlöv och fästa dem i anteckningsblock eller ha en FN-dag, där de som svarat rätt får Hamburgare och Cola till lunch och de som svarat med "fel värdegrund" får en skål ris och vatten?
Jag tror varje pojke har erfarenheter av lärare som pådyvlat dem "vänster"värderingar, som de upplevt som pinsamma och deprimerande obegripliga. Jag tror varje pojke från lågstadiet förstått att det är så som flickor beter sig som är den rätta "normen" och de pojkar som inte vill eller kan foga sig, får remiss till skolsköterskan, som i sin tur skickar dem på "korrektionsutredning" och en ADHD eller ADD-diagnos och tunga droger, för att hålla dem kvar i bänkarna.
Jag vet efter många och långa diskussioner med manliga vänner att i stort sett hela grundskolan var en lång tortyr och att det var både medvetet och institutionaliserat att det skulle vara så. Vi skulle fostras till goda sossar och för mig är det inte en överraskning att pojkar gör revolt. Det är onaturligt och mot pojkars biologi att sitta still hela dagar i ända och "tala tyst" och vika lotusblommor i papper.

Det är därför vi fått skolskjutningar, tror jag.
Men det var min första reaktion.
Låt oss gå till fil.dr Fredrik Zimmerman och hans teorier han disputerade kring.

Din länk var inte så komplett, så jag tog fram en mer utförlig, om du ursäktar. https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b8/1588684723852/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Det första jag vill säga är att jag gillar hans ansats, för det finns inte en enda feminist som vill göra den, trots att vi i flera decennier vetat om att pojkar hamnar efter.
För feminister verkar det som att det är "rätt åt dem", "de ska få igen för allt förtryck de utsatt kvinnor för". Inte dem personligen, men "man har ju hört" osv...

Då finns det en risk, som vanligt, när feministiska män vill komma nånstans, måste de vända på de feministiska resonemangen, så att de talar som om "det var för mäns och pojkars bästa".
Annars blir de inte långvariga i toppen av organisationer som skolan. Men jag fäller inga såna domar förrän jag kommer så långt att jag kan belägga detta.
Dvs, vi ger honom en chans att utveckla.

Antipluggkultur/Studiehindrande handlingar?
Kultur är något som odlas och uppmuntras. Jag tror inte man kan säga det om antiplugg. Alla, inklusive pojkarnas föräldrar (Om de har såna) vill att pojkarna ska plugga. Speciellt män vet att det krävs av pojkar att om de ska kunna klara sig, trygga ett levebröd och göra nytta, så krävs minste eftergymnasial utbildning, eller så får man gå på bygge eller verkstad, för sjön och fabriker blir alltmer sällsynt i Sverige. De enkla jobben har flyttat till Kina.

Att fästa antiplugg framför, låter som en typisk konstruktion eller projicering. Det kan lika gärna vara ett resultat av frustration över att skolarbetet är riktat för att passa tjejer bättre.
Inbillar man sig att alla barn är lika, kommer resultaten alltid vara mycket skeva och gynna antingen den ena eller den andra.
I fyra decennier har man gynnat flickor, vilket missgynnat den svenska skolan som är en av Europas sämsta. Och med den försvinner hoppet om att Sverige ska kunna överleva i framtiden som kunskapsnation.
Gissa om bland annat S kommer säga att de inte såg detta komma om ett par decennier!

Tillbaks till antipluggkulturen. Tesen är att:
Majoriteten av pojkarna visar på avståndstagande till sina studier?
Okej, jag kan stoppa där för påståendet är redan uppenbart falskt.
Majoriteten av pojkarna har okej betyg. De stökiga pojkarna är en minoritet, men de kan få med sig en svans, som vill tillhöra "de tuffa grabbarna" eller åtminstone inte stöta sig med dem.

En manlig förebild i skolan, som lugnt och metodiskt kan tala dem till rätta och förklara verkligheten för pojkarna på pojkars språk saknas. Alltså får de hållas, år ut och år in, men de är inte en majoritet och både pojkar och flickor klarar sin skolgång TROTS dessa stökiga element. De stökigaste har ofta andra problem, som INTE hjälps av Ritalin eller diagnoser.
De har ofta trasiga hemförhållanden t.ex.
Han gör flera märkliga antaganden till, men påståendet "det är coolt att ta avstånd från skolan" är inte baserat på forskning utan en klassisk feministisk halmgubbe, helt enligt det jag beskrev tidigare.

"Jag tar avstånd från uppenbar propaganda och att virka tummetottar". Jag har ingen nytta av detta i vuxenlivet och värdegunds och wokepropaganda borde förbjudas i skolan. Eller åtminstone redovisas under sitt riktiga namn och presenteras med lika mycket libertarianska/klassiskt liberala eller högerideologier, som diskussionegrund, filosofier och ideologier under t.ex. samhällsorienteringen.
Att tala om för folk att ni ska tror på det här, för vi har rätt värdegrund är ideologisk korvstoppning och det som orsakar antifa, raskrig och snart även militanta miljörörelser. Hjärntvättade stackars barn...

Oj, spånar jag iväg igen?
Precis som i skolan, då.
Blablabla... lär oss något vi har nytta av eller låt oss åtminstone diskutera som om vi inte var idioter, kunde jag tänka.
Dvs "pojkar har svårt att fokusera", från artikeln, enligt Zimmerman. Nu vet du varför.

Och så bytte vi lärare igen efter ett tag.

Så, punkt ett anser jag är en förenkling av ett större problem, där Zimmerman missar det uppenbara.
Punkt två, har jag väl i viss mån redan berört och jag tror han trots sin förenkling i stort sett har rätt.
Punkt tre: Pojkar har svårare att be om hjälp. Det är också det som gör pojkar till bättre problemlösare i den riktiga världen. Du lär dig aldrig lösa problem om du aldrig ens får försöka, utan ständigt får hjälp eller läser i facit. Tänk dig en våg. Å ena sidan tror jag att pojkar växer inför utmaningar och flickor växer vid samförstånd och konsensus. Överlappning sker naturligtvis, men flickor gillar inte samma sorts utmaningar som pojkar.
Punkt fyra: Feminismen lyckades. Den splittrade kärnfamiljen och gav kvinnorna "ensam" vårdnad. Normen eller konsensus är ofta att män är usla föräldrar.
Punkt fem. Klassisk feministlingo. Ingenting hindrar män från att vara svaga, men det var inte så man besegrade mammutarna, neanderthalarna eller tämjde elden. Både pojkar och flickor kan inte vara svaga samtidigt. Då händer ingenting. I övrigt se punkt tre.

6 låter mycket ovetenskapligt. Grunden till det kan kanske vara att man intervjuat kvinnliga lärare som inte kan kommunicera med pojkar, mer än till det allra ytligaste språket. Troligen är detta samma lärare som ger pojkar sämre betyg fast de skrivit lika bra på prov. Det är visat tillräckligt många gånger för att kunna anses vara en sanning. Jag tror dessutom den pedagogiska tid man behöver lägga ner för att förklara sånt här så att barn förstår är synnerligen snedfördelad mellan flickor och pojkar och det börjar redan i förskolan. Pedagoger pratar med flickorna hela tiden, för det är uttalat att flickor idag SKALL ta mer plats och pojkar därför kan leka vidare med vad de än gör, för det är de som utan sin egen vetskap eller förståelse kommer lämna den plats flickorna tar.
7. Då är vi inne på det jag avslutade sexan med, vilket får mig att tro att jag både hört och läst tankegångarna förr. Innan den här "redogörelsen" av "problemet". Teorin är inte belagd, men är en envis skröna som passeras som sanning både här och där. Jag ser fram emot att någon synar den, för egentligen säger man ingenting här. Är pojkar inte tillräckligt sugna på papperutklipp av dockkläder och virkade tummetottar?
Well, colour me chocked...
8. Ja, det är vanligare med kluster b och autismspektrat bland pojkar. Som nördar ner sig i väldigt specifika ämnen och saker och fenomen.
9. Biologi finns och skapar skillnader? Wow!
10. Ja, skolans utformning passar uppenbart flickor bättre än pojkar, men det finns skillnader globalt. Vill man ens veta hur man ska förbättra pojkarnas resultat eller räcker det om kvinnor kommer ikapp som vuxna först? Eller har jag tryckt på den heliga knappen nu?

Nu till Zimmermans lösningar.
Nej, jag orkar inte läsa alla men jag gillar att han tänkt till och försöker.
Det är inte Sveriges pojkar direkt bortskämda med.

Se skolresultaten hur de sjunkit på 50 år. För pojkar särskilt.
Jag tror att pojkar behöver fler goda manliga förebilder i skolan. Männen har dock körts ut från skolan och överlag från att arbeta med barn. Mina bästa lärare var alla män och de bästa av dem lärde oss värdet av respekt. Och att livet var ett äventyr där den bäst rustade gick längst. I en socialistisk skola finns inga priser att vinna för att man är bäst. Där får alla medalj. Och pojkar behöver tävlingen också.
Liksom att veta vem som är bäst.