Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Finns det inte vittnen som påstår att fartyget krängde rejält?

Vågor, krängning, konstant slagsida och lastvikt, är det inte faktorer som kan påverka var hålet uppstår samt hur mycket vatten som forsar in genom hålet?

Du har rätt. Enda skillnaden är att i frontalkollisionen mellan två bilar så blir två bilar skadade till skillnad mot bara en om den kör in i en bergvägg.

Fartyget fick rejäl slagsida tämligen omgående efter de 2-3 kraftiga smällarna. En vanligt antagande är att detta sker 01:02 när den berömda väckarklockan stannar för att batteriet hoppar ut, men det kan vara något senare. Om vatten genom hålet skall ha åstadkommit slagsidan så sker det hela i fel ordning oavsett.

Vad gäller vatten in genom hålet efter slagsidan, så kan vatten säkert komma in då styrbordssidan ligger lägre, men vad har då åstadkommit slagsidan? Vågor i sig kommer aldrig att ge de 100-tals ton vatten i minuten (dvs >2 m^3/s !) på bildäck som krävs för det snabba kantringsförloppet.

Som jag skrivit tidigare ligger den största motsägelsen i att vi dels skall ha 1000-2000 ton vatten på bildäck när de sista överlevande lämnar däck 1 med rejäl slagsida och vatten som rinner ut från bildäck, dels skall vi ha bara små mängder på däck 1. Hur skulle detta vara möjligt om vattnet tränger in i Estonia genom en flera meter lång spricka som sträcker sig ned på däck 1?

Min slutsats är att det nyupptäckta hålet inte alls räcker för att förklara förlisningen som vi känner den.

Finnarna backade undan när den senaste expeditionen ville filma vraket. De kan sjölagen=respekt.

Svenskarna skickade Ale som saboterade för en anhörig som ville ta upp kroppen efter sin döda fru för att uppfylla sitt löfte till henne=kränkning mot mänskliga rättigheter och olagligt.

Fast frågeställningen var "hur stor kraft? inte verkan per bil(förare). Dubbel rörelseenergin, dubbel kraft och två mosade bilar. När Estonia la sig på botten är det väl mest relevant hur kraften fördelade sig. Läste någonstans i tråden att det mjuka lerlagret ovanpå moränleran var mycket tunnare midskepps än under för och akter. Kan någon verifiera om det är sant eller inte?

Fartyget fick rejäl slagsida tämligen omgående efter de 2-3 kraftiga smällarna. En vanligt antagande är att detta sker 01:02 när den berömda väckarklockan stannar för att batteriet hoppar ut, men det kan vara något senare. Om vatten genom hålet skall ha åstadkommit slagsidan så sker det hela i fel ordning oavsett.

Vad gäller vatten in genom hålet efter slagsidan, så kan vatten säkert komma in då styrbordssidan ligger lägre, men vad har då åstadkommit slagsidan? Vågor i sig kommer aldrig att ge de 100-tals ton vatten i minuten (dvs >2 m^3/s !) på bildäck som krävs för det snabba kantringsförloppet.

Som jag skrivit tidigare ligger den största motsägelsen i att vi dels skall ha 1000-2000 ton vatten på bildäck när de sista överlevande lämnar däck 1 med rejäl slagsida och vatten som rinner ut från bildäck, dels skall vi ha bara små mängder på däck 1. Hur skulle detta vara möjligt om vattnet tränger in i Estonia genom en flera meter lång spricka som sträcker sig ned på däck 1?

Min slutsats är att det nyupptäckta hålet inte alls räcker för att förklara förlisningen som vi känner den.

Det här med smuggel. Varför ens smuggla över gods om man sedan ska sänka transporten?

Att låta någon störa kvarlevorna av offer vars efterlevande anhöriga betraktar Estonia som deras käras grav är väl också en kränkning i motsvarande grad?

Något som jag tänkte på. Tyskarnas rapport skriver ju om att det ska ha funnits en stor mängd okänd massa på styrbordssida när Estonia lämnade Tallin, och att man lämnade hamn med babords ballasttankar redan fulla för att kompensera. De spekulerar väl att styrbords ballasttankar var sönderrostade och att havsvatten kunde komma in i dem tror jag.

Det jag tänker är om den här okända massan alltså kan vara vatten som tyskarna spekulerar, och att när sprickan uppstår så kan detta vatten rinna ut i massa andra delar av skeppet. Om detta vatten ligger innanför det första skrovet eller vad det heter, men när sprickan skapas så slår man även igenom andra skrovet. Eller om man faktsikt har koll på skeppets layout kanske man kan avfärda denna teori?

Det skulle i vilket fall kunna förklara varför man ganska plöstligt får slagsida m.m. trots att hålet sitter så högt upp som det ändå gör, och det verkar svårt att ta in den mängd vatten som krävs från havet genom det här hålet som visas i dokumentären.

Det har väl framkommit ett antal gånger i tråden, från olika rapporter till journalister insatser m.m.
Estonia var inte sjövärdig och särskilt inte för den kvällens väder.

- Fartyget var inte byggt för att gå i sådan storm, hade bara gått i lika höga vågor ca 20 timmar innan denna resa.
- Bogvisirets svaghet var känd både från systerfartyget och från Estonia. Det glappade och fylldes med vatten under gång.
- Bogporten var fästad med tampar för att hållas upp, och det läckte in vatten eftersom tätningslist saknades.
- Besättningen var knappt kvalificerad för ändamålet. Tidigare resenärer har vittnat om hur fartyget rammade packis i storm som en isbrytare, backade och tog fart när det inte kom genom.
- Fartyget fick förbud (öppna branddörrar, manluckor, fönster, väsentliga papper saknades, lastsäkringen undermålig m.m.) att lämna hamnen samma kväll i en granskning som gjordes av två svenskar från Sjösäkerhetsverket, men det beivrades inte av olika anledningar.
- Fartyget höll för hög fart redan ut ur hamnen, vittnar en befälhavare på mötande fartyg.
- Gick ut med slagsida mot styrbord som korrigerades med fyllda ballasttankar på babord sida.

När hon skulle ha tappa bogvisiret, köra med öppen port och vatten på bildäck var en tidsfråga.

Så långt finns bevis och vittnesmål. Det nya hålet måste väl ha högsta prioritet om det görs nya undersökningar.

Fast frågeställningen var "hur stor kraft? inte verkan per bil(förare). Dubbel rörelseenergin, dubbel kraft och två mosade bilar. När Estonia la sig på botten är det väl mest relevant hur kraften fördelade sig. Läste någonstans i tråden att det mjuka lerlagret ovanpå moränleran var mycket tunnare midskepps än under för och akter. Kan någon verifiera om det är sant eller inte?