Är den svenska rollspelskulturen fullständigt genusinfekterad?

Nej, när det gäller Chaosium så kan man gott ha en svart lapp för ena ögat när det gäller deras produkter. De var mycket bättre förut, med Keith Herber & Co. Nu har en massa skitnödiga engelsmän och australiensare tagit över. Ibland önskar jag att Lovecraft hade någon mäktig estate likt Tolkien som stämde skiten ur dessa hycklare. Jag såg första avsnittet av Lovecraft Country och insåg att det bara vara politiskt dravel och kass CGI. Någon skräck är det inte frågan om.

Jag har i princip blivit bannad från alla forum. Det började med rollspel.nu sedan blev det brpcentral, yog-sothoth och t o m therpgsite (där de är emot Seattle neckbearden som styr hobbyn). Men jag är medlem i ett antal forum på Facebook, men man märker snart vilka man aldrig får några tummar upp av. Det rör sig då vanligtvis om fröfolket från rollspel.nu. Det finns speciellt en person jag avskyr över alla andra i svenska rollspelskretsar.

Jag tror att det bästa bekämpningsmedlet är att neka dem näring och solljus. Beröm dem aldrig, köp aldrig deras produkter, spela aldrig tillsammans med dem, etc, så vittrar de nog bort. Det kommer att ta tid, men det kan det vara värt. Man får göra gräva lite kring nya personer man väljer att spela med. Har de signaler som pronouns, regnbågsflaggor, BLM-nävar och annat på Twitter eller Facebook så måste man välja bort dem direkt. De här personerna vill alltid spela SIG SJÄLVA (eller idealbilden av sig själva) oavsett rollspel. Deras Rollpersoner har samma värderingar de har i verkliga livet och blir kränkta lika lätt som på riktigt.

Jag har också märkt att rollspelsstreamer/Youtubekanaler tar in snygga tjejer för att skaffa fler tittare. I 9 av 10 fall är inga riktiga rollspelare. De är röstskådespelerskor troligtvis. När man googlar dem hittar man samma pronomen, regnbågsflaggor och upploppsvurmande och gärna en rad om att personen är en "aspiring actress". Det är Twitchäckel som lever på donerade pengar. Utan pengar och patreons så slutar de med hobbyn. Rollspel ska man väl kunna lira utan att få betalt? Det har man ju alltid gjort. Så varför kan inte dessa personer det?

Jo, Lovecrafts arv har väl aldrig blivit täckt av så mycket fekalier som i dessa tidevarv. Jag drar självklart mitt strå till stacken genom bojkott och noll finansiering till de företag eller privatpersoner som tillhör denna förtappade rörelse. Jag är som sagt själv medlem i ett flertal rollspelsFacebookgrupper; men håller en ganska låg profil och ger mig sällan in i diskussioner med dessa regnbågspersoner, då det allt som oftast är helt gagnlöst och en omöjlig uppgift att ändra deras enkelspåriga åsikter samtidigt som de påhejas av sina gelikar. Våra vägar har säkerligen korsats i dessa sammanhang och jag brukar åtminstone slänga ut en like till de personer som slår vakt om den riktiga rollspelshobbyn. Jag tror också att jag hade uppskattat att få spela rollspel tillsammans med dig.

Att de kidnappat vår hobby för att få fram sin agenda ska självklart aldrig premieras. Jag håller med om att hobbyformen rollspel ska aldrig förvandlas till något som ska slås mynt på; podcaster med glada amatörer och gamla rollspelsrävar som vill dela sitt spelande med andra kan jag dock godta och finna behållning i.

Ja, vi har liknande uppfattning om vad som förstör vår hobby och jag tror liksom du att våra vägar har mötts på t ex Facebook. Jag och 2-3 kompisar har lirat via Discord den senaste tiden och det fungerar ganska bra faktiskt, även med stämningsljud och liknande. Vi har lirat Drakar och Demoner (-91 års version), Chock och nu blir det lite Western och Call of Cthulhu (The Horrible Secret of Monhegan Island). Jag är väl något av den ständige Spelledaren. Vi kör aldrig med webcam eftersom vi är groteskt fula men om du har intresse av att vara med och lira via Discord så skicka ett PM. Lite nytt blod skadar aldrig. Hittills har vi lirat typ 2-3 timmar på söndagar (men inte varje söndag). Några maratonpass som i ungdomen orkar jag inte med längre.

Inbjudan gäller för övrigt andra också som skulle kunna tänka sig att vara med och lira över Discord. Det blir väl nervöst och stelt i början som vanligt tills man lär känna varandra lite, men vad gör väl det? Vi har högt i tak och är inte särskilt lättkränkta. Bara man försöker fokusera på spelet så funkar det nog. Vi är inte intresserade av hur du ser ut heller. Inga webcams. Man kan vara anonym även på Discord om man vill.

Du är förstås sarkastisk men det är inte märkligt alls utan deras modus operandi. De är främst aktivister som ser sig själva som de enda goda människor som sitter på sanningen och som vill förbättra världen genom att tvinga alla till att vara lika goda som de är. Dessvärre saknas faktiska färdigheter för att delta i riktiga välgörenhetsorganisationer (det finns gränser för hur många SocMed "kommunikatörer" som behövs i förhållande till de som faktiskt gör något) så de letar efter organisationer och föreningar med låga entrétrösklar. Därför ser du dessa oftare i underhållningskonsumtionsföreningar (videospel, rollspel, brädspel, filmklubbar) än inom bergsklättring.

När de väl är inne så sker det som oftast sker vid ideologiska övertagande: de sakta förökar sig genom att bjuda in mer av sina egna, omvandla befintliga, tysta ner de som är neutrala och trycka ut alla meningsmotståndare. I det klimatet börjar de som bara är intresserade av en skön spelkväll sluta och spela privat med vänner just för att slippa sådana trevliga överraskningar och kvar har vi en klubb för inbördes beundran som sedan faller isär då de är inte så värst intresserade av att spela/börjar hoppa på varandra när inga meningsmotståndare finns kvar och de goda krafterna drar vidare i sin söka på världsförbättringar.

När jag gick i högstadiet så spelade jag och mina polare rollspel i princip varje helg. Ibland även på vardagarna efter skolan om vi var mitt uppe i en spännande kampanj. Det var mest Drakar och Demoner men även Eon, Neotech, något LotR, Vampire: The Masquerade och säkert något mer. På den tiden, innan social media och den medföljande PK-kulturen hade förstört många unga sinnen, så var det endast fantasin som satte gränserna. Vi kunde koka ihop helt sjuka äventyr tillsammans och kände aldrig skam eller ånger för vad vi sade eller gjorde i spelsessionerna. Jag har många fina minnen från de åren, och höjdpunkterna är när det ballade ur och alla var helt insugna i en kampanj eller ett visst scenario. Det är en svunnen tid när man mer eller mindre levde i en bubbla och inte hade någon aning om vad människor utanför ens umgängeskrets tyckte om saker och ting, undantaget insändare i dagstidningen. Fast de brukade sällan handla om rollspel ändå. Man skaffade bara regelböckerna, ringde sina polare och körde på sitt egna race. När jag blickar tillbaka så upplevs det som väldigt befriande och oskuldsfullt.

Nu har jag inte spelat rollspel på säkert femton år, men jag kan bara föreställa mig hur klimatet är idag. Varje grupp har minst en bokstavskombinationsmänniska med "spännande" hårfärg som med en mobbar-aura förgiftar spelsessionerna. De som inte håller med lider i tystnad och är rädda för att säga något ord som är "fel" eller trampa någon på tårna, även om ingenting är på riktigt utan bara fantasi. Dessa människor verkar inte förstå att bara för att man spelar en rollperson som hade varit "problematisk" i deras ögon så betyder det inte att man är så personligen. Om någon beter sig på ett "oacceptabelt" sätt så blir denne personen uthängd i sociala medier och utfryst från spelsammanhang.

Tyvärr verkar detta ha spridit sig till andra grenar av nördkulturen. Lajvandet verkar vara ännu värre utsatt och Games Workshop har börjat vika sig för dessa auktoritära krafter. Jag minns för kanske fem år sen när någon beklagade sig över sexism i 40k. Anledningen? Jo, kvinnor kunde tydligen inte bli space marines. Fan vilket bra liv man måste ha om det största problemet man har är att rymdkvinnor i ett sci-fi-figurspel inte får bli genmuterade, hjärntvättade, hyperreligiösa monster.

Men om man vill spela och inte vill ha dessa mest PK personerna med, var kan man hitta några att spela med? Jag är tjej men har gärna med t.ex. sex i spelet, men det finns ju gränser. Jag vill inte bli helt sexualiserad för att jag t.ex. är enda tjejen.

Med en sådan inställning hade jag med lätthet antagit dig till min spelgrupp. När vi gamla rollspelsrävar som växte upp på åttiotalet någon enstaka gång blev kontaktade av spelintresserade tjejer uppstod någon slags kortslutning i de testosteronstinna nördhjärnorna; inte kunde väl en tjej vara intresserad av vår ljusskygga hobby, som varken föräldrar eller media ens hade accepterat som legitim. I dag ser det ju helt annorlunda ut som det skrivits i bland dessa inlägg. Sex i rollspel tycker jag aldrig har fungerat speciellt bra och det har aldrig varit en stor beståndsdel där jag själv varit spelledare

Skicka gärna ett PM till mig eller Veckans Klubba om du skulle vara intresserad av något typ av distansrollspel. Jag är en stor fantast av skräckrollspelet Call of Cthulhu och skriver egna personligt anpassade kampanjer till mina spelare.

Jag vet inte hur vanligt det är med sex men sexuella anspelningar etc. borde väl förekomma? Men jobbigt om det hela tiden skall vara det för att jag är tjej.

Spelar man med skype då?

Anspelningar kanske kan förekomma i vissa sammanhang, men fördelen med rollspel (som fungerar) är ju att man kan koppla bort sin egen personlighet och till och med spela någon med annan ras eller kön. Sexuella anspelningar som gränsar till trakasserier skulle jag aldrig acceptera i en rollspelssession.

Ja, man spelar via Skype eller oftare Discord som verkar mer lämpligt för just rollspel över nätet. Sedan finns det andra program eller tjänster som vissa använder för att exempelvis underlätta spelmekaniken. Vanligast är Roll20 och Fantasy Grounds.

Håller med om att just sex fungerar mycket dåligt i rollspel. Speciellt när det är ett gäng finniga oskulder som försöker sig på det. Det kan lätt bli komiskt, orealistiskt eller obekvämt.

Om jag ska vara ärlig så är de sexscener/episoder som förekommer i de fiktiva rollspelssammanhangen vi har inte särskilt detaljerade. Vad du däremot skulle kunna bidra mer med är att få relationer mellan Rollpersoner/SLP att bli mer realistiska, att mer tyngd läggs på förhållanden, kärleksrelationer och annat jag och mina spelare har en tendens att mumla oss förbi. Klassiska moment/incitament/intriger i filmens värld, men inte lika vanliga under våra sessioner. Det har bara blivit så. Varför vet jag inte. Jag är överlag inte så bra på att gestalta kvinnor men jag gör mitt bästa. Vi får skylla på latent bögnoja eller något.

Vi har spelat med Discord nu, och det funkar rätt fint. Det är gratis att ladda ned, och finns som app också om du inte har laptop/stationär dator. Du behöver i princip bara hörlur och mikrofon. Vi kör med en dice-bot också så du behöver inte ens tärningar. Det är bara att säga till om du vill vara med och provspela. Vi spelar inte så många timmar åt gången, 2-3 timmar per session, och har lirat på söndagar, typ runt 14-15.00. Men allt är ju öppet för förhandling.

Vi kör aldrig med webcams heller och du kan hitta på ett helt anonymt namn på Discord. Däremot underlättar det ju om man lägger till varandra på FB för att bestämma tider via Messenger. Men även där kan man ju skapa ett annat konto. En av mina polare kör ju alltid med ett fakekonto, eftersom han är efterlyst av Interpol för människohandel. Nej, han vill väl inte visa sin fula nuna och behöva göra tumme upp när gamla klasskamrater tar bilder på födelsedagstårtor, fula ungar och sådant.