2020-10-06, 19:35
  #6553
Medlem
53....so whats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av StJerome
...och botten bestod av ett tjockt lager sediment. Även om där fanns en sten formad som en pilspets så hade den pressats ner i dyn, inte gjort det där hålet.

Den teorin kan du sen jämföra med att stenen kan varit rejält stor och helt plan undertill.
Hur hade då din spekulation låtit?
Citera
2020-10-06, 19:35
  #6554
Medlem
FetFulElaks avatar
https://www.sjofartstidningen.se/gatan-estonia/
Citera
2020-10-06, 19:42
  #6555
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Jag är ingen skeppskonstruktör, men spygatter har vl i allmänhet en ”back-ventil/lucka” som hindrar att vatten går bakvägen? Sedan tror jag att Bladstall skrev att bildäcks spygatter gick till däck 0, men jag kan ha fattat fel. De syns väl inte på utsidan i vart fall?

Men det du skriver om akterporten är intressant. Är det bekräftat?
Spygatter har funktionen som backventiler som leder ut vatten i havet ett par meter ner,ovanför havet. Det vattnet ska absolut inte förvaras på däck 0( ( tanktop) annars är vitsen med spygatter (scuppers) borta. Bladstall bara snackar!
Citera
2020-10-06, 19:44
  #6556
Medlem
53....so whats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Först en eloge för att ha letat rätt på den gamla tråden! Jag letade här om dagen men hittade den faktiskt inte. Som du sett pågick diskussionen med Heiwa i åratal innan han lämnade tråden och ägnade sig åt WTC, atombombers icke-existens och nu senast moon landing hoax.

Angående inlägget du länkade till, så är det ett ganska bra exempel på hur Heiwas argumentation kunde se ut. Med bakgrund från Skeppsbyggnadslinjen utgick han ständigt (inte bara i detta ämne!) att han visste mer än samtliga, inklusive SSPA eller andra forskningsinstitut.
- I inlägget i fråga gör han ett resonemang hur Estonia skulle kantra med ett hål under bildäck.
- Han börjar med att ange en vattenmängd på 400-600 ton på däck 0. Detta påverkar stabiliteten, men läget är stabilt.
- Sedan säger han att ”mer vatten läcker in” på däck 0 och vi får 12-15 grader permanent slagsida (detta vet vi inte hände, men resonemanget är ok, förutsatt att vattnet är fördelat med fri vätskeyta på både däck 0 & 1).
- Sedan skriver han det till synes rimliga att ”mer vatten kommer in och bildäcket kommer under vatten 01:15”, men nu får vi inga förslag på hur mycket vatten detta är. Varför då? Därför att tanken är absurd. Antingen antar vi att vattnet spritt sig jämnt på däck 0 & 1 och då har vi fyllt hela deplacementet på 15,000 ton med vatten plus några meter vatten till upp till bildäck! Vi pratar minst 20,000 ton vatten. Detta sker samtidigt som överlevande tar sig upp från däck 1 och tre besättningsmän tittar på en tv-kamera i maskinrummet.
- Alternativt antar vi (mer logiskt) att vattnet bara finns i den förliga hytt-delen av däck 0 & 1. Men återigen kan fartyget inte kantra innan vi får in vatten på bildäck, och detta kan bara ske när förliga delen nästan fyllts helt så att vatten stiger upp i trapphuset. Detta skulle rimligen medföra kraftig förlig trim, något som ingen har märkt, och mer väsentligt: när de sista överlevande lämnar däck 1 ca 01:15 skulle det behöva var mer än fyllt eftersom den kraftiga slagsidan sker då.

Grejen är att Heiwa visste allt det här 2007. Jag länkade till artikeln av Jasionowski och Vassalos där de faktiskt bemöter och motbevisar hans idéer, men det var som vatten på en gås. Min huvudinvändning då var faktiskt inte ovanstående utan det elementära faktum att Estonia tog in vatten under bildäck vid slagsida på 30-40 grader vilket förklarar varför hon kunde sjunka utan hål under vattenlinjen. Återigen, detta var inte något han kunde ta in.

Det du skriver om confirmation bias är mycket tänkvärt och något jag har funderat mycket över. Som du skriver är det självklart så att det är lättare att konstruera ett sjunkförlopp (inte kantring!) med ett hål under vattenlinjen, och det är också anledningen till att SSPA-konsortiet 2008 rekommenderade en grundlig undersökning av Estonias skrov. Jag har varit positiv till detta hela tiden. Men det betyder fortfarande inte att vi behöver ett hål under vattenlinjen för att kunna förklara hur Estonia sjönk. Det är en seglivad myt som jag hört i 25 år.

Vidare är det ju faktiskt så att det nyupptäckta hålet de facto inte ligger under vattenlinjen. Det gör det svårt att förklara ursprunget av det och få in det i ett rimligt scenario. Även om delar av hålet/sprickan ligger under vattenlinjen så är fortfarande mycket svårt, snarast omöjligt* att använda som ensam förklaring till kapsejsningen, givet det vi vet om Estonias stabilitet och vittnesuppgifterna från däck 1 (de skulle inte haft en chans att fly ens i närheten av 01:15 vilket de faktiskt gjorde). Vittnesuppgifterna om vatten vid rampen och saknat bogvisir samt upphittandet av detsamma försvinner ju inte heller som av ett trollslag.

Om vi däremot kombinerar det ”nya” hålet med hypotesen om tappat bogvisir, då ökar kanske möjligheterna att passa in observationer och kända fakta från förloppet. Det talar logiskt för att det kombinerade scenariot är starkare än något av dem var för sig, MEN då tar vi inte hänsyn till hur otroligt osannolikt det är att ett fartyg drabbas av både tappat bogvisir OCH ett hål i skrovet midskepps inom loppet av ett par minuter. Därför är min huvudhypotes idag att hålet uppstått efter förlisningen. Skulle ny information komma fram så måste naturligtvis saker omprövas.

*) Jag vill lämna en öppning för möjligheten att ”pumpa in” vatten på bildäck som samlas i aktern, samtidigt som endast en ringa mängd hamnar i fören på däck 0 & 1. Om mer vatten hamnar i fören så får Estonia förlig trim och då rinner ju vattnet på bildäck föröver och ut genom sprickan igen... Kanske någon annan har idéer här?

>>Vidare är det ju faktiskt så att det nyupptäckta hålet de facto inte ligger under vattenlinjen.<<

Dessa rader stämmmer ju inte, möjligtvis kan spetsen på nedre delen av hålet ligga runt vattenlinjen.
Lätt att kolla om man vill.
Vissa tror att vattenlinjen är där blå bottefärg övergår i vit däcksfärg. Helt jävla fel.
Största delen av hålet tangerar detta område, men spetsiga avslut både uppåt och neråt.

Vattenlinjen syns bäst på bilder där hon ligger i hamn. Titta och begrunda.
Citera
2020-10-06, 19:51
  #6557
Medlem
Frontlinjens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MbmA
Detta stämmer ju inte med Bergmarks uppgifter. Hans tystnadsplikt upphörde 1999 och berättade redan då om hålet.
Är uppriktigt förvånad att tråden fått fart när detta varit vedertagen fakta i 20 år.

Bergmark skulle jag inte ta för ett tillförlitligt vittne.

Jutta Rabe gjorde samma bedömning och hennes intervju med honom 1999 gick aldrig i tryck.

Och varför skulle tystnadsplikten upphöra efter 5 år? Försvarssekretess gäller i upp till 40.

Citat:
Ursprungligen postat av Onkel-Ben-ny
Det är du som måste förstå att det här hålet var synligt 1994 men från insidan.

Nu klarnar allt, att jag inte tänkte på det. Stort tack för din insiktsfulla kommentar.
Citera
2020-10-06, 20:00
  #6558
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bladstall
Man vet ju inte exakt vilka luckor som inspektörerna avsåg. Man får nog gå och gräva fram protokollen från inspektionen för att ta reda på det.
Utan att veta säkert skulle jag påstå att åtminstone några av dem går till ventilationen då det inte är ett ovanligt arrangemang men utan att veta vilka luckor de menade så spelar det ingen roll om man så sitter på konstruktionsritningarna. Varför luckor var öppna kan ha flera förklaringar. Det är/var inte ovanligt med öppna serviceluckor ombord på fartygen för att förbättra luftkvalitén för de som jobbar med lastning och lossning.

Att inspektörerna misstänkte att besättningen aldrig brukade stänga luckorna är ju graverande men inte ett entydigt bevis på att de var öppna när olyckan skedde men det skulle kunna förklara de tidiga rapporterna om vatten. Chalmers och SSPA verkar ha gjort en liknande bedömning och luckorna i fråga verkar oavsett inte ha behövts för att simuleringarna skulle få samma utfall. Även om den förhållandevis lilla mängden vatten kanske inte gjorde någon märkbar skillnad i slutändan så blir det ju extra jobbigt när överlevande minns sig ha sett vatten medan rapporten inte lägger någon vikt vid deras upplevelser.

Citat:
Ursprungligen postat av RiktigtVass
Är konfunderad över de få reaktioner jag fått ang min teori. Samtidigt ingen som säger emot den!
Ni som besitter kunskaper och erfarenheter om livet på sjön. Kom med synpunkter! Sanningen måste fram.

Har en teori varför Estonia sjönk.
Den är sjukt skruvad men ändå realistisk.
Jag tar tacksamt emot alla åsikter och kommer bemöta dem så bra jag kan.

Fakta
Hösten -94 i sept genomförde den svenska marinen en övning i Östersjön.
Våra ubåtar va med, dom var på plats i området där Estonia sjönk.
Vinden va sydlig med en våghöjd på mellan 3-5 m.

Våra ubåtar torrövar torpedskjutning mot både handelsfartyg, färjor och beställda mål liksom våra ytfartyg gör. Jag vet då jag själv varit med. Alla moment görs precis som under en verklig skjutning. Skillnaden är att man inte avfyrar något vapen.

Min teori är följande:
Vi hade en svensk ubåt norr om Estonia. Hon torrövade ett dubbelskott med torpeder. Tyvärr gick torrövning över till att torpederna, troligtvis övningstorpeder utan sprängmedel, skickades iväg gud förbjude. Den ena träffade Estonia vid bogen på styrbords sida och gjorde det hål som tidigare har filmats. Troligtvis skadades då även bogvisiret.
Den 2.a torpeden träffade längre akterut och är det hål i skrovet som nu är visualiserat via den svenske journalisten Henrik Evertsson i filmen som är aktuell.

Bägge torpedträffarna gjorde hål i Estonias skrov på styrbordssidan, under bildäck.
Torpederna väger ca 2 ton och färdas i ca 30 knop. Den massan torde räcka för att göra dessa hål. Alltså ingen explosion.

Människor som sov i hytter under bildäck beskrev att vattnet kom underifrån, inte från bildäck. Dessa vittnen har inte tidigare fått sina berättelser rätt återbeskrivna. Skulle vattnet kommit pga av det förlorade bogvisiret skulle vattnet kommit in i hytterna, som låg under bildäck, ovanifrån.

Estonia började få slagsida på styrbords sida. Estonia styrde då upp mot vinden, sydlig kurs och rätades upp någorlunda. Det är nu som hon förlorar bogvisiret pga motsjö och de skador hon fick från torpeden som träffade i förskeppet.

Slutord
Det finns sjömän som var med natten då Estonia sjönk och som kan berätta vad som egentligen hände. Jag hoppas dessa nu träder fram och bringar klarhet i vad som hände.

Min teori hoppas jag vara fel.
Kommande utredningar och dykningar kommer antingen att motbevisa min teori eller så befästs den i delar.

Om våran regering motsätter sig en utredning som vill dyka ner på Estonia och undersöka skrovet pga den gravfrid som råder så kommer jag vidhålla min teori.

GMY

Dagen Estonia sjönk deltog Sverige i en samövning med NATO i Skagerak och Norska Havet.

Inte så insatt i svenska ubåtstorpeder, men har för mig att de var i storleken 5-600 kg, de ska gå att hantera inne i konservburken och torpedtuberna är normat alltid tomma om det inte ska skjutas. Tror inte heller att en nykter FC på en ubåt kommer på iden att börja övningsskjuta i storm.
Jag var tvångsförvisad till en torpedbåt i norrköpingsklassen kring decennieskiftet 1979-80. Våra torpeder vägde ca 1500 kg, kring 60 knop har jag för mig, och inte fan hade de bankat hål i ett skrov som Estonias.
Övningsskjutningar gjordes alltid nattetid mot ett målfartyg, där besättningen höll full span i mörkret. Torpedens "stridsspets" var fylld med vatten istället för sprängmedel, och längst fram satt en rejäl lampa. Iväg med skiten som sedan styrdes från avsändaren via kabel som matades ut ur magasin i både torped och tub. Förhoppningsvis passerade den sedan under målet, vände och körde tillbaka, medan målfartygets utkikar håll koll på lampans passager, och höll på så tills det blev soppatorsk då en trycklufttank blåste ur vattnet så att torpeden flöt upp och kunde bärgas (en torped kostade ca 1,5 M för 40 år sedan).
Det hände någon enstaka gång att torpeder inte ville gå på rätt djupt, men mer än en liten bula såg jag aldrig. Var vanligtvis ett minfartyg som agerade måltavla
Citera
2020-10-06, 20:00
  #6559
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Jag tror du missförstår vad jag menar.
- rampen hade formen av en rektangel som var både bredare och längre än öppningen till bildäck.
- den var dessutom påtagligt kraftigt konstruerad (böjstyv) eftersom man skulle kunna köra långtradare över den.
Sålunda håller jag det för helt otroligt att den skulle pressats in i öppningen vilket reportern säger i SvT-reportaget frän 1994-10-02.
Skulle inte säga att den var bredare - eftersom den fanns innanför bogvisiret var den i princip lika bred som öppning till bildäck den öppnades med två hydraulcylindara som satt på var sin sidan av rampen. Infästningen av cylindrarna i skrovet ligger kant i kant med öppningen till bildäck. Högre ja, men inte så mycket som du tycks förutsätta. Det krävdes således väldigt lite för att den skulle kila fast när fartyget träffade botten.

https://www.svtstatic.se/image/square/992/28358669/1601292403?format=auto
https://images.cdn.yle.fi/image/upload/f_auto,fl_progressive/q_88/w_2362,h_1329,c_crop,x_0,y_114/w_1200/v1580120250/39-6354925e2eb7aacd8da.jpg
Citera
2020-10-06, 20:04
  #6560
Medlem
Hexen666s avatar
Är det någon som vet exakt hur tjockt skrovet är vid hålet, vilket material och måtten på eventuella balkar som löper där?
Citera
2020-10-06, 20:14
  #6561
Medlem
Dumdrygs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Giant Squid
I Estonias fall sa en aktuell firma att man skulle muddra gångar under vraket med undervattensrobotar och sedan dra en serie 45cm tjocka vajrar under och lyfta henne.
Till en kostnad av 500 miljoner om jag kommer ihåg rätt.

Man behöver inte dra hela vägen upp till ytan eller till en torrdocka. I fallet med fartyget Ehima Maru som sänktes utav en nöduppstigande ubåt och sjönk till 600 meters djup, så lyfte man bara vraket från botten. Fortfarande under ytan så förde man och placerade henne på 35 meters djup där det var lätt att dyka.

Man gjorde likadant med Wasa-skeppet. Grävde gångar i leran under skeppet och transporterade henne under vattnet till Kastellholmen, där det sista lyftet genomfördes så hon kom upp över vattenytan.
Citera
2020-10-06, 20:21
  #6562
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AnimalSkribax









NAVIGATIONS DATOR?

Vad är det.
Allting i tråden förvandlas, förvanskas så det är bara slöseri med tid. Färddator > navigationsutrustning på bara några sidor.


Om man tittar in här nästa vecka har era formuleringar blivit sjökartor eller något helt annat....

Och så roterar dumheterna.


Färddatorn man frågar efter är en sk svart låda.....

Jag har ingen aning om hur denna är konstruerad i just Estonias fall. Den bör vara fast installerad , men bör såklart kunna demonteras.



1 enda vittne har pratat om hur en militärtransport med motorcyklar plötsligt gjorde en sen entre...

Gjorde hon det redan1994.
Eller senare? Hon var ju med i TV. Malous soffa?
Sånt fruntimmer ska man inte ta på stort allvar.


Om 10 olika vittnen utan relation säger att dom hört ett ljud vid ett klockslag kan man värdera detta som ganska högt. Enligt min poängskala tidigare kanske 30P....

Ett bogvisir eller videosekvens från december 1994 , ett protokoll är liksom mycket mer. Närmare fullpott 100P.

På sidan 34 i den officiella slutrapporten listas vilken utrustning som fanns på Estonias kommandobrygga. En av föremålen är en Navigationsdator Navi Master NM-1000.

https://www.yumpu.com/sv/document/read/20531208/ms-estonia-svensk-oversattning-isbn-91-38-31458-4-statens-

Personen som du kallar för ”fruntimmer” och som berättade om militärtransporten eskorterad av motorcyklar var Sara Hedrenius, en av de mest kända överlevarna från Estoniaolyckan och hon berättade om detta för tre dagar sedan i Expressen.

Fattar du vad du skriver? Vi ska inte ta en överlevare från katastrofen på allvar? Du är dummare än ett åsnearsel och det du påstår är lika mycket skit som kommer ut från ett sånt.
__________________
Senast redigerad av N.Armstark 2020-10-06 kl. 20:23.
Citera
2020-10-06, 20:26
  #6563
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Turphiee
Klart mer trovärdigt än ett vityne som berättar saker som inte passar in i deras bild
Det roliga är att amfetaminsmugglaren var ett nyckelvittne i den internationella haverikommissionen
Citera
2020-10-06, 20:28
  #6564
Medlem
Det kan endast bli en skada på det viset om det var en sten på botten. Någon sådan sten har de inte hittat.Om det skulle bli en knäck-skada genom att skrovet bryts genom sin vikt och att den träffar botten tror jag inte alls på.För då skulle det vara en skada på båda sidorna, samt hela vägen upp genom skrovet inte bara 4 meter.Den mjuka leran är flera meter djup. Farten är sakta pga att hon börjar sjunka sakta då hon sjunker med luft i skrovet.
Citat:
Ursprungligen postat av Dumdryg
Det här är något som cirkulerar om och om igen i tråden. Att hon sjönk sakta, att farten inte kan ha varit hög och att botten är mjuk. Bara massa känsloresonemang och ingen faktiskt presentation av vilken hastighet hon sjönk i och hur mjuk botten är.
Professorn i dokumentären säger att ett föremål på 1000 ton som färdas i 1,9 knop kan orsaka skadan. Estonia väger mer än 1000 ton och vi har diskuterat fram och tillbaka om hon sjunker i 1,9 knop och de flesta som sätter sig in i sjunkhastighet hos olika fartyg kommer fram till att hon lätt kommer upp i hastigheter över 1,9 knop när hon lägger sig på botten. Du promenerar alltså snabbare är 1,9 knop.

Sedan detta om att botten är så mjuk. Det kanske är ett gjyttjigt/dyigt lager på 2-3 decimeter, sedan blir leran mer fast. Och precis som att en vattenyta gör ont vid ett magplask så kommer lerbotten också att bjuda hårt motstånd mot fartygsskrovet.
Testa att slå ner en påle med slägga i en dyig botten så känner du hur tungt det går efter någon decimeter.

I rapporten står också att under leran finns en hårdare moränlera och att skrovet kan ha kontakt med moränleran midskepps. Är botten det minsta ojämn så knäcks ju hon pga sin vikt över eventuella upphöjningar.

Man måste också förstå proportionerna. Estonia är 157 meter lång och skadan är 4 meter. Jämför du det med en bil som är ca 5 meter som tippat på sidan, så är det en buckla på dörren som är drygt 1 decimeter.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in