Ni som får "road rage", vad är det som händer i skallen?

Hej! Jag har funderat på vad som händer i huvudet på folk som erfar road rage, eller (som jag hädanefter kommer kalla det för) vägvrede? Jag är alltså intresserad av att höra era erfarenheter av vilka situationer som utlöser det, hur ni reagerat och vad det värsta ni har gjort när ni blivit tokiga på era medtrafikanter.

Själv kan jag erkänna att jag känner någon mild variant av vägvrede emellanåt, särskilt när jag är stressad av någon försening som jag såklart själv har försatt mig i. Det dummaste jag har gjort är väl några puckade omkörningar på ställen med dålig sikt eller med lite väl små marginaler vid mötande trafik. Men jag har varit med om folk som kastar sig runt med bilen mellan filer som om de kör speed tetris på tjack, tvärnitar framför bussar som kränkt dem eller lägger sig på signalhornet för att man vägrar köra ut i en tvivelaktig väggren när de ska fram.

Min egen teori är att man blir gälen av att man 1.) faktiskt hamnar i farliga situationer, 2.) Att man tänker att det finns mer eller mindre klara rätt och fel i varje given situation och därmed blir jävligt aspig när man ser andra bryta mot reglerna och 3.) Att man tänker att man sitter i sin egen lilla privata sfär bakom ratten fast man är ute och lallar i offentligheten (dvs av samma anledning som det förekommer en jäkla massa näspetning i bilköer).
Vad tror ni?

Jag får vägvrede så fort jag kört om första bilen ungefär. Efter det så bara fortsätter jag köra om och blir arg på folk som ligger på hastighetsgränsen och småpruttar.

Inte så att jag kör som en biltjuv, utan bara för jävla fort. Tanken på att bli omkörd av någon jag kört om (om jag hamnar bakom en snigel som kör i 100 på en 90-väg) gör mig tokig så jag bara måste fortsätta.

Nu är jag ju medveten om det här, så jag lägger mig helt enkelt på farthållaren precis runt hastighetsbegränsningen och sätter på en ljudbok. Då kan jag till och med köra om ibland lite lugnt utan att få fullständig vägvrede.

Sedan kan jag få ballistic vägvrede, men då är någon annan trafikant inblandad. Någon som kör ut framför en så man får slänga sig på bromsen eller liknande. Du brukar jag skrika och gorma och köra om, hängandes på tutan.

Jag gör aldrig farliga omkörningar dock. Eller nästan aldrig, alla kan väl beräkna fel ibland. Men jag gör det inte med mening.

I det stora hela ser jag mig som en skötsam bilist som inte vill utsätta mina medtrafikanter för fara. Jag chansar inte i kurvor och liknande liksom.

Och till er nördar som tänker pika mig om att köra fort: Det är skillnad på att köra fort och att köra vårdslöst.

Farligaste jag gjort är nog som de flesta andra; en tvivelaktig omkörning som fick en att svettas en hel del.
Jag har även stannat en gång för att gå ur och slåss men den andra bilen körde iväg. Då körde han som en idiot och inte jag. Men definitivt vägvrede.

Tror att folk bär på en jävla massa undertryckta negativa känslor som kanaliseras hos vissa när de kör bil.
Medtrafikanterna får alltså ta ALL skit som roadrageförarna bär omkring på.

En del handlar nog om kränkningar.

Körskolelärare brukar vittna om det. Ex. när en körskole elev har kört om en bil som kört sakta på motorvägen, så blir de kränkta av att bli omkörda av en körskolebil och behöver då köra om tillbaka och brake-checka eller motorbromsa med till 50 km/h eller så och gasa upp när körskolebilen försöker köra om. Det bildas en lång kö i vänsterfilen av andra som kör om. Det tycker föraren är okej, det är bara körskolebilen som inte får köra om.

Körskolebil kan ibland bytas ut till lågvädesbil och den kränkta kör premiummärke.

Vad man ser i tidningarna får den del för mig att de "äger vägen", framförallt då de betalar koldioxidskatt/fordonskatt eller liknande.

Det som händer då är att man brake-checkar eller prejar, ciklister, mopedister, a-traktorer/epa. Men av någon anledning så accepterar de riktiga traktorer eller större motorredskap. Detta finns även utomlands, men där gör det även mot motorcyklar eller hästar. Hästarna för att hästägarna inte betalar skatt, och motorcyklarna eftersom motorcyklister kör vårdslöst och behöver mejas ner.

På youtube finns klipp ifrån Storbrittanien exempelvis.

Hända mig en gång närjag cyklade på en vägren på en väg. En bil svängde ut och tvärstannade någon meter framför på vägrenen, tur så gick det bra då det annars var trafikfritt så han kasta mig ut på körbana för att köra om bilen.

Själv har jag nog också kört om någon på mindre bra ställen som kört segt eller extremt varierande fart, typ 20-30-40-60 på 40-väg, när man varit lite stressad, men också rädd att de plösligt ska tvärstanna, misstänker starkt mobiler där.

Oj! Ja det här är ju riktig vägvrede. Vad hade han gjort? Själv har jag en liknade situation men då var det jag som skulle åka på däng. Det störigaste med det var att det var en kille som var passagerare i fullsmockad Fiat Ritmo där han och de övriga medpassagerarna var ett par tjejer som uppenbarligen hade ogillat något han gjort. De grälade framför ett signalljus och det han slå om till grönt två ggr innan de körde iväg. Första gången gav jag en kort signal, andra gången låg jag på hornet under hela tiden och då drällde killen ut ur bilen och börja banka på vår vindruta som en jävla apa. Från vår sida blev det fräcka fingret och sedan körde vi iväg. Vet inte om det riktigt kan klassas som vägvrede, men ett argt spån var det i alla fall.

Annars känner jag absolut igen mig i att man blir skitsur av att någon man kört om sedan kör om en och lägger sig i filen framför och mjukt sänker hastigheten till den som de hade när man själv valde att köra om dem.

Jag misstänker ofta mobiler när jag stör mig på någon men såklart även när de har den där oregelbundenheten som du beskriver. Intressant teori om att man "har betalat" för att få köra på vägen och därför ska ha mer rätt, det kanske ligger något i det ffa när man kör i Stockholm.

Jag funderar också om det handlar om vad man i brist på bättre ord kan kalla för körkultur. Jag kan erkänna att jag är en lantis som inte gillar att köra igenom Stockholm, ens på motorvägarna och det tror jag stör många. Men när jag är upp i Västerbotten och bränner fram på Blå Vägen så blir jag i min tur sur på folk som inte fattar när det är halt då de dundrar fram med sina skotersläp, eller när de inte sänker farten när det sitter svarta sopsäckar på vägstolparna. På samma sätt blir jag irriterad när de "sniglar" (läs kör i hastighetsbegränsningen) fram på rakor mitt i sommaren. Så man är ju jävligt inkonsekvens.

Detta är även vad "trafikforskning" säger. Människor som är anonyma till vardags och tar revansch i trafiken ska tydligen vara värst. De har problem med konflikter och känner sig överkörda i vardagen och blir i stället utåtagerande i trafiken helt enkelt.

Sen finns det olika mognadsfaser av bilkörande som folk lägger sig till med. En av dem är att man blir ordningspolis och försöker tillrättavisa och straffa andra personer för hur de kör. Naturligtvis ofta genom att själva begå massa trafikförseelser.

Sen når vissa men långt ifrån alla stadiet då man blir en lugn och mogen förare som kan offra några sekunder åt att underlätta för en stressnisse med dålig planering som försöker klämma sig in i en bilkö, och bara använda tutan när det är för att uppmärksamma andra på farliga situationer etc.

De säger dock även att det bara blir värre i trafiken. Förr var exempelvis kvinnor betydligt mindre benägna till road rage. Idag är de nästan på samma nivå som män.

Blev halvt farligt en gång. En bil hade kört 30 km/h 60-väg i 100 meter. Och de var fyra bilar i kö. Jag körde då om, bilen längst fram som körde segt kom då fram till en korsning och svängde vänster och blinkade i rattrörelsen. Jag stannade i vänsterfilen och såg förarensförsräckta min med min bil några dm bort.

Egenligen bättre att vänta, men eftersom bilen saknade blinkers eller körde sakta hela tiden, så visste jag inte att de skulle svänga.

Möjligen så skulle jag kunnat lista ut det, eftersom det var en opel och invandrarhöghus till vänster, men körde dumt nog om.


Har hört det några gånger.

Komiska är väl dock att man inte vet att just det man har betalt har gått till "vägen". Fordonskatten hamnar i Statens budget och är nog inte ögonmärkt till just vägar. Många av de vägarna som man kör på är annars komunala, och där sker väl stor del av finnansieringen utav kommunalskatt, och det betalar de flesta.

En del verkar också bli sura när man tutar, av olika anledningar.

En gång så tutade jag som varning, då jag körde i en tvåfilig cirkulationsplats och bilen bredvid kom in i min fil och jag ville visa att jag också körde på vägen. Föraren blev sur och vände runt i cirkulaltionsplasen, jag provkörde någon mil och de följde efter. Jag tänkte att de kunde ha vapen, så jag körde mot stan, jag körde då in på en gågata med motorfordonsförbjud och de vågade då ej följa efter.

En annan gång så satt jag med armarna på ratten över tutan, bilen framför tvärstannade för att släppa fram en cyklist vid en gångöverfart, jag fick då tvärstanna själv kom då åt tutan. Personen kom ut med kniv. Jag låste dörren och körde förbi på trottoaren.

Om jag utgår ifrån mig själv så finns det dagar när jag vägrar släppa förare som gör riktiga fulingar.
De flesta dagarna skakar jag bara på huvudet och ler för mig själv.

Värst av de kategorier du tog upp är i mitt tycke är ordningspoliserna. Det är den kategorin jag stör mig mest på och som jag gissar är den kategorin som skapar mest irritation i trafiken.
Många gånger verkar det grunda sig i det socialistiska Sveriges jantelag "ingen ska vara, eller ha det bättre än någon annan" med andra ord så får absolut ingen tränga sig före.
Det här märks väldigt tydligt för två filer går ihop till en fil och redan två km innan de går ihop lägger sig folk över mittlinjen så att ingen ska kunna köra förbi.

Använd båda filerna istället så blir köerna inte lika långa och behöver inte sträcka sig förbi och blockera tidigare avfarter.

Vill man ha rättvisa så borde varannan bil välja höger fil och varannan vänster i dessa situationer.

Kort sagt är trafiken IRL-versionen av Flashback?

Haha vilket jävla psyko, där måste hela proppskåpet brunnit upp

Tror inte ordningspoliserna är jante så mycket som att de är självupptagna och tror väldigt högt om sig själva och deras förmåga att göra rätt men istället blir de livsfarliga när de börjar korrigera folk med bilen. Vill minnas att det första jag fick lära mig av körskollärren var "sköt dig själv och skit i andra"