I ett tidigare inlägg så skrev jag om drunkning i en silo:
(FB) Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. 24/09 - 20
Och det är förstås skillnad mellan korn och vatten. En badboll som trycks ner i korn, kommer ju inte flyta upp igen som den gör i vatten, trots att den har lägre densitet än kornen. Så jag vill försöka förklara lite mer om varför det är så, för det är viktigt att man förstår hur vatten fungerar om man ska kunna förstå tex varför Estonia sjönk och hur snabbt hon sjönk eller kraschade mot botten.
Om vi har två bassänger, båda är 2 meter djupa. Den ena är fylld med vatten och den andra är fylld med korn. Om vi först lägger en järnkula på vattnet och en järnkula på kornen, då kommer de sjunka ner i vattnet/kornen. Och om vi lägger en badboll på vattnet och en på kornen, då kommer de ligga kvar på vattnet/kornen. Men om vi trycker ner badbollen i vattnet och sen släpper den, då kommer den flyta upp snabbt igen, medan badbollen kommer stanna kvar under kornen om vi trycker ner den där och sen släpper den.
Och för att förstå vad det beror på, så kan vi först trycka ner badbollen halvvägs i vattnet så att det är en meter vatten under den, och göra samma med badbollen i kornen. Och så håller vi dem kvar där.
Och sen öser vi ut vatten ur vattenbassängen och korn ur kornbassängen, tills det bara är en meter vatten/korn i bassängerna. Och vi ska då ösa ovanifrån hela tiden.
Vad vi kommer märka då först och främst, är att när vi öser ur vattenbassängen, då kommer ytan nästan direkt åter bli helt jämn. Men i kornbassängen så kommer det bildas gropar där vi öser ur korn ifrån. Och det beror på att vatten är flytande, medan kornen är fasta. Och det gör att vattnet flyter ner nästan direkt i gropen som vi öser ur och lägger sig helt jämnt i bassängen, medan kornen inte gör det lika effektivt eller inte alls. Så du måste alltså ösa från flera ställen i kornbassängen, för att få en jämn yta, medan du kan ösa på ett och samma ställe hela tiden i vattenbassängen och ändå få en jämn yta.
Och när vi sen har en meter vatten kvar i vattenbassängen och en meter korn kvar i kornbassängen, då kommer badbollen förstås ligga kvar ovanpå vattnet/kornen utan att vi behöver hålla ner den.
Men om vi häller tillbaka vattnet/kornen i bassängerna, så kommer vi förstå varför badbollen flyter upp ur vattnet men inte ur kornen. För det första så kommer kornen lägga sig i högar när vi häller tillbaka dem, och vi kommer behöva jämna ut dem med tex en sopborste. Vattnet däremot kommer nästan direkt lägga sig helt jämnt i bassängen av sig självt.
Och så länge vi häller i vattnet försiktigt och så nära vattnet i bassängen som möjligt, så kommer vattnet vi häller tillbaka inte sjunka ner under vattenytan i bassängen, utan det kommer istället lägga sig ovanpå vattenytan och alltså bilda den nya vattenytan.
Och det som händer med badbollen när vi häller i vattnet, det är att vattnet rinner mot den och börjar trycka på den från sidorna och pressa sig mot undersidan av den. Och om vi inte håller ner badbollen med händerna, då kommer vattnet från sidorna trycka underifrån och trycka upp badbollen så att den fortsätter ligga på ytan av vattnet, alltså den kommer flyta på vattnet. Och det är det som kallas "vattnets lyftkraft".
Om vi däremot håller ner badbollen så att det är en meter vatten under den, då kommer vattnet som rinner mot den från sidorna och pressar sig under den, istället att trycka ihop badbollen från både sidorna och underifrån. Och detta tryck ökar ju mer vatten vi häller tillbaka i bassängen.
Och när sen vattnet når över badbollen, då kommer vattentrycket också öka ovanifrån mot badbollen. Så då har alltså badbollen vattentryck mot sig från alla håll.
Och badbollen kommer förstås tryckas neråt av vattnet ovanifrån, men eftersom vattentrycket under badbollen är på större djup och därför trycker med större kraft än vattnet ovanför badbollen, så kommer badbollen ändå tryckas upp om vi släpper den.
Så att kornen inte gör samma sak med badbollen, det beror alltså på att de inte är flytande som vatten är, och därför inte rinner mot den från sidorna och under den och utövar tryck där som pressar den uppåt. Plus att kornen ovanför badbollen, pga att de inte är flytande, inte lika lätt pressas åt sidorna så att badbollen kan komma förbi dem och komma längre upp.
Och om vi nu istället lägger en väldigt tunn kvadratisk järnskiva med sidan 1 meter, plant ovanpå vattnet, och en likadan järnskiva plant ovanpå kornen och sen släpper båda. Då kommer järnskivan sjunka ner i vattnet till botten och ligga stilla där, medan järnskivan kommer ligga kvar ovanpå kornen. Och vad beror det på?
Det som händer med järnskivan i vattnet, är det omvända mot vad som hände med badbollen kan man säga. Alltså när vi lägger järnskivan ovanpå vattnet, då kommer den pressa ner vattnet närmast under den lite grann, eller pressa vattnet närmast under den åt sidorna.
Och eftersom järnskivan då kommer hamna lite grann under det omgivande vattnet, så kommer det omgivande vattnet rinna ner på järnskivan och tynga ner den ytterligare. Och då kommer järnskivan återigen pressa på vattnet närmast under den så att den sjunker ner lite grann, och hamnar lite grann under det omgivande vattnet, som då kommer rinna ner på den igen och tynga ner den ännu mer. Och detta upprepas tills dess att järnskivan ligger stilla på botten.
Och även om det omgivande vattnet inte skulle rinna ner på järnskivan, alltså om den har en hög sarg runt sig som hindrar det omgivande vattnet från att rinna ner på den, då kommer den ändå sjunka ner en bra bit under det omgivande vattnet. Men sen ju djupare järnskivan sjunker, desto större blir trycket från vattnet underifrån uppåt mot järnskivan. Och till slut blir det trycket så stort att tyngden från järnskivan, inte längre räcker till för att tynga ner den längre ner under det omgivande vattnet, och därför kommer järnskivan då flyta på vattnet utan att sjunka djupare. Och det är alltså då återigen vattnets lyftkraft som gör att järnskivan flyter och slutar sjunka, och det är också det som händer med båtar som tex Estonia, och som gör att de inte sjunker till botten.
Men om det blir hål i sargen eller i järnskivan, då kan förstås vatten läcka in och lägga sig på järnskivan, och till slut tynga ner den så mycket att den sjunker till botten och lägger sig där stilla.
Och det är därför båtar, som tex Estonia, sjunker om de tar in vatten.
Om vi däremot smälter ner järnskivan och gör en järnkula av den, alltså så att den har lika stor massa och lika stor volym som järnskivan, men mindre yta. Då kommer vi behöva ha en mycket högre sarg på den för att få den att flyta, än vad vi behövde med järnskivan. Och det beror på att järnkulan kommer lyftas upp av lyftkraften från enbart den lilla vattenytan som är under den, medan järnskivan kommer lyftas upp av den stora vattenytan som är under den. Men med en högre sarg så kommer järnkulan längre ner till högre tryck och därmed större lyftkraft, utan att vatten rinner över sargen och tynger ner järnkulan, och den kan då hålla sig flytande och alltså sluta sjunka om den har en tillräckligt hög sarg.
Och om vi nu förstår varför en båt sjunker om den tar in vatten, så kan vi lättare förstå hur snabbt en båt sjunker om den tar in vatten.
För det första så måste inte hela båten fyllas med vatten för att den ska börja sjunka, och därför kan den sjunka väldigt långsamt ända ner till botten, innan den hinner ta in mer vatten så att den blir tyngre och börjar sjunka snabbare.
Och orsaken till att båten sjunker snabbare ju tyngre den är, det är alltså att den då lättare trycker undan vattnet under den, som trycker upp mot den pga vattnets lyftkraft.
Och ju tyngre båten är desto lättare tar den sig även igenom friktionen från vattnet på sidorna om den, precis som en tyngre låda lättare glider nerför en brant backe än vad en mindre tung låda gör.
Men eftersom båten är tung pga att den är så stor, så har den desto mer yta som ger större motstånd från vattnets lyftkraft och friktion, och desto större volym som gör att det tar längre tid för den att ta in mer vatten så att den sjunker snabbare.
Så jag gissar att Estonia inte kraschade utan sjönk väldigt långsamt mot botten, alltså från det att hon började sjunka. Och när hon väl var helt under vatten, då sjönk hon antagligen långsammare pga att hela båtens yta då var under vatten och därför ökade vattenmotståndet.
(FB) Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. 24/09 - 20
Och det är förstås skillnad mellan korn och vatten. En badboll som trycks ner i korn, kommer ju inte flyta upp igen som den gör i vatten, trots att den har lägre densitet än kornen. Så jag vill försöka förklara lite mer om varför det är så, för det är viktigt att man förstår hur vatten fungerar om man ska kunna förstå tex varför Estonia sjönk och hur snabbt hon sjönk eller kraschade mot botten.
Om vi har två bassänger, båda är 2 meter djupa. Den ena är fylld med vatten och den andra är fylld med korn. Om vi först lägger en järnkula på vattnet och en järnkula på kornen, då kommer de sjunka ner i vattnet/kornen. Och om vi lägger en badboll på vattnet och en på kornen, då kommer de ligga kvar på vattnet/kornen. Men om vi trycker ner badbollen i vattnet och sen släpper den, då kommer den flyta upp snabbt igen, medan badbollen kommer stanna kvar under kornen om vi trycker ner den där och sen släpper den.
Och för att förstå vad det beror på, så kan vi först trycka ner badbollen halvvägs i vattnet så att det är en meter vatten under den, och göra samma med badbollen i kornen. Och så håller vi dem kvar där.
Och sen öser vi ut vatten ur vattenbassängen och korn ur kornbassängen, tills det bara är en meter vatten/korn i bassängerna. Och vi ska då ösa ovanifrån hela tiden.
Vad vi kommer märka då först och främst, är att när vi öser ur vattenbassängen, då kommer ytan nästan direkt åter bli helt jämn. Men i kornbassängen så kommer det bildas gropar där vi öser ur korn ifrån. Och det beror på att vatten är flytande, medan kornen är fasta. Och det gör att vattnet flyter ner nästan direkt i gropen som vi öser ur och lägger sig helt jämnt i bassängen, medan kornen inte gör det lika effektivt eller inte alls. Så du måste alltså ösa från flera ställen i kornbassängen, för att få en jämn yta, medan du kan ösa på ett och samma ställe hela tiden i vattenbassängen och ändå få en jämn yta.
Och när vi sen har en meter vatten kvar i vattenbassängen och en meter korn kvar i kornbassängen, då kommer badbollen förstås ligga kvar ovanpå vattnet/kornen utan att vi behöver hålla ner den.
Men om vi häller tillbaka vattnet/kornen i bassängerna, så kommer vi förstå varför badbollen flyter upp ur vattnet men inte ur kornen. För det första så kommer kornen lägga sig i högar när vi häller tillbaka dem, och vi kommer behöva jämna ut dem med tex en sopborste. Vattnet däremot kommer nästan direkt lägga sig helt jämnt i bassängen av sig självt.
Och så länge vi häller i vattnet försiktigt och så nära vattnet i bassängen som möjligt, så kommer vattnet vi häller tillbaka inte sjunka ner under vattenytan i bassängen, utan det kommer istället lägga sig ovanpå vattenytan och alltså bilda den nya vattenytan.
Och det som händer med badbollen när vi häller i vattnet, det är att vattnet rinner mot den och börjar trycka på den från sidorna och pressa sig mot undersidan av den. Och om vi inte håller ner badbollen med händerna, då kommer vattnet från sidorna trycka underifrån och trycka upp badbollen så att den fortsätter ligga på ytan av vattnet, alltså den kommer flyta på vattnet. Och det är det som kallas "vattnets lyftkraft".
Om vi däremot håller ner badbollen så att det är en meter vatten under den, då kommer vattnet som rinner mot den från sidorna och pressar sig under den, istället att trycka ihop badbollen från både sidorna och underifrån. Och detta tryck ökar ju mer vatten vi häller tillbaka i bassängen.
Och när sen vattnet når över badbollen, då kommer vattentrycket också öka ovanifrån mot badbollen. Så då har alltså badbollen vattentryck mot sig från alla håll.
Och badbollen kommer förstås tryckas neråt av vattnet ovanifrån, men eftersom vattentrycket under badbollen är på större djup och därför trycker med större kraft än vattnet ovanför badbollen, så kommer badbollen ändå tryckas upp om vi släpper den.
Så att kornen inte gör samma sak med badbollen, det beror alltså på att de inte är flytande som vatten är, och därför inte rinner mot den från sidorna och under den och utövar tryck där som pressar den uppåt. Plus att kornen ovanför badbollen, pga att de inte är flytande, inte lika lätt pressas åt sidorna så att badbollen kan komma förbi dem och komma längre upp.
Och om vi nu istället lägger en väldigt tunn kvadratisk järnskiva med sidan 1 meter, plant ovanpå vattnet, och en likadan järnskiva plant ovanpå kornen och sen släpper båda. Då kommer järnskivan sjunka ner i vattnet till botten och ligga stilla där, medan järnskivan kommer ligga kvar ovanpå kornen. Och vad beror det på?
Det som händer med järnskivan i vattnet, är det omvända mot vad som hände med badbollen kan man säga. Alltså när vi lägger järnskivan ovanpå vattnet, då kommer den pressa ner vattnet närmast under den lite grann, eller pressa vattnet närmast under den åt sidorna.
Och eftersom järnskivan då kommer hamna lite grann under det omgivande vattnet, så kommer det omgivande vattnet rinna ner på järnskivan och tynga ner den ytterligare. Och då kommer järnskivan återigen pressa på vattnet närmast under den så att den sjunker ner lite grann, och hamnar lite grann under det omgivande vattnet, som då kommer rinna ner på den igen och tynga ner den ännu mer. Och detta upprepas tills dess att järnskivan ligger stilla på botten.
Och även om det omgivande vattnet inte skulle rinna ner på järnskivan, alltså om den har en hög sarg runt sig som hindrar det omgivande vattnet från att rinna ner på den, då kommer den ändå sjunka ner en bra bit under det omgivande vattnet. Men sen ju djupare järnskivan sjunker, desto större blir trycket från vattnet underifrån uppåt mot järnskivan. Och till slut blir det trycket så stort att tyngden från järnskivan, inte längre räcker till för att tynga ner den längre ner under det omgivande vattnet, och därför kommer järnskivan då flyta på vattnet utan att sjunka djupare. Och det är alltså då återigen vattnets lyftkraft som gör att järnskivan flyter och slutar sjunka, och det är också det som händer med båtar som tex Estonia, och som gör att de inte sjunker till botten.
Men om det blir hål i sargen eller i järnskivan, då kan förstås vatten läcka in och lägga sig på järnskivan, och till slut tynga ner den så mycket att den sjunker till botten och lägger sig där stilla.
Och det är därför båtar, som tex Estonia, sjunker om de tar in vatten.
Om vi däremot smälter ner järnskivan och gör en järnkula av den, alltså så att den har lika stor massa och lika stor volym som järnskivan, men mindre yta. Då kommer vi behöva ha en mycket högre sarg på den för att få den att flyta, än vad vi behövde med järnskivan. Och det beror på att järnkulan kommer lyftas upp av lyftkraften från enbart den lilla vattenytan som är under den, medan järnskivan kommer lyftas upp av den stora vattenytan som är under den. Men med en högre sarg så kommer järnkulan längre ner till högre tryck och därmed större lyftkraft, utan att vatten rinner över sargen och tynger ner järnkulan, och den kan då hålla sig flytande och alltså sluta sjunka om den har en tillräckligt hög sarg.
Och om vi nu förstår varför en båt sjunker om den tar in vatten, så kan vi lättare förstå hur snabbt en båt sjunker om den tar in vatten.
För det första så måste inte hela båten fyllas med vatten för att den ska börja sjunka, och därför kan den sjunka väldigt långsamt ända ner till botten, innan den hinner ta in mer vatten så att den blir tyngre och börjar sjunka snabbare.
Och orsaken till att båten sjunker snabbare ju tyngre den är, det är alltså att den då lättare trycker undan vattnet under den, som trycker upp mot den pga vattnets lyftkraft.
Och ju tyngre båten är desto lättare tar den sig även igenom friktionen från vattnet på sidorna om den, precis som en tyngre låda lättare glider nerför en brant backe än vad en mindre tung låda gör.
Men eftersom båten är tung pga att den är så stor, så har den desto mer yta som ger större motstånd från vattnets lyftkraft och friktion, och desto större volym som gör att det tar längre tid för den att ta in mer vatten så att den sjunker snabbare.
Så jag gissar att Estonia inte kraschade utan sjönk väldigt långsamt mot botten, alltså från det att hon började sjunka. Och när hon väl var helt under vatten, då sjönk hon antagligen långsammare pga att hela båtens yta då var under vatten och därför ökade vattenmotståndet.
__________________
Senast redigerad av eoku 2020-10-04 kl. 13:43.
Senast redigerad av eoku 2020-10-04 kl. 13:43.
