Bostadsbubbla i Sverige?

Index. Privatbostäder i förhållande till löner. Men det har redan diskuterats här i 10 år så vi behöver inte dra det igen.

Bara det faktum att folk anser privatbostad som en investering menar att de spekulerar i prisuppgång. De som har köpt sedan mitten mitten 90-tal har gjort en bra affär med facit i hand. Men jag undrar hur många som köper idag hade köpt till aktuella priser utan spekulation på uppgång.


Du kan inte modernisera ett 60-70-talshus till dagens byggstandarder.


Ok. En frågan kvarstår. Vilka händelser i Sverige eller omvärlden skulle kunna medföra ett scenario där räntan höjs? Är detta helt och hållet osannolikt?

Varför kollar du priser i förhållande till lön och inte boendekostnad i förhållande till disponibel inkomst?

Prisutveckling kontra löneutveckling säger egentligen inte mycket då det finns betydligt fler faktorer som spelar in.

Köpeskilling mäter vad du de facto betalat för något. Båda delarna är relevanta aspekter, ingen av dem är däremot något slags heltäckande KPI för situationen. Många är säkerligen sugna på att även här fnysa "äähmen vadå betalat, jag har ju lånat, jag betalar bara ränta!". Men att låna pengar är en helt annan sak än att köpa en bostad. Om någon tar ett lån som används till att köpa något är det fortfarande två vitt skilda aktioner.

Förmodligen är detta en anledning till att så få verkar förstå-att-de-inte-förstår begreppet risk och hur man kan förhålla sig till kostnaden för risk. Inget är egentligen jättesvårt, däremot finns ingen generell kalkyl utan det kräver alltid en kvalitativ sådan. Och gömmer man den bakom någon bisarr förenkling (som just att missförstå att man betalar köpeskillingen) blir den fel.

Personligen skulle jag säga åtminstone "mjah" till det där med bostadsbubbla, och då peka på just att marknaden överlag inte begriper hur man förhåller sig till kostnad för risk. Som sagt överlag inte ens förstår-att-de-inte-förstår, så den (alltid närvarande) kostnadeposten blir felaktigt 0.

För att mitt inlägg var om bostadspriser och inte månatliga boendekostnader. Som du säger så har boendekostnader flera faktorer. Bra poäng.

Vad är det man missförstår menar du? Jag är idel öra.

Det står ju i inlägget: det faktum att man betalar köpeskillingen. Att man även betalar ränta på det lån man använder för att betala köpeskillingen är en helt annan sak.

Det behöver inte vara så att just du missförstår det.

Borde inte prisutvecklingen i kombination med lågkonjuktur vara uppenbart tecken på bubbla?

För en normalbegåvad nationalekonom räcker det fint med den våldsamma frikopplingen från priser kontra KPI de senaste 15-20 åren.

För en normalbegåvad vanlig arbetare tycks det krävas mer, eftersom psykologiska skyddsmekanismer hamnar i vägen då den egna "investeringen" måste skyddas med näbbar och klor .

Hur vida detta är ett problem på sikt återstår att se, men eftersom andra priser och löner INTE hängt med tillgångsslaget bostäder får vi dra slutsatsen att det är en bubbla. Något måste korrigeras, sedan om det sker långsamt (stillastående priser i 15 år) eller genom att priserna backar, återstår att se. Alternativet skulle vara att den synliga inflationen skulle tillåtas öka till enorma siffror, med andra mer direkta effekter dels i form av räntor på lån, och dels i form av urholkning av andra tillgångsslag som finansiella instrument och likvider.

Det är ju dock ganska självklart att ett tillgångsslag våldsamt avviker från KPI om man kan låna till det med strax över 1% ränta? Särskilt när man kan binda sagd ränta på 2-2,5% på 10 år om man är rädd av sig. Det här med att 5% eller 15% är en "normal" ränta håller inte ens bankerna själva med om längre. Danske Bank bettar ju till exempel på att räntan inte kommer bli "normal" på 30 år. Håller man inte med om det och vill köpa en bostad så är det fritt fram att binda sig i 30 år: https://danskebank.se/privat/produkter/bolan/bolan-stabil

Jag kan för övrigt upplysa dig om att du inte lär hitta många LO-anslutna "arbetare" i de mest belånade bostadsrätterna i Stockholms innerstad.

Nej.

Räntorna är vad det handlar om. Disponabel inkomst är inga problem för svensken (även under en lågkonjuktur).

Låg ränta + trycka pengar = inflation av specifika tillgångslag (bostäder, aktier, guld)

Skulderna ska betalas tillbaka någon gång. Så har svårt att se det inte skulle kunna vara en risk i detta på sikt - att bostadspriserna över tid ökar mycket snabbare än lönerna och den ekonomiska tillväxten i övrigt.

För att kunna betala av på lånen krävs tillväxt. Något vi inte har i nuläget.

De rika i samhället behöver givetvis inte oroa sig över detta. Men för medelklassen med hög belåningsgrad kan det bli kärvt.

Nu blandar du ihop orsak och verkan, bara för att du tar fram en förklaringsmodell minskar inte det faktum att vi har en bubbla i tillgångsslaget bostäder.

Sen vad har centrala Stockholm med saken att göra? Det är samma problem överallt i landet där det finns en lånefinansierad efterfrågad på bostäder.