När Indexfonder blir för stora kommer alla börser att dyka, det slutar i blodbad

En genomsnittlig flashbackare är en mästerinvesterare som slår index år ut och år in, det är här investmentbankerna borde rekrytera.

Enligt dessa, vilka de nu är:

Despite the increased popularity of index-based approaches, the data continue to support the idea that markets are working. Annual trading volume continues to be in line with prior years, indicating that market participant transactions are still driving price discovery. The majority of active mutual fund managers continue to underperform, suggesting that the rise of indexing has not made it easier to outguess market prices. Prices and returns of individual holdings within indices are not moving in lockstep with asset flows into index funds.

https://www.finsyn.com/are-index-funds-distorting-prices/

En annan som säger ungefär samma saker: https://thefinancialbodyguard.com/index-funds-are-they-really-a-cause-for-concern/

Bara ett fåtal av flashbackarna som klår index. Det är givetvis bland oss det ska rekryteras...

Jag tror många tänker att börsen är gjord för att gå upp och kommer således alltid att göra. Och kommer den krascha en dag som tråden gäller, ordentligt alltså, så följer ALLA med oavsett om du har på börsen eller ej, så det spelar ingen större roll. Dvs då ryker banker, lån, hus, bilar, arbeten och det blir blodbad, då skonas det inte om man har pengar på börsen eller ej.

Då är de nog de med minst lån (i summa pengar) som överlever bäst

Några tankar från Jason Zweig, kolumnist som skriver The Intelligent Investor hos The Wall Street Journal. (Jag vet, inga meriter alls jämfört med den genomsnittliga flashbackaren, men det är ju något i alla fall):

If index funds cause market bubbles, they’re not nearly as good at it as human beings are. Why should we be more afraid of index funds causing a bubble today than anybody was of active investors causing one in 1999 or 1972 or 1929? The Panic of 1907, the Panic of 1873, the Panic of 1857, the Panic of 1837, the crash of 1792 and the pan-European bubble of 1720 were all inflamed by human stock-pickers long before the idea of an index fund had ever occurred to anybody.

https://jasonzweig.com/and-now-for-something-on-index-funds/

William F Sharpe, ytterligare en ekonomipristagare, hade lite att säga redan 1991:

https://web.stanford.edu/~wfsharpe/art/active/active.htm

Går alltid att googla fram artiklar som säger det man vill. Här är vad Vanguards grundare, som borde ha allt att tjäna på indexfonders fortsatta popularitet har att säga: https://www.fool.com/investing/2018/12/01/vanguards-founder-warns-that-index-funds-could-bec.aspx
Eller: https://www.investopedia.com/how-index-funds-are-hurting-investors-and-the-market-4688627
Att indexfondernas "big 3" (BlackRock, Vanguard och State Street) snart kan kontrollera de största företagen som dom vill om utvecklingen för indexfonder fortsätter uppåt kan mycket väl vara orsaken till en bubbla (indirekt eller direkt) nån gång i en väldigt nära framtid. Dom lär ju göra sitt bästa för att driva upp kurserna, oavsett vad dessa kursökningar beror på. Antagligen inte särskilt nyttigt med för mycket inflytande från dessa för oss konsumenter av diverse produkter heller, som ni kan läsa i artikeln.

Nämner denne cabalanställde Jesuitlakej något om hur handel på värdepapper skiljde sig på 1700-talet jämfört med robotars sekundhandel och hur (dis-)information rör sig nu jmfr 1700talet?
Idag utförs ca 95% av handeln på "börserna" av datorer.
Nämner "Jason" något om procentförhållandena ang detta på 1700talet?

I övrigt har han naturligtvis helt rätt, man kan alltid ta 300 år gamla företeelser och rakt av översätta dessa till hur tillvaron fungerar idag, ytterst lite vatten har runnit under broarna.

Ursäkta vad som sannolikt är en riktigt puckad fråga..

Men hur menar du att övervärde uppstår?

Min förståelse är att en indexfond skall spegla ett börsindex. Om börsens värde är 50% av aktie X, 30% av aktie Y och 20% av aktie Z; då speglas detta i indexfondens innehav.
Stämmer det?

OM det stämmer, så torde fonden följa index automatiskt, utan något behov av att omfördela innehavet.

Scenario 1:
Aktie X sjunker till 50% av utgångsvärdet, samtidigt som aktierna Y och Z stiger till 200% av utgångsvärdet. Vilket direkt och automatiskt innebär att indexfondens värden i de olika aktierna speglar detta, utan att det krävs någon omfördelning i fondens innehav. (I detta exempel så ligger ju värdet stilla, så det blir extra lätt att se effekten av omfördelningar.)

Scenario 2:
Aktie X sjunker till 80% av utgångsvärdet, och det gör även aktierna Y och Z. Även i detta fall så speglas de underliggande aktiernas värdeförändring direkt och automatiskt i indexfonden, genom att värdet på den också sjunker med 20%.

Min fråga:
Vad är det som kan göra att en indexfonds aktieinnehav avviker från underliggande index, så att det skapas behov av att köpa/sälja specifika aktier inom innehavet (omfördelning)?

Tycker det här en sjukt vettig input. Det finns väl ingenting(!) som tyder på att den genomsnittlige investeraren är smartare än index.
Kontinuerliga inflöden av cash till börsen driver kurser (värderingar). Plötsliga kraftiga utflöden kraschar börsen (värderingar). Indexfonder är knappast värre än något annat. Däremot bidrar de till större spridning av likviditeten i alla rörelser.

Jo, att marknaden tenderar att överreagera såväl på positiva som negativa nyheter, men detta gäller ju förstås även en genomsnittlige investerare också. Det är väldigt svårt att ha is i magen 100% av tiden om man inte kan spå framtiden, vilket ingen kan.

Utöver det vet vi redan konstaterat att den genomsnittlige investeraren är sämre än index. Stor begreppsskillnad på prestation av den genomsnittlige investeraren och prestation av genomsnittlig investering (index).

Inte en fråga till mig men kan svara ändå, då jag skrev ett liknande inlägg nyligen. Även om det teoretiskt stämmer att en indexfond följer med automatiskt vid omviktningar av börsvärdet hos enskilda innehav i index uppstår ett behov av att omvikta ett par ggr per år pga. t.ex. emissioner samt annan påverkan på free float.

Säg att ett bolag har ett börsvärde på 1000 msek och att övriga indexbolag har ett börsvärde på 99000 msek, dvs. indexvikten är 1%. Bolaget gör en riktat emission till en extern part och emitterar 10% fler aktier till samma aktiekurs som på börsen. Trots detta sker ingen påverkan på kursen (för att förenkla detta exempel), kan ju även vara så att teoretisk nedgång understiger den faktiska kursnedgången vid nyemissionen. Givet att övriga indexbolag är oförändrade har nu börsvärdet ökat till 1100 msek bara pga. nyemissionen, medan aktiekursen är intakt. Befintliga ägares innehav har därför spätts ut på ren resultateffekt, men aktiekursen är intakt trots att det var tal om en riktad emission. Vill man spegla totalt index måste man nu omvikta för att få önskad effekt. Här är det ju inte säkert att de "nya" aktierna ingår i free float heller, så man är tvungen att köpa till sig aktier via befintliga säljare, dvs. samma säljarstock som innan själva emissionen, men det är istället efterfrågan som har förändrats.

Utöver detta kan andra kapitalstockspåverkande händelser ske, t.ex. optionsprogram (vanligt i börsbolag), makulering av aktier, etc. Kan ju också vara så att befintliga indexbolag tas bort från index medan andra läggs till, då måste du givetvis köpa eller sälja nya/gamla indexbolag. Nu senast kom t.ex. inte Tesla med i S&P 500, många tog för givet att det bolaget skulle tas upp av index med följd att indexfonder som speglar S&P 500 skulle "tvingas" att köpa Tesla (med motsvarande kurspåverkande effekt).

I praktiken behöver indexfonder vikta om 2-3 ggr per år för att säkerställa att man faktiskt speglar index, har man tänket att man köper index en gång och därefter teoretiskt bör "följa med" vid marknadsuppdateringar finns risken att man inte speglar index korrekt.