Citat:
Ang. slagsida pga vatten på däck 1 (under bildäck):
Jag hittade till slut en referens med hydrostatiska kurvor för olika fall:
SHEDDING LIGHT INTO THE LOSS OF MV ESTONIA av Andrzej Jasionowski and Dracos Vassalos, 2002 (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf)
Safety at Sea var en av forskningsgrupperna i den VINNOVA-finansierad studien om Estonia på 00-talet.
I artikeln ovan finns stabilitetskurvor för olika fall, se Fig. 7-11. Av dessa framgår (Fig. 8) att vatten endast i hyttområdet på däck 1 och 0 inte på något sätt kan ge 30 grader slagsida eller kapsejsning (inte ens med 2000 ton vatten vilket rimligen motsvarar närmast 100%:vattenfyllning). Däremot kan vi få 30 grader slagsida om däck 0, 1, och 2 har vatten med fri vätskeyta (annars ökar stabiliteten, se Fig. 7!) 4000 ton krävs men då måste vatten kunna tränga upp från däck 1 till bildäck. Det innebär såklart att däck 1 är vattenfyllt och alla där drunknat. Dessutom skall maskinrum och andra utrymmen akterut vara vattenfyllda, men det vet vi inte skedde innan slagsidan.
För att fartyget skall kapsejsa krävs ytterligare 1000 ton vatten på bildäck, totalt 5000 ton. Detta kan jämföras att det räcker med 2000 ton på bildäck 2 för att fartget skall kapsejsa (Fig. 8). Anledningen är att fartyget blir mer stabilt med helt vattenfyllda områden under vattenlinjen (sedan sjunker hon förstås till slut...).
Av detta drar författarna följande slutsats:
It can be inferred from these arguments that flooding of either forward or aft spaces below the car deck cannot induce heel angles of more than 20-25deg. Note that the stability at equilibrium in each case is higher than the initial stability of intact ship. Moreover, in case of simultaneous flooding of both, the FS and the AS, a heel angle of not more than 30deg will be induced, see Figure 11.
Therefore, it should be made clear that for MV Estonia to attain heel angles larger than about 30deg, flooding of car deck spaces must take place.
- Resultaten av de hydrostatiska beräkningarna visar alltså att det inte är möjligt att Estonia kantrade pga vatten under bildäck, och i synnerhet inte som den aktre delen var torr och slagsidan då är begränsad till ca 22 grader.
- Eftersom det krävs vatten på bildäck så måste max slagsida (22 grader) först gälla under en tid så att vatten kunde ”rinna upp” till däck 2. Först då kan fartyget nå 30 grader och sedan kapsejsa med totalt 5000 ton vatten ombord. Men detta innebär alltså att halva deplacementet (!) är vattenfyllt redan innan bryggan skickar ut alarm och Mayday-anrop. Jag överlåter åt er andra att bedöma hur rimligt det är.
Notera att ovanstående gäller oavsett hur vattnet kommer in under bildäck: Jutta Rabes sprängda hål, det ”nya” torped/ubåt/visir-hålet, eller Heiwas rostiga pool. Estonia kantrar inte oavsett.
Jag hittade till slut en referens med hydrostatiska kurvor för olika fall:
SHEDDING LIGHT INTO THE LOSS OF MV ESTONIA av Andrzej Jasionowski and Dracos Vassalos, 2002 (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf)
Safety at Sea var en av forskningsgrupperna i den VINNOVA-finansierad studien om Estonia på 00-talet.
I artikeln ovan finns stabilitetskurvor för olika fall, se Fig. 7-11. Av dessa framgår (Fig. 8) att vatten endast i hyttområdet på däck 1 och 0 inte på något sätt kan ge 30 grader slagsida eller kapsejsning (inte ens med 2000 ton vatten vilket rimligen motsvarar närmast 100%:vattenfyllning). Däremot kan vi få 30 grader slagsida om däck 0, 1, och 2 har vatten med fri vätskeyta (annars ökar stabiliteten, se Fig. 7!) 4000 ton krävs men då måste vatten kunna tränga upp från däck 1 till bildäck. Det innebär såklart att däck 1 är vattenfyllt och alla där drunknat. Dessutom skall maskinrum och andra utrymmen akterut vara vattenfyllda, men det vet vi inte skedde innan slagsidan.
För att fartyget skall kapsejsa krävs ytterligare 1000 ton vatten på bildäck, totalt 5000 ton. Detta kan jämföras att det räcker med 2000 ton på bildäck 2 för att fartget skall kapsejsa (Fig. 8). Anledningen är att fartyget blir mer stabilt med helt vattenfyllda områden under vattenlinjen (sedan sjunker hon förstås till slut...).
Av detta drar författarna följande slutsats:
It can be inferred from these arguments that flooding of either forward or aft spaces below the car deck cannot induce heel angles of more than 20-25deg. Note that the stability at equilibrium in each case is higher than the initial stability of intact ship. Moreover, in case of simultaneous flooding of both, the FS and the AS, a heel angle of not more than 30deg will be induced, see Figure 11.
Therefore, it should be made clear that for MV Estonia to attain heel angles larger than about 30deg, flooding of car deck spaces must take place.
- Resultaten av de hydrostatiska beräkningarna visar alltså att det inte är möjligt att Estonia kantrade pga vatten under bildäck, och i synnerhet inte som den aktre delen var torr och slagsidan då är begränsad till ca 22 grader.
- Eftersom det krävs vatten på bildäck så måste max slagsida (22 grader) först gälla under en tid så att vatten kunde ”rinna upp” till däck 2. Först då kan fartyget nå 30 grader och sedan kapsejsa med totalt 5000 ton vatten ombord. Men detta innebär alltså att halva deplacementet (!) är vattenfyllt redan innan bryggan skickar ut alarm och Mayday-anrop. Jag överlåter åt er andra att bedöma hur rimligt det är.
Notera att ovanstående gäller oavsett hur vattnet kommer in under bildäck: Jutta Rabes sprängda hål, det ”nya” torped/ubåt/visir-hålet, eller Heiwas rostiga pool. Estonia kantrar inte oavsett.
Om jag kommer ihåg grafiken från dokumentären rätt så ligger väl det nya hålet så att vatten kan komma in på både däck 1 och bildäck. Hålet ligger så att säga "mellan" eller på både däck 1 och bildäck. Så man behöver kanske inte anta att hela däck 1 ska vara fyllt innan vätska börjar komma in på bildäck (som vad jag förstår enligt dig rapporten antar).
Ber om ursäkt att jag inte läst rapporten nu, men vet du på rak arm om den tar hänsyn till ev följdeffekter av att en mindre slagsida kan få last och bilar att flytta på sig som i sin tur ger en större slagsida? (Figurerna skriver dessutom inte ut vad axlarna betyder vad jag kan se, så det är svårt att snabbt förstå vad figurerna försöker säga.)