Citat:
Jag har inte nämnt något om Arkimedes princip.
Men vattnets lyftkraft mot ett föremål beror inte på föremålets densitet eller på tyngden hos det undanträngda vattnet. Det är istället så att lyftkraften ökar ju större vattendjup undersidan av föremålets botten befinner sig på, och ju större yta undersidan av föremålets botten har.
Och när den tomma cylindern som jag pratade om tidigare trycks ner i vattnet med den stängda botten före, utan att den öppna toppen hamnar under vatten, då blir lyftkraften större än den motverkande sänkkraften. Och sänkkraften är den kraft som trycker eller drar cylindern neråt, tex luft eller vatten som trycker mot ovansidan av cylinderns botten, men också gravitationen som drar cylindern neråt pga massan i den.
För att öka sänkkraften mot cylindern så kan du välja en cylinder med högre densitet, eller hälla vatten i cylindern.
Men lyftkraften har fördelen att undersidan på cylinderns botten, är på större djup än ovansidan av cylinderns botten. Så även om du med händerna sänker ner cylindern rakt ner under vattnet tills den blir fylld med vatten, så kommer en cylinder med lägre densitet än vatten att flyta upp, så som du säger.
Det kan dock motverkas genom att man har en längre cylinder, eftersom då ökar cylinderns massa och därmed gravitationen som ökar sänkkraften. Och lyftkraften ökar inte i motsvarande grad pga att cylindern blir längre. Undersidan av cylinderns botten hamnar visserligen på större djup ju längre cylindern är, men det gör även ovansidan av cylinderns botten. Så ju längre cylindern är, desto mer fördel får sänkkraften framför lyftkraften.
Så det är alltså inte så som du skrev tidigare, att Estonia inte sjönk pga vattnet inne i båten. För mer vatten i båten ökar massan som tynger ner skeppet, alltså det ökar sänkkraften mot båten. Ju mer vatten i båten, desto större "densitet" har båten.
Men vattnets lyftkraft mot ett föremål beror inte på föremålets densitet eller på tyngden hos det undanträngda vattnet. Det är istället så att lyftkraften ökar ju större vattendjup undersidan av föremålets botten befinner sig på, och ju större yta undersidan av föremålets botten har.
Och när den tomma cylindern som jag pratade om tidigare trycks ner i vattnet med den stängda botten före, utan att den öppna toppen hamnar under vatten, då blir lyftkraften större än den motverkande sänkkraften. Och sänkkraften är den kraft som trycker eller drar cylindern neråt, tex luft eller vatten som trycker mot ovansidan av cylinderns botten, men också gravitationen som drar cylindern neråt pga massan i den.
För att öka sänkkraften mot cylindern så kan du välja en cylinder med högre densitet, eller hälla vatten i cylindern.
Men lyftkraften har fördelen att undersidan på cylinderns botten, är på större djup än ovansidan av cylinderns botten. Så även om du med händerna sänker ner cylindern rakt ner under vattnet tills den blir fylld med vatten, så kommer en cylinder med lägre densitet än vatten att flyta upp, så som du säger.
Det kan dock motverkas genom att man har en längre cylinder, eftersom då ökar cylinderns massa och därmed gravitationen som ökar sänkkraften. Och lyftkraften ökar inte i motsvarande grad pga att cylindern blir längre. Undersidan av cylinderns botten hamnar visserligen på större djup ju längre cylindern är, men det gör även ovansidan av cylinderns botten. Så ju längre cylindern är, desto mer fördel får sänkkraften framför lyftkraften.
Så det är alltså inte så som du skrev tidigare, att Estonia inte sjönk pga vattnet inne i båten. För mer vatten i båten ökar massan som tynger ner skeppet, alltså det ökar sänkkraften mot båten. Ju mer vatten i båten, desto större "densitet" har båten.
Sjönk din propylen-burk?
Hade Estonia sjunkit om den hade varit gjord av enbart propylen?
