Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

https://drive.google.com/file/d/1_hErX-rJPtilYGDfaJdjxXNqWjC5IAkk/view

Håkan Ingerwald, ja. Finns mycket att säga om detta. Teoretiskt kan det vara gärningsmannen han pekar ut.

Lagstiftningen PU hänvisar till nu är att namn, telefonnummer, personnummer, adresser och liknande som kan röja identiteten på en person ska maskas. Här är det uppenbart att det utöver det är mycket annat som maskas. Frågan är vad? Och vilken lagstiftning hänvisar man då till? Är det någon gång som dokument ska överklagas så är det väl dessa. Upp till högsta instans så att det skapas ett prejudikat. Och vilken lagstiftning man tillämpar i så fall. Rikets säkerhet? Försvarshemligheter? Förhållande till främmande makt?

Frågan är vem Håkan pekar ut? Signalementet på den mannen sticker onekligen ut. Otroligt välbyggd, överkroppen. Den vaggande gången, lite passgång liksom. Dessutom yngre än HI. Dock saknas längduppgift, tyvärr. Men det borde kunna gå att identifiera honom, eller?


Första förhöret med HI hölls 120412. Det andra 170523. Artikel i Aftonbladet 120303:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BJbzVg/fejkade-kidnappning--ska-nu-forhoras-av-palmegruppen

''Håkan Ingerwald har lämnat en förklaring till sitt beteende men av hänsyn till honom och hans anhöriga vill polisen inte utveckla vad. Utredningen kommer nu att läggas ner.

Men professor Leif GW Persson tror inte att sista ordet är sagt än.

– Jag tyckte att det var märkligt från början. Men jag tror inte att vi ska utesluta att det finns mer i det här som han inte kan klämma fram. I stället tar han nesan av att säga att allt var påhittat''.



Krister Peterssons ''Åklagarakt''

https://drive.google.com/file/d/1pRB04P4l28wXWmeFYYP26rFbIif-pN4P/view

170926. Alltså några månader efter andra förhöret med HI skickar KP en förfrågan till MUST. Angående namngivna personer. Även kvalhemlig information efterfrågas. Samma sak till Säpo. Sid. 58-59 i ovanstående länk. Samma sak till Säpo 170621. Fast större antal personer. Sid. 62. Alltså strax efter HIs andra förhör.

Sid. 75-76. Förfrågan till Säpo. 170301. 11 namngivna personer där fallskärmsjägarskolan nämns flitigt. Alltså strax före Håkans andra förhör.

Frågan är om allt detta i Peterssons pärm hör ihop med HI. Eller rör det sig om något annat? Förslagsvis stay Behind? Och var passar frihetsberövade personer in under KPs tid? Förhör som inte lämnas ut.

Petersson har denna man HI till förhör så sent som 170301 och finner hans uppgifter intressanta.
Försöker gå vidare men där blir det stop .
Ändå sitter han och pekar ut SE som trolig GM!
Det finns substans i det CK Östling säger i taxin på väg till Amerikanska ambassaden "Vi vet vem som mördade Palme och det kommer aldrig att komma fram" -88.


Denna Jägar -Nisse som varit på tapeten blir misstänkliggjord av kollegor som vände honom ryggen så till den milda grad att han utvandrade till Brasilien.
Varför fanns det en misstanke även från kollegor?
Det här är också ett tragiskt människoöde i skuggan av MOP.
Det känns som en flykt.
Att CG Ö utvandrar till Tyskland förvånar mig inte ,säkert ett land som passade bättre än Sverige.
Han ,vad jag förstår hade någon form av vapenhandel där Rostock,tror jag.

Det som är märkligt är att det är så tyst ingen har kommit med information som har närmat sig en lösning.
Eller är det svårt att gå igenom bruset.
Denna HI meddelade sina anhöriga att försvinner jag så har det med Palme mordet att göra...
En ledtråd som är god nog att dra i.

https://drive.google.com/file/d/1_hErX-rJPtilYGDfaJdjxXNqWjC5IAkk/view

Håkan Ingerwald, ja. Finns mycket att säga om detta. Teoretiskt kan det vara gärningsmannen han pekar ut.

Lagstiftningen PU hänvisar till nu är att namn, telefonnummer, personnummer, adresser och liknande som kan röja identiteten på en person ska maskas. Här är det uppenbart att det utöver det är mycket annat som maskas. Frågan är vad? Och vilken lagstiftning hänvisar man då till? Är det någon gång som dokument ska överklagas så är det väl dessa. Upp till högsta instans så att det skapas ett prejudikat. Och vilken lagstiftning man tillämpar i så fall. Rikets säkerhet? Försvarshemligheter? Förhållande till främmande makt?

Frågan är vem Håkan pekar ut? Signalementet på den mannen sticker onekligen ut. Otroligt välbyggd, överkroppen. Den vaggande gången, lite passgång liksom. Dessutom yngre än HI. Dock saknas längduppgift, tyvärr. Men det borde kunna gå att identifiera honom, eller?


Första förhöret med HI hölls 120412. Det andra 170523. Artikel i Aftonbladet 120303:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BJbzVg/fejkade-kidnappning--ska-nu-forhoras-av-palmegruppen

''Håkan Ingerwald har lämnat en förklaring till sitt beteende men av hänsyn till honom och hans anhöriga vill polisen inte utveckla vad. Utredningen kommer nu att läggas ner.

Men professor Leif GW Persson tror inte att sista ordet är sagt än.

– Jag tyckte att det var märkligt från början. Men jag tror inte att vi ska utesluta att det finns mer i det här som han inte kan klämma fram. I stället tar han nesan av att säga att allt var påhittat''.



Krister Peterssons ''Åklagarakt''

https://drive.google.com/file/d/1pRB04P4l28wXWmeFYYP26rFbIif-pN4P/view

170926. Alltså några månader efter andra förhöret med HI skickar KP en förfrågan till MUST. Angående namngivna personer. Även kvalhemlig information efterfrågas. Samma sak till Säpo. Sid. 58-59 i ovanstående länk. Samma sak till Säpo 170621. Fast större antal personer. Sid. 62. Alltså strax efter HIs andra förhör.

Sid. 75-76. Förfrågan till Säpo. 170301. 11 namngivna personer där fallskärmsjägarskolan nämns flitigt. Alltså strax före Håkans andra förhör.

Frågan är om allt detta i Peterssons pärm hör ihop med HI. Eller rör det sig om något annat? Förslagsvis stay Behind? Och var passar frihetsberövade personer in under KPs tid? Förhör som inte lämnas ut.

Idag är det uppenbart att KP presenterade Thomas Petterssons och Filters lösning. Där hans digitala pressträff bevisligen innefattade grova sakfel. Han verkade inte ens vara inläst på mannen som han presenterade som gärningsman. Där han redan på hösten 2018 uppmanade Engströms exhustru Margareta att berätta allt hon visste eftersom man ändå skulle hänga ut Stig som gärningsman.

Enligt mig stinker det.

Lite folkbildning

Det är OSL 6 kap 3 $ som reglerar utlämning av allmän handling:

”Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.

Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om

den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
den enskilde begär myndighetens prövning.

Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.”

Det innebär att man vid första förfrågan ska efterfråga ett myndighetsbeslut som är överklagningsbart. Då kommer jurister in som kan lagen.

Detta har sen bäring på vilka uppgifter i den allmänna handlingen som kan maskeras.

I > 99 % av maskerade uppgifter så här långt jag sett gör de enskilde tjänstemännen en felaktig tillämpning.

Den huvudsakliga regeln är Handlingsoffentlighet som tillämpas med rakt skaderekvisit. Detta definieras i vår lag som:

”om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs”

Ett antal utslag och uttalanden visar att namn och adresser i normalfallet etc är ”harmlösa uppgifter”. För att överhuvudtaget ifrågasätta ett utlämnande av den enskilda uppgiften måste myndigheten ha en konkret misstanke mot den enskilde medborgaren i varje fall (Flera
RÅ finns).

GDPR står sig slätt mot vår Tryckfrihetsförordning, gudbevars.
Detta rör inte MOP, detta rör vår demokrati på djupet.
Medborgaren ska ha optimal insyn i myndighetsutövningen. Se på andra länder vad som händer när förvaltningen blir genompolitiserad, styrd av pengar och/eller nepotism. Polismyndighetens beteende är en rörelse i den riktningen.

Jo, tackar! Du har upplyst mig tidigare. Men utan ett slutligt avgörande i högsta instans står lagen och juristerna och stampar. Hänvisandes till praxis. För en gångs skull måste kanske denna yrkesgrupp ta ett nytt beslut. Så de inte somnar om. Och finns det något dessa personer inte gillar är när någon ifrågasätter deras yrkesroll och ''kunnande''. Liksom ifrågasättande via media.

Det var inte riktat till dig.

Du har helt rätt i att de inte gillar att bli ifrågasatta. Det är därför den enskilde måste begära ett överklagningsbart myndighetsbeslut, så att juristerna kommer ut på banan.

Hela utlämningsprocessen är försenad med fyra månader pga okunniga medborgare och ohjälpsam myndighet.

Se exvis hur vi vet Stig E bouppteckning till sista öret som ett exempel på hur en korrekt behandling kan se ut.

Lite folkbildning

Det är OSL 6 kap 3 $ som reglerar utlämning av allmän handling:

”Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.

Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om

den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
den enskilde begär myndighetens prövning.

Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.”

Det innebär att man vid första förfrågan ska efterfråga ett myndighetsbeslut som är överklagningsbart. Då kommer jurister in som kan lagen.

Detta har sen bäring på vilka uppgifter i den allmänna handlingen som kan maskeras.

I > 99 % av maskerade uppgifter så här långt jag sett gör de enskilde tjänstemännen en felaktig tillämpning.

Den huvudsakliga regeln är Handlingsoffentlighet som tillämpas med rakt skaderekvisit. Detta definieras i vår lag som:

”om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs”

Ett antal utslag och uttalanden visar att namn och adresser i normalfallet etc är ”harmlösa uppgifter”. För att överhuvudtaget ifrågasätta ett utlämnande av den enskilda uppgiften måste myndigheten ha en konkret misstanke mot den enskilde medborgaren i varje fall (Flera
RÅ finns).

GDPR står sig slätt mot vår Tryckfrihetsförordning, gudbevars.
Detta rör inte MOP, detta rör vår demokrati på djupet.
Medborgaren ska ha optimal insyn i myndighetsutövningen. Se på andra länder vad som händer när förvaltningen blir genompolitiserad, styrd av pengar och/eller nepotism. Polismyndighetens beteende är en rörelse i den riktningen.

En korrigering. Eftersom handlingar ju normalt ska lämnas ut är det inte första steget att begära ett överklagbart myndighetsbeslut. Ett sådant myndighetsbeslut är ju bara relevant om man inte får det man begärt. Och det kan man - i normalfallet - inte veta förrän man ställt frågan och fått ett svar. Skulle alla börja med att begära överklagbara myndighetsbeslut innan man vet vad man kan få så kommer en ny guldålder att infalla för juristkåren (och skattehöjningar för alla).

Och namn och adresser som harmlösa uppgifter? Ja, i normalfallet men det finns undantag. Här handlar det om människor som skulle riskera bli uthängda som misstänkta eller om själva varit föremål för utredning. Jag kan inte säga om det är rätt att maskera namnen, men uppenbart gör myndigheten den bedömningen. Och som sagt, detta med maskeringar av text är ju en anledning att begära ett överklagbart beslut. Frågan är bara hur mycket hanteringstiden förlängs....

Sedan, lite off-topic, men tendensen är nog att man börjar se lite striktare på personuppgifter i dagens samhällsklimat. Det är alltfler som i spåren av internetbedrägerier vill öka skyddet för personuppgifterna.

Om inte någon sätter stopp för galenskaperna kommer man i framtiden att dölja identiteten på den som blev mördad. Alltså IIII IIIII.

En korrigering. Eftersom handlingar ju normalt ska lämnas ut är det inte första steget att begära ett överklagbart myndighetsbeslut. Ett sådant myndighetsbeslut är ju bara relevant om man inte får det man begärt. Och det kan man - i normalfallet - inte veta förrän man ställt frågan och fått ett svar. Skulle alla börja med att begära överklagbara myndighetsbeslut innan man vet vad man kan få så kommer en ny guldålder att infalla för juristkåren (och skattehöjningar för alla).

Och namn och adresser som harmlösa uppgifter? Ja, i normalfallet men det finns undantag. Här handlar det om människor som skulle riskera bli uthängda som misstänkta eller om själva varit föremål för utredning. Jag kan inte säga om det är rätt att maskera namnen, men uppenbart gör myndigheten den bedömningen. Och som sagt, detta med maskeringar av text är ju en anledning att begära ett överklagbart beslut. Frågan är bara hur mycket hanteringstiden förlängs....

Sedan, lite off-topic, men tendensen är nog att man börjar se lite striktare på personuppgifter i dagens samhällsklimat. Det är alltfler som i spåren av internetbedrägerier vill öka skyddet för personuppgifterna.