Författare Karin Smirnoff

Denne västerbottniska författare tycks ha flugit under Flashbacks radar sen hennes debut 2018. Någon som läst hennes böcker om janakippo?

Jag gillar den här mörka, onda, incestuösa, och stundvis humoristiska västerbottenlitteraturen. Har snart läst ut Smirnoffs debut Jag for ner till bror och har älskat varenda sida.

Konstigt nog har jag inte läst ett ord om varken janakippotrilogin eller Karin Smirnoff här på flashbacks litteraturforum. Är det någon här som läst dessa böcker? Vad tyckte ni? Vilka andra verk och författare skulle ni rekommendera i samma stil?

Har nyligen läst "Jag for ner till bror" och håller nu på med "Vi for upp till mor" och efter att ha lärt mig se förbi att hon delvis skriver på västerbottniskt talspråk så uppskattar jag böckerna väldigt mycket.

Hon skriver på ett tilltalande sätt där hon avslöjar precis lagom mycket för att hålla en kvar och fina person- och miljöbeskrivningar som även om de inte är så omfattande ger en tydlig bild av det som förmedlas.

Har en del annat som ligger på hög men det kan nog bli den sista i trilogin innan jag ger mig på dom.

Jag har lyssnat på hennes tre böcker via Bookbeat, inlästa av Lo Kauppi. Det var rakt igenom en fantastisk upplevelse. Jag älskar hur Karin Smirnoff målar upp de olika personerna som förekommer i böckerna. Det känns verkligen som att man kommer nära inpå dem och får lära känna dem och deras utveckling genom hela trilogin. Jag gillar också hur hon beskriver relationen mellan Janakippo och hennes tvillingbror. För mig är det i alla fall något nytt att läsa (lyssna på i det här fallet) böcker där en tvillingrelation är ett så pass framstående tema. Nu har jag ju som sagt inte läst böckerna men enligt mig gör Lo Kauppi en mycket bra insats som inläsare med tanke på alla de dialektala uttrycken som ständigt återkommer.

Angående tips kring liknande litteratur. Jag lyssnade i somras även på novellsamlingen Jag ser allt du gör av Annika Norlin. Fina beskrivningar av norrländska miljöer och människoöden som på något sätt påminner om Karin Smirnoffs böcker. Jag grät och skrattade om vartannat.

Jag har lyssnat på de två första böckerna och uppskattade dem. De har höjts till skyarna av en del recensenter, och där är inte jag riktigt med. Lyssnar man missar man en del av hennes språkliga egenheter - namnen med liten bokstav, inga andra skiljetecken än punkt. Jag tänkte läsa om de två innan jag tar itu med den tredje, för att ha handlingen helt klar för mig. Det slutar ju relativt mitt i något, kan man säga utan att avslöja för mycket för den som inte har läst.

En som jag tycker har lite samma ton är Stina Stoor med novellsamlingen Bli som folk.

Själva lyssnar vi inte på böcker. Vi läser dem och tager med läsandets inkännande process till oss katedralbygget.

Språket i Ms. KS:s prosa är en utmaning för envar med Horace-glasögon och kittlar säkerligen dödsskönt för den unge läsare som tycker skönlitteratur skall skrivas som Mede klassen skriver sina SMS

de heter messa

och som vill se alla "borgerliga" begrepp om hur skriva så det är lättläst osett intellektuell verkshöjd strimlade i bitar och uppeldade.

Ms. KS behandlar alla vedertagna rekommendationer om att skriva så det är överblickbart för läsaren som Sjörövar-Jenny behandlar Borgare efter att Hon i Spetsen för De Röda intagit Borgarstaden.

Som de gjorde i Malaga, år 1936. Alla borgarjävlar får gå på plankan och så efter det så bränner sköningarna ner resterna av staden.

Finns inget i denna virriga harang som tyder på att du läst något av Karin Smirnoff. Men varför inte göra ett försök. Dina fördomar lär komma på skam.

Jag läste Jag for ner till bror häromveckan och gillade den. Hennes sätt att skriva på känns lite som en blandning av Cormac McCarthy och en betydligt mindre invecklad Nikanor Teratologen. Dock tyckte jag att den ibland spelade lite väl mycket på Norrlandsstereotyper, speciellt de schablonartade machomännen i byns jaktlag. Dessutom blev de ständiga "chokerande" avslöjandena om de olika hemligheter karakärerna bär på lite långrandiga efter ett tag. Boken var som bäst när det gick lite långsammare då jag tycker att Smirnoff är bra på att beskriva miljöer och sinnesstämningar. Hur är de två efterföljande romanerna i trilogin?

Håller med i det mesta du säger. Hon är helt klart fenomenal i sina beskrivningar. Drog mig lite för att likna hennes stil med NT, valde att inte göra det, men det finns självklart en hel del (positiva) likheter! Vad gällande de två andra böckerna kan jag inte uttala mig ännu. Gick och köpte de i lördags och har tänkt börja läsa ikväll!

Läst den första. Gillade.

Det är ju egentligen en j-a soppa till såpa när man ser till själva handlingen. Melodram. Men så klär hon stoffet i denna form! Blir jätteläckert ju!

Ska bli tv-serie av denna romansviten. Serien ska produceras av Anna Wallmark, som bland annat gjort serien ”Portkod 1321” och som nu är aktuell med serien ”Top dog”. Inget planerat datum för släpp ännu.

https://www.svt.se/kultur/karin-smir...-blir-tv-serie

Har själv inte läst denna serie ännu mer ska så snart jag hinner och jag ser fram emot en annorlunda språkstil och västerbottnisk stil.

Tråden om karinstirrnoff har varit dormant i över 12 månader. Måste väckas, inte släckas.

Vi läser att av kultureliten tokhypade Ms. ks skall i den politiskt kokta Milleniumstafetten taga över pinnen efter son av Lagerkr ns.

Arma välbeställda mede klass som för få ligga måst' lyss till detta i abbonnemang av L judböcker. Men de slipper jalla fall med hör lurar på försöka läsa det så hippt ihopskrivna sans versaler lr skilje tecken.