Citat:
Sahlin har inte kvitterat ut någon fallskärm på 14 miljoner. Det handlar om att hon var från det gamla förmånligare systemet där hon har rätt till full statsrådspension, 51000/mån fram till hon blir 65 år. Därefter får hon 36000/mån i pension. Om hon lever som snittet till 81 år blir det sammanlagt 14 miljoner. (enl. belopp som gällde 2016)
Fram till pensionen avräknas andra inkomster från garantilönen. De flesta ”löser” detta genom att bilda konsultbolag som de tar ut låg lön från. Inte ens detta verkar Sahlin ha klarat, men efterfrågan på hennes tjänster verkar ha varit låg efter hon avgick som partiledare.
Anna Linds minnesfond hade inga 21 miljoner när Sahlin tog över.
När Ingvar Carlsson lämnade, 2007, fanns det 5,7 miljoner i stiftelsekapital.
När Eliasson lämnade, 2011, och Sahlin tog över fanns det 2,1 miljoner.
Totalt sett sen 2003 har minnesfonden samlat in 21 miljoner från olika bidragsgivare, det mesta i början efter Linds död. Hur det fördelar sig över åren framgår inte av medieuppgifter.
https://www.expressen.se/nyheter/s-topparna-gjorde-slut-pa-21-miljoner-kronor/
Artiklarna om detta är osakligt tendensiösa.
Efter stipendier/bidrag blir det 18 miljoner, alltså i snitt fram tom 2016 skulle det bli närmre 1,4 miljoner i driftskostnad per år. Det får man inte så mycket för, många andra liknande insamlings och givar org. har mycket högre driftskostnader än så.
Intresset för att stödja fonden med bidrag har antagligen sjunkit efterhand, Anna Linds förmodade storhet är mest en intern S historia.
Hur mycket fonden drog in i bidrag under Sahlin redovisar inte media. Det troliga är att det varit klart under snittet och man använt kapitalet för att hålla det rullande. Eliasson förbrukade i snitt 700k per år och Sahlin 400k.
Det troliga är att initialt har S-intressent och fack verksamheter pytsat in ett startkapital och att tanken varit att minnesfonden skulle vigga bidrag för den fortsatta verksamheten. Men det har varit skralt med intresset att stödja minnesfonden. Linds storhet var mest ett S propaganda-luftslott.
Av S fd fräscha framtidshopp tjejtrion Sahlin, Lind och Wallström är det Wallström som fått ekonomisk jackpott.
Fram till pensionen avräknas andra inkomster från garantilönen. De flesta ”löser” detta genom att bilda konsultbolag som de tar ut låg lön från. Inte ens detta verkar Sahlin ha klarat, men efterfrågan på hennes tjänster verkar ha varit låg efter hon avgick som partiledare.
Anna Linds minnesfond hade inga 21 miljoner när Sahlin tog över.
När Ingvar Carlsson lämnade, 2007, fanns det 5,7 miljoner i stiftelsekapital.
När Eliasson lämnade, 2011, och Sahlin tog över fanns det 2,1 miljoner.
Totalt sett sen 2003 har minnesfonden samlat in 21 miljoner från olika bidragsgivare, det mesta i början efter Linds död. Hur det fördelar sig över åren framgår inte av medieuppgifter.
https://www.expressen.se/nyheter/s-topparna-gjorde-slut-pa-21-miljoner-kronor/
Artiklarna om detta är osakligt tendensiösa.
Efter stipendier/bidrag blir det 18 miljoner, alltså i snitt fram tom 2016 skulle det bli närmre 1,4 miljoner i driftskostnad per år. Det får man inte så mycket för, många andra liknande insamlings och givar org. har mycket högre driftskostnader än så.
Intresset för att stödja fonden med bidrag har antagligen sjunkit efterhand, Anna Linds förmodade storhet är mest en intern S historia.
Hur mycket fonden drog in i bidrag under Sahlin redovisar inte media. Det troliga är att det varit klart under snittet och man använt kapitalet för att hålla det rullande. Eliasson förbrukade i snitt 700k per år och Sahlin 400k.
Det troliga är att initialt har S-intressent och fack verksamheter pytsat in ett startkapital och att tanken varit att minnesfonden skulle vigga bidrag för den fortsatta verksamheten. Men det har varit skralt med intresset att stödja minnesfonden. Linds storhet var mest ett S propaganda-luftslott.
Av S fd fräscha framtidshopp tjejtrion Sahlin, Lind och Wallström är det Wallström som fått ekonomisk jackpott.
Med den lönen hur kan hon ha en skuld hos fogden på 1.3 miljoner??
