Citat:
Ursprungligen postat av
ApfelBirne
Och att hon blev förtvivlad när umgängestillfällena skulle begränsas till så lite som var tredje vecka för att det blev opraktiskt för fostermamman. Saker som framgår, men som har, enligt mitt tycke, fått för lite uppmärksamhet i den ensidiga häxjakten som hittills har bedrivits mot biomamman är: socialtjänsten lovade fostermamman i tidigt skede en vårdnadsöverflytt. Vilket är djupt problematiskt. Alternativt att Melinda ljuger om att socialtjänsten lovade henne vårdnaden. Vilket är minst lika problematiskt. Det framgår även att fosterhemmet har betett sig gränslöst och oprofessionellt vid flera tillfällen.
Så i det här fallet väljer jag faktiskt att tro på uppgifterna om att Melinda försvårade för en hemflyttning och en bra kontakt med bioföräldrarna.
Detta är säkerligen inte några lögner utan detta är ett standardförfarande från socialnämnderna: Först omhändertager man barnet man vill åt, sedan sekretessbelägger man placeringen och ger bioföräldrarna umgängesförbud. Sedan gömmer man barnet tills FB 6kap §8 träder in och då propsar man på att Tingsrätten skall överföra vårdnaden till fosterföräldrarna som minsann har varit barnets enda vuxna kontakt. Detta låter som en konspirationsteori, men processen är tydligt dokumenterad i minst 6 av fallen som har fått medial uppmärksamhet och tydligt kartlagt i dolda fall som ingen har tagit upp. Jag har själv hänvisat till några få fall i denna tråd, där någon socionom sedan bortförklarade dem med att "de var gamla fall".
Operation Lex Lilla Hjärtat kommer inte att tillföra missödet något mer än att förvärra barnens situation. Meningen med en förändrad socialtjänstlag (på 90-talet) och en förändrar LVU (90-talet) var att just förbättra barnens situation från den svåra tid av missförhållanden i Socialstyrelsens försorg, som vi hade på 60-80-talet. Dessa förändringar förvärrade situationen då det nu inte var läkare och kompetenta socialarbetare på Socialstyrelsen som tog beslutet, utan helt obildade fritidspolitiker i kommunernas socialnämnder.
Citat:
Det som jag däremot inte har förståelse för är hur man kan skylla ifrån sig samt skifta fokus i den omfattningen som biomamman fortsätter att göra. Det gör mig genuint ledsen. Ingenting, ingenting försvarar att inte larma 112 när ens barn svävar i livsfara. Det skulle hedra biomamman (och de som lobbar kring hennes försvar på instagram mm) om hon skulle erkänna det.
Det hon gjorde var en hjärtskärande uppoffring, ett klassiskt val: I ena handen hade hon ES liv, som ändock var av spillo då hon var döende och utsatt för otroligt traumatisk våld där döden är den enda utvägen. I andra handen hade hon ES två syskon, som skulle råka ut för samma öde som ES om socialnämnden tog barnen pga. det som pappan har gjort mot ES. Skulle hon larma 112 skulle hon bli av med sina två andra barn, för något som pappan har gjort. Hon valde således att skydda sina två andra barn mot socialnämnden.
Felet ligger inte hos biomamman utan på socialnämnden som inte kunde argumentera för fortsatt vård. De kunde åter igen inte göra sitt jobb och de släppte således flickan till en dysfunktionell familj.