Ska jag hoppa av min utbildning?

Hej! Jag är 23 år och pluggar i en större stad i Sverige. Går min tredje termin nu och funderar mycket på att hoppa av utbildningen.
Jag har tvivlat på den här utbildningen nästan hela tiden jag har pluggat. Förutom en kurs som var på distans under coronavåren och särskilt dålig så har jag hela tiden varit frustrerad över att det inte har varit så hög nivå på utbildningen, att den inte varit så utmanande. Fast den är på 100 procent så har jag i praktiken pluggat ungefär 50-75 procent, och då har jag klarat allt med väldigt god marginal. Något annat jag är frustrerad över är att mina kursare inte tagit några initiativ att sitta och plugga tillsammans efter föreläsningarna, inte känts så engagerade i utbildningen. Många jobbar vid sidan av, har inte kommit till föreläsningarna och inte sett det som en heltidssysselsättning. Och det har fungerat för dem. De flesta av dem har inte en massa tentor som hasar efter dem. Deras attityd har också stört mig, vissa verkar ha ungefär samma attityd till utbildningen som skoltrötta gymnasieelever, som klagar på att de inte ser någon poäng med kursinnehållet och uppgifterna, inte dyker upp till grupparbeten och skyller på våra lärare när de inte hänger med.

Hade det varit vilken annan utbildning som helst hade det förmodligen mest varit jobbigt för att det drar ner min motivation, det är alltid roligast och mest givande att plugga med andra jag och jag gillar att bli utmanad. Men det som får mig att bli osäker på riktigt är att det är lärare jag pluggar till. Alltså är det här människor som senare skulle kunna vara mina kollegor. Är hela lärarkåren såhär, eller stora delar av den? Kommer jag jobba med att utbilda människor tillsammans med folk som ser utbildning som något onödigt och tråkigt? Kommer det hela mitt arbetsliv mest vara jag som gör den större delen av grupparbetet och tycker att mitt jobb känns meningsfullt?
Sen är jag också ganska akademiskt lagd och undrar därför om det egentligen skulle passa mig bättre att plugga något lite tyngre pluggmässigt. Riktigt vad vet jag dock inte. Och jag drar mig för att byta utbildning för att jag redan har pluggat olika saker i drygt 4 år efter gymnasiet och har tagit CSN för 2,5 av de åren. Jämfört med nästan hela min släkt har jag redan påbörjat min utbildning sent.

Som jag ser det har jag två alternativ: att sluta gnälla och gå klart min utbildning och börja jobba, eller hoppa av den och köra ett jobbår där jag funderar över vad jag vill plugga på sikt. Så, vad tycker ni att jag ska göra?

Med tanke på att du pluggar till lärare så antar jag att utbildningen är 5 år.

Om du går 3e terminen så har du väl gått 1,5 år av 5. Om du nu känner att du skulle vilja hoppa av så gör det. Inte värt at lägga så mycket tid så något du inte känner för.

Bättre att lägga de resterande 3,5 åren på en annan utbildning.

Tack. Kommer skriva detta utifrån mina åsikter så ta det med en gnypa salt, men rent konkret ser jag det såhär.

1. Du har lagt två år på folkis på musik, waste of time?
2. Matte är alltid bra, så den var värld.
3. Nu har du gjort ett år på lärarutbildningen, så det är bara att fortsätta.
Varför ska du byta utbildning igen? Varför ville du bli lärare i första grunden?
Ditt sätt att tänka kring om att hoppa av är för mig konstigt, varför påverkas du av hur andra studenter studerar eller ser på utbildning. Förhoppningsvis är du där själv för att du vill bli lärare, inte för att de andra studenterna vill bli lärare.

Jobba ett år kommer inte leda dig någonstans, du har haft ett par år sedan gymnasiet så har du inte kommit till en slutsats nu så kommer du inte göra det nästa år heller. Fan bli Lärare iaf sen kan du alltid plugga till ngt annat när du har det i bagaget. känns som att skjuta sig själv i foten nu för att hoppa av. Läs ngt vid sidan av om det är för lätt

Okej. Har några polare som pluggar till lärare och lärarlinjen är 5 år. Dock är det till gymnasielärare.

För att jag får lite distans till utbildningen och kan tänka lite i lugn och ro, istället för under stressen av att CSN:en tickar på. Hinner läsa på ordentligt om olika utbildningar osv. Men antar att din fråga mer handlar om om jag faktiskt kommer komma fram till något under den tiden och det vete fan haha

1. Jajjamen. Lärde mig tusen olika skalor, hade ett kkförhållande med en frikyrklig anarkosyndikalist och drack en hel del öl. Men kul var det!
2. Ja, jag hoppas det!
3. Ville från början bli lärare för att det är ett så sjukt viktigt yrke och jag tror att jag skulle vara bra på det. Tycker det är kul att förklara saker, trivs i skolmiljön osv. Anledningen till att jag påverkas av andra är väl dels för att jag är en osäker liten skit men också för att man som lärare ändå jobbar mycket med sina kollegor, och om dom är bittra kommer jag förmodligen också att bli det efter ett tag...
Läsa något vid sidan av är en intressant idé i alla fall!

998764247 har rätt, det är fem år! Och det är en hel del tid kvar ju, ligger en del i det...

Hej! Jag är 23 år och pluggar i en större stad i Sverige. Går min tredje termin nu och funderar mycket på att hoppa av utbildningen.
Jag har tvivlat på den här utbildningen nästan hela tiden jag har pluggat. Förutom en kurs som var på distans under coronavåren och särskilt dålig så har jag hela tiden varit frustrerad över att det inte har varit så hög nivå på utbildningen, att den inte varit så utmanande. Fast den är på 100 procent så har jag i praktiken pluggat ungefär 50-75 procent, och då har jag klarat allt med väldigt god marginal. Något annat jag är frustrerad över är att mina kursare inte tagit några initiativ att sitta och plugga tillsammans efter föreläsningarna, inte känts så engagerade i utbildningen. Många jobbar vid sidan av, har inte kommit till föreläsningarna och inte sett det som en heltidssysselsättning. Och det har fungerat för dem. De flesta av dem har inte en massa tentor som hasar efter dem. Deras attityd har också stört mig, vissa verkar ha ungefär samma attityd till utbildningen som skoltrötta gymnasieelever, som klagar på att de inte ser någon poäng med kursinnehållet och uppgifterna, inte dyker upp till grupparbeten och skyller på våra lärare när de inte hänger med.

Hade det varit vilken annan utbildning som helst hade det förmodligen mest varit jobbigt för att det drar ner min motivation, det är alltid roligast och mest givande att plugga med andra jag och jag gillar att bli utmanad. Men det som får mig att bli osäker på riktigt är att det är lärare jag pluggar till. Alltså är det här människor som senare skulle kunna vara mina kollegor. Är hela lärarkåren såhär, eller stora delar av den? Kommer jag jobba med att utbilda människor tillsammans med folk som ser utbildning som något onödigt och tråkigt? Kommer det hela mitt arbetsliv mest vara jag som gör den större delen av grupparbetet och tycker att mitt jobb känns meningsfullt?
Sen är jag också ganska akademiskt lagd och undrar därför om det egentligen skulle passa mig bättre att plugga något lite tyngre pluggmässigt. Riktigt vad vet jag dock inte. Och jag drar mig för att byta utbildning för att jag redan har pluggat olika saker i drygt 4 år efter gymnasiet och har tagit CSN för 2,5 av de åren. Jämfört med nästan hela min släkt har jag redan påbörjat min utbildning sent.

Som jag ser det har jag två alternativ: att sluta gnälla och gå klart min utbildning och börja jobba, eller hoppa av den och köra ett jobbår där jag funderar över vad jag vill plugga på sikt. Så, vad tycker ni att jag ska göra?

Hej! Jag är 23 år och pluggar i en större stad i Sverige. Går min tredje termin nu och funderar mycket på att hoppa av utbildningen.
Jag har tvivlat på den här utbildningen nästan hela tiden jag har pluggat. Förutom en kurs som var på distans under coronavåren och särskilt dålig så har jag hela tiden varit frustrerad över att det inte har varit så hög nivå på utbildningen, att den inte varit så utmanande. Fast den är på 100 procent så har jag i praktiken pluggat ungefär 50-75 procent, och då har jag klarat allt med väldigt god marginal. Något annat jag är frustrerad över är att mina kursare inte tagit några initiativ att sitta och plugga tillsammans efter föreläsningarna, inte känts så engagerade i utbildningen. Många jobbar vid sidan av, har inte kommit till föreläsningarna och inte sett det som en heltidssysselsättning. Och det har fungerat för dem. De flesta av dem har inte en massa tentor som hasar efter dem. Deras attityd har också stört mig, vissa verkar ha ungefär samma attityd till utbildningen som skoltrötta gymnasieelever, som klagar på att de inte ser någon poäng med kursinnehållet och uppgifterna, inte dyker upp till grupparbeten och skyller på våra lärare när de inte hänger med.

Hade det varit vilken annan utbildning som helst hade det förmodligen mest varit jobbigt för att det drar ner min motivation, det är alltid roligast och mest givande att plugga med andra jag och jag gillar att bli utmanad. Men det som får mig att bli osäker på riktigt är att det är lärare jag pluggar till. Alltså är det här människor som senare skulle kunna vara mina kollegor. Är hela lärarkåren såhär, eller stora delar av den? Kommer jag jobba med att utbilda människor tillsammans med folk som ser utbildning som något onödigt och tråkigt? Kommer det hela mitt arbetsliv mest vara jag som gör den större delen av grupparbetet och tycker att mitt jobb känns meningsfullt?
Sen är jag också ganska akademiskt lagd och undrar därför om det egentligen skulle passa mig bättre att plugga något lite tyngre pluggmässigt. Riktigt vad vet jag dock inte. Och jag drar mig för att byta utbildning för att jag redan har pluggat olika saker i drygt 4 år efter gymnasiet och har tagit CSN för 2,5 av de åren. Jämfört med nästan hela min släkt har jag redan påbörjat min utbildning sent.

Som jag ser det har jag två alternativ: att sluta gnälla och gå klart min utbildning och börja jobba, eller hoppa av den och köra ett jobbår där jag funderar över vad jag vill plugga på sikt. Så, vad tycker ni att jag ska göra?

Hej! Jag är 23 år och pluggar i en större stad i Sverige. Går min tredje termin nu och funderar mycket på att hoppa av utbildningen.
Jag har tvivlat på den här utbildningen nästan hela tiden jag har pluggat. Förutom en kurs som var på distans under coronavåren och särskilt dålig så har jag hela tiden varit frustrerad över att det inte har varit så hög nivå på utbildningen, att den inte varit så utmanande. Fast den är på 100 procent så har jag i praktiken pluggat ungefär 50-75 procent, och då har jag klarat allt med väldigt god marginal. Något annat jag är frustrerad över är att mina kursare inte tagit några initiativ att sitta och plugga tillsammans efter föreläsningarna, inte känts så engagerade i utbildningen. Många jobbar vid sidan av, har inte kommit till föreläsningarna och inte sett det som en heltidssysselsättning. Och det har fungerat för dem. De flesta av dem har inte en massa tentor som hasar efter dem. Deras attityd har också stört mig, vissa verkar ha ungefär samma attityd till utbildningen som skoltrötta gymnasieelever, som klagar på att de inte ser någon poäng med kursinnehållet och uppgifterna, inte dyker upp till grupparbeten och skyller på våra lärare när de inte hänger med.

Hade det varit vilken annan utbildning som helst hade det förmodligen mest varit jobbigt för att det drar ner min motivation, det är alltid roligast och mest givande att plugga med andra jag och jag gillar att bli utmanad. Men det som får mig att bli osäker på riktigt är att det är lärare jag pluggar till. Alltså är det här människor som senare skulle kunna vara mina kollegor. Är hela lärarkåren såhär, eller stora delar av den? Kommer jag jobba med att utbilda människor tillsammans med folk som ser utbildning som något onödigt och tråkigt? Kommer det hela mitt arbetsliv mest vara jag som gör den större delen av grupparbetet och tycker att mitt jobb känns meningsfullt?
Sen är jag också ganska akademiskt lagd och undrar därför om det egentligen skulle passa mig bättre att plugga något lite tyngre pluggmässigt. Riktigt vad vet jag dock inte. Och jag drar mig för att byta utbildning för att jag redan har pluggat olika saker i drygt 4 år efter gymnasiet och har tagit CSN för 2,5 av de åren. Jämfört med nästan hela min släkt har jag redan påbörjat min utbildning sent.

Som jag ser det har jag två alternativ: att sluta gnälla och gå klart min utbildning och börja jobba, eller hoppa av den och köra ett jobbår där jag funderar över vad jag vill plugga på sikt. Så, vad tycker ni att jag ska göra?