Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

De hade fått loss betydligt mer än en ynka mille bara på huset, bilen etc. Pengar som sedan kunde ha investerats och gett avkastning om så önskas. Och även om de skulle varit skuldsatta av ngn anledning så skulle O kunnat ha jobbat på distans från utlandet. Det vet jag en forskare vid Uppsala universitet som gjort i många år.
Bara solen, luften och renare råvaror i maten hade gjort ett lyft för deras ME. Kolla upp Lisa Billö på Facebook. Hon botade sina ungar från ME genom att flytta från en mögelbostad till en villa vid havet på Västkusten och totalt lägga om kosten väldigt strikt. Hon och maken blev anmälda och soc plockade först ungarna för att sedan inse att hon hade rätt. Familjen fick en ursäkt av självaste Annica Strandhäll.

Nu vet jag inte om det du föreslår hade räddat barnen, men det går ju inte att säga emot att vad som helst än det som hände hade varit bättre. Men är inte det rätt självklart?

Problemet är väl att dessa föräldrar inte ens verkar ha försökt. Inte tagit ledigt för att åka till sol och värme sedan båda barnen blev sjuka, inte tagit tjänstledigt och prioriterat att umgås med barnen.
Inte låtit barnen ta ledigt från skolan och för att satsa på att må bättre - vilket är fullt möjligt att göra trots skolplikten om ett barn är mycket sjukt.
Även socialt liv är en del av lärandet - det verkar man inte prioriterat. Barn blir lyckliga av socialt liv och mår sämre av brist på umgänge med kompisar, av att inte få gå ut i naturen, inte få frisk luft, inte få skitiga fötter och myggbett, inte få testa sina egna vingar.
Inte heller har man varit beredd att vänta några månader på en sannolik möjlig förbättring för Agnes.

Dessa mord handlar inte om barnens framtida liv - för det skulle med största sannolikt bli riktigt bra. Dessutom troligen redan i närtid för Agnes.
Morden handlar troligen om föräldrarna och hur de uppfattade sin egen framtid.
En framtid som kanske inte motsvarade deras uppställda kravspec, därför att de sannolikt uppfattade sina barn som "misslyckad andrasorterings avkomma". Hos föräldrar som själva är vana att prestera och själva alltid lyckas, blev nog de sjuka barnen ett direkt misslyckande.

Därför är orsaken såväl som det brutala genomförandet av morden riktig förfärlig!

Absolut och det är en del i den psykiska ohälsan, att inte kunna anpassa sig till nya livsomständigheter utan fortsätta att arbeta på ungefär som vanligt med tilltagande psykiskt lidande som följd.

Att morden är förfärliga råder det ingen tvekan om. Jag har dock svårt att finna det ena motivet bättre än det andra, när två föräldrar beslutar sig för att döda sina barn.

Ja håller med - det ena motivet är naturligtvis inte bättre än det andra, även om personer som dödat någon som redan var döende och på grund av detta, ofta får en lindrigare straffpåföljd.

En svårt psykiskt sjuk person som har tappat förmågan att skilja på rätt och fel är inte i stånd att ta ansvar för sina handlingar. Om och när vederbörande tillfrisknar, tar personen vanligen tydligt avstånd från det den gjorde som sjuk. Därför straffar vi inte heller en sådan person.

Föräldrarna i Bjärred verkar inte varit okunniga om att morden var fel och brottsliga. De hade sedan månader bestämt sig, men ändå fortsatt att jobba och låta barnen skolundervisas.
De var tydligen inte så svårt psykiskt sjuka att de tappat verklighetsförankringen. De valde och bestämde att barnen skulle mördas. Trots god sjukdomsprognos för barnen och goda socioekonomiska omständigheter.
Sannolikt för att de, som du säger, inte kunde anpassa sig till att livet inte skulle bli på det sätt de ville - med perfekta, friska barn som tidigt skulle göra karriärer, minst i klass med eller bättre än föräldrarna.

När vi synat och räknat bort allt det som kan få folk att må dåligt - svår psykisk eller fysisk sjukdom med dålig prognos, dålig ekonomi, arbetslöshet, skilsmässa eller andra saker som kan upplevas som stora misslyckanden - finns bara barnens karriärmässigt framgångsrika inte så sannolika framtid kvar som mordorsak. Ungefär det som också framgår ur avskedsbrevet.
Det är ett elitistiskt sett att se på barn och andra individer som vi inte brukar acceptera i vårt samhället.

Som vissa forskare diskuterar.
Murder-suicide borde vändas för att troligen ge en mer korrekt turordning i förlopp.
Suicide-murder.

Alla som beslutar sig för självmord mår dåligt.
Alla som beslutar sig för att dö klarar av det.
Att fatta beslut vill säga.
Det är en förutsättning för att dö...

Börja där med den insikten innan du fortsätter med mord på barnen så kommer det underlätta i ditt kognitiva virrvarr.

Inse att de bildar en pakt. Inse att dessa två diskuterar, ältar och funderar.

Din goda sjukdomsprognos kan du stoppa där solen inte skiner.
Den har inte ett dugg med deras syn på tillvaron att göra lika lite som att de är välbeställda och kan beräkna siffror.

Alla som begår murder-suicide har fattat ett beslut.
Om än i ett töcken när det väl sker.
Om än i en förvrängd syn innan ang situation.

Helt weird ang fetat och mening efter:

Du tänker att den psykiska ohälsan gjorde att föräldrarna inte riktigt kunde tänka klart? Att det enda de kunde komma på var att arbeta som vanligt?

Kanske var det just på grund av att de redan börjat planera för morden "tidig höst"som de inte upplevde att det fanns någon anledning att pröva med något annat? Allt skulle ju ändå snart ta slut, så därför kunde det få rulla på som vanligt fram till slutet? Enklast så, krävde minst i fråga om förändringar och uppmärksamhet.

Du har fullkomligt fel.
Suicidkliniker, åldringar som vill dö tillsammans och självmordspiloter är bevis för att så inte är fallet.

Morden i Bjärred handlar inte i första hand om suicid - då hade barnen levt idag.
Det handlar om varför föräldrarna uppfattade att barnen - trots sannolikt tillfrisknande - ändå inte skulle få ett liv som föräldrarna ansåg var ett liv i egentlig mening.

Forskningen visar att de ME-sjuka barnen sannolikt skulle fått ett gott vuxenliv med studier, jobb och egna barn. Men de skulle troligen inte orka göra högpresterande karriärer. De skulle i vart fall inte redan som unga bli musikaliska underbarn eller kunna starta upp avancerade studier.

Det var antagligen där det brast i föräldrarnas förväntningar. Ett icke-högpresterande liv utan högre studier och fina titlar var inte vad föräldrarna hade planerat eller kunde acceptera för sin avkomma.
Det dög inte att barnen inte skulle leva det liv som föräldrarna uppfattade som ett liv i egentlig mening, ett liv som båda föräldrarna, framför allt Oskar, själva hade haft som ung och fortfarande levde.

Föräldrarna kunde inte acceptera de nya livsomständigheterna. Därför kunde barnen lika gärna dö - trots förutsättningarna att de sannolikt snart skulle bli betydligt bättre eller helt tillfriskna från sin ME-sjukdom.

Inte minst föräldrarnas, fr a Oskars, stora engagemang i att barnen till varje pris måste följa skolundervisningen, samtidigt som föräldrarna skötte sina jobb, talar för att detta var prio ett.
Studier och karriär var helt enkelt väldigt viktigt, antagligen betydligt viktigare än att barnen fick social träning, fick uppleva naturen eller att föräldrarna tog tjänstledig och hela familjen tog ett sabbatsår i något varmt land.

Nu tror jag du gått vilse. Självmordskandidater, INKL självmordspiloter, mår dåligt långt innan det sker. När man väl bestämt sig kan omgivningen vittna om en lite gladare person, nöjdare person. Och då kommer ofta självmordet som en överraskning för omgivningen. Nu tror jag faktiskt att får Ge dig. Jag läste inte din hela textvägg. Det räcker så väl med din inledande text - resten lägger jag inom spoiler.

Jag kollade Lisa Billö. Hennes familj lider tydligen av något hon kallar MSC. I min vildaste fantasi kan jag inte förstå hur du får henne "mögel och kemikalieskadad" till ME. Har du någon som helst aning om vad du skriver om eller är du bara obildad? Hon har inte botat sina barn från ME, hon har flyttat från ett mögelhus! Ditt inlägg är i klass med några som skrevs för ett par år sedan om att familjens hus kanske hade mögel i källaren. Huset har inte ens en källare....

Det är välkänt.
Det är lika välkänt inom suicidforskning att de ägnar sig sk ruminering (ältande) innan självmord.

Titta på det här som jag själv finner intressant då jag tittat på olika forskningsstudier.

Su-pakten är specifik för Bjärredparet.
Det skiljer sig från den ordinarie statistiken om familicide.
Att barn mördas är ovanligt i sig men deras gemensamma samråd och beslut är sällsynt.

En gemensam faktor vid m-s är att barnen inte har nån sorts beslutsrätt när de mördas.
Föräldrarna bestämmer över barnens öde.
De är inte kapabla att ta hand om sig själva, förmår inte hantera framtiden.
De anses heller inte kunna klara sig utan föräldern och skyddas från sorg om de lämnas ensamma vid självmord förälder.

Här lär föräldrars syn på sig själva spela in eftersom det är ett beslut de fattar.
Att de ser sig som oumbärliga vilket medför att barnen mördas innan föräldern begår självmord.
Att barnen inte ses som självständiga individer.

Flertal forskare har sett mönster av symbiotiska behov vid filicid och Murder-suicide om det så är gentemot partnern och/eller barnen.

Det skiljer sig mellan könen ur en aspekt men inte ur en annan:
Hon dödar inte sin man lika frekvent men hon dödar sina barn lika frekvent som papporna.

Kvinnor har starka känslor mot sitt barn men inte av samma styrka mot sin make.
Män ses ha en starkare bindning till familjen som enhet och är därav dominerande förövare vid familicide.
Han tycks tro sig ha ett yttersta ansvar för familjen ändå bort i döden, vill inte lämna dem år sitt öde.

Oavsett mor eller far så indikerar det bristfällig syn på individualitet.

Vilket i sig återspeglas i Bjärreds pakt, att de sluter sig samman. Att de är överens och fattar ett gemensamt beslut om att dö ihop.
De tycks inte vilja existera utan varann, de är ett med varandra och det har blivit rejält patologiskt.
Livet är inte meningsfullt om partnern försvinner och barnen de har som sagt inget att säga till om.

En intressant studie som ringar in symbiotiska relationer, överidentifikation med barnet som riskfaktorer.

Filicide Followed by Parasuicide:
A Comparison of Suicidal and Non-Suicidal Child Homicide.
Liem, Marieke; de Vet, Renee; Koenraadt, Frans
(2010)

128 fall av filicid, varav studien inkluderade allvarliga suicidförsök (parasuicid).
.
Parasuicid ligger närmast till hands för att bättre förstå gruppen som begick självmord vid filicid.
Den andra jämförelsegruppen hade mördat sina barn utan planer på självmord.

Slutsatsen var att det sågs symbiotiska relationer snarare än riskfaktorer som våld/övergrepp (abuse).
Att yrkesgrupper skulle vara uppmärksamma på en förälders överidentifikation med sitt barn (prevention).

Motiven var antingen pseudoaltruistiska eller hämnd mot partnern vid filicide-parasuicide.

De tenderade som sagt att ha en symbiotisk relation till sitt barn till skillnad från filicid som inte inkluderade suicid.
(33% versus 3%)

Den symbiotiska bindningen vid pseudoaltruism är begriplig men reflektionen kring hämnd är intressant som passus även om separation inte berör Bjärred.
Även där kan anas en skev bindning.

Skilsmässan utgjorde ett hot mot bindningen till barnen och frånvaro av våld mot barnet (0%) - som dock kunde ses i den andra gruppen som inte ämnade begå självmord (36%) - kan möjligen bero på att barnet sågs som en integrerad del av sig själv (i.e brist på individualitet).

Andra studier ser en stark bindning till partnern (bl. a
Johnson, C, Sachmann, M. 2014).

Studien tar även upp att att fler män rapporteras genomföra självmord men kvinnor använder metoder som ger högre risk för överlevnad, intentionen att dö är dock inte mindre än männen.

Fortsättningsvis sågs ett mycket högre grad av planering hos filicide-parasuicide (83%) än de som mördat sina barn exlusive självmord (23%).

Citat ur studien.

Det är inte ovanligt att när människor har kommit till en "lösning" på sina umbäranden, hur hemsk denna lösning än må vara, känner en viss lindring och vill därför inte släppa den förrän de kommer på en ev. bättre lösning.