Citat:
FHM kände redan vid pandemins början till de stora bristerna som förelåg i äldreomsorgen. Enligt Johan Carlsson hade ”bristerna redovisats i minst 4 statliga utredningar”. Man visste alltså om saker som bristande kontinuitet med högt antal personal som träffar varje brukare, hög andel timanställningar, många outbildade bland personalen, låg personaltäthet osv osv.
FHM kände även till att sjukhusvården generellt redan var under ett stort tryck med stor brist på framförallt sjuksköterskor, med följden att många vårdplatser pga det var stängda. Att det sedan länge råder en enorm brist på IVA-sjuksköterskor var väl känt sedan år tillbaka.
Lägg därtill att man visste att beredskapslager med skyddsmaterial inte existerade. Socialstyrelsen sammanställde regionernas tillgång till basal skyddsutrustning och visste att den var jättedålig. Tillgången och möjligheten till testning var låg.
Ändå hävdade FHM och Socialstyrelsen återkommande innan pandemin spridits i Sverige att vår beredskap var god.
Och ändå beslutade man sig för sin strategi att inte försöka stoppa smittan så mycket det går - utan bara så mycket att vården inte kollapsar. Mängden åtgärder begränsades till att endast sprida ut smittvågen över tid - inte förhindra den så mycket det går. De äldre skulle skyddas medan smittan spreds i samhället.
Med de förutsättningarna som fanns kan jag verkligen inte förstå att man valde den strategin. Hur hade man tänkt skydda de äldre? Bristerna i äldreomsorgen var välkända, men inga åtgärder vidtogs. Skyddsutrustningen i kommunal vård var vid pandemins början på många håll obefintlig. Hur skulle någon vård fungera utan basal skyddsutrustning? Hur skulle en vård som redan var på bristningsgränsen före pandemin, klara pandemin utan någon tid alls för förberedelse? Var det etiskt försvarbart att utsätta vården och patienterna för risken att tvingas prioritera bort tidigare friska, unga patienter? Osv osv.
Man borde med de förutsättningar man hade ha gjort som bla Norge och Finland och haft en partiell lockdown i ett par veckor för att hinna förbereda och planera åtminstone litegrann i vården, samt handla upp så mycket material man bara kunde. Samhällsspridningen hade då gått ner på en betydligt lägre nivå och vården och äldreomsorgen hade haft förutsättningar att bemöta pandemin. Grannländerna agerade efter försiktighetsprincipen, och med målet att vidta åtgärder för att få ned smittan maximalt. Att Sverige inte gjorde det är en gåta. Det har det varit ända från början för mig och många av mina kollegor i vården.
FHM kände även till att sjukhusvården generellt redan var under ett stort tryck med stor brist på framförallt sjuksköterskor, med följden att många vårdplatser pga det var stängda. Att det sedan länge råder en enorm brist på IVA-sjuksköterskor var väl känt sedan år tillbaka.
Lägg därtill att man visste att beredskapslager med skyddsmaterial inte existerade. Socialstyrelsen sammanställde regionernas tillgång till basal skyddsutrustning och visste att den var jättedålig. Tillgången och möjligheten till testning var låg.
Ändå hävdade FHM och Socialstyrelsen återkommande innan pandemin spridits i Sverige att vår beredskap var god.
Och ändå beslutade man sig för sin strategi att inte försöka stoppa smittan så mycket det går - utan bara så mycket att vården inte kollapsar. Mängden åtgärder begränsades till att endast sprida ut smittvågen över tid - inte förhindra den så mycket det går. De äldre skulle skyddas medan smittan spreds i samhället.
Med de förutsättningarna som fanns kan jag verkligen inte förstå att man valde den strategin. Hur hade man tänkt skydda de äldre? Bristerna i äldreomsorgen var välkända, men inga åtgärder vidtogs. Skyddsutrustningen i kommunal vård var vid pandemins början på många håll obefintlig. Hur skulle någon vård fungera utan basal skyddsutrustning? Hur skulle en vård som redan var på bristningsgränsen före pandemin, klara pandemin utan någon tid alls för förberedelse? Var det etiskt försvarbart att utsätta vården och patienterna för risken att tvingas prioritera bort tidigare friska, unga patienter? Osv osv.
Man borde med de förutsättningar man hade ha gjort som bla Norge och Finland och haft en partiell lockdown i ett par veckor för att hinna förbereda och planera åtminstone litegrann i vården, samt handla upp så mycket material man bara kunde. Samhällsspridningen hade då gått ner på en betydligt lägre nivå och vården och äldreomsorgen hade haft förutsättningar att bemöta pandemin. Grannländerna agerade efter försiktighetsprincipen, och med målet att vidta åtgärder för att få ned smittan maximalt. Att Sverige inte gjorde det är en gåta. Det har det varit ända från början för mig och många av mina kollegor i vården.
Mycket bra inlägg av dig. Det du tar upp i första stycket är dessutom mycket berättigad kritik gentemot FHM. Det du skriver i övrigt är dessutom mycket träffsäker och bra kritik mot FHM och regeringens strategi. Man har tyvärr offrat många människoliv pga det här.
Jag kan bara hålla med dig till 110%. Ditt inlägg är troligen dagens bästa i denna tråd.
