Att bli förtjust/förälskad i en forumsperson/karaktär.

PMS går lika bra det med. Men toppar inte klimakteriet, då är man slut som "avelsston'

Du måste ju syfta på Golonka. Tror inte att det är en verklig person som ger uttryck för sina åsikter. Sorry.

Vill man slippa pm's har man en våldsbejakande gris till profil bild. Eller skriver kontinuerligt om sin inträden i klimakteriet

Nu vet jag ju att det nog är något fel på mig om jag jämför med andra män, men jag tänker aldrig att de kvinnor som skriver här skulle vara extremt attraktiva ur min synvinkel. De kan vara roliga och smarta, men utseendet är liksom svårt att fantisera om med så lite att gå på. Det är också det som är det fina med anonyma forum: det går att föra diskussioner utan att fästa alltför stor vikt vid vem som skrivit vad. En del användare blir favoriter ändå, men det har mindre med kön än med färdigheter att göra. För mig, alltså.

Det syns ibland att kvinnliga användare som är öppna med att de är just kvinnor får en massa skit pga. sitt kön, så anonymiteten tycks inte vara ett hinder för en del typer.

"Utmanar du mig"?

Det här är en dam med klass och stil. Minst sagt.
Kanske en artistisk studiofotad konstnärlig kukbild i gråskala och motljus, eller inramad abstrakt oljemålning av kukbild, men inte mobilkamerakukbild.

En till kärleksförklaring skulle jag kunna våga mig på.

Förtjust eller förälskad har jag aldrig blivit i en person som skirver på forum. Kan personligen anse att en användare känns rätt vettigt men aldrig mer än så. Puckad/idiot/osv osv finns det även gott om . Har svårt att få känslor för någon jag inte träffat face 2 face så att säga.

Varför skulle det vara något fel på dig jämfört med andra män? Det är väl jättebra att föra diskussioner utan att hänga upp sig på om det är en man eller en kvinna utan bara en intressant person!
Du och Scorpion King och några till är som små andningshål mitt bland alla aggressiva inlägg. Jag har aldrig sett dig otrevlig mot någon. Själv har jag bitit huvudet av några stycken däremot

Jo, det ska jag tala om för dig. Det handlar i grund och botten om att jag hela tiden tvingas sitta på flera stolar. Varför? Just för att jag skiter i en massa fördomar knutna till våra olika identiteter. Få andra gör det.

Jag gillar kvinnor så jävla mycket. Detta gör att jag får finna mig i att bli betraktad som en "white knight" för att jag titt som tätt hamnar i diskussioner med kvinnohatarna på forumet.
Samtidigt är jag vad många skulle kalla "högerextrem" i vissa avseenden, vilket gör att vissa män delar mina åsikter, men nästan inga kvinnor. På samma gång har jag ett ambivalent förhållande till nationalister. Jag kan se en bild från Unite the Right-demon i Charlotteville, USA, för några år sedan och spy lite i munnen. Bara ett exempel. Och där var det mååånga män. Fan så de såg ut, hela bunten.

Så har vi den allmänna synen på manligt/kvinnligt, sex och relaterat. Jag har alltid haft en väldigt individ- och prestationsbaserad syn på kön och saknar helt förutfattade meningar om könsroller, hur dejting går till, etc. Jag är alltså inte värdekonservativ, utom på vissa punkter (porr är ett no-no).
Dessutom har jag förlorat en stor del av min sexlust. Jag kan inte relatera till "knulla luder"-retoriken från män som säger sig tala för alla män.

Som om det inte vore nog har jag en milt sagt annorlunda bakgrund och hamnar i kläm i diskussioner om en massa saker där förutfattade meningar styr. Jag tar åt mig fast jag vet att mina meningsfränder ger sig på sådana som jag, men som har andra åsikter — för att de brukar ha det.
Det känns som jag indirekt hamnar i samma lag som autister och andra fast jag inte har någon sådan problematik alls. Jag börjar mer och mer tro att jag egentligen är någon sorts vidrig libertarian som mest av allt vill att folk ska rycka upp sig, ta tag i sina liv och sluta gnälla så förbannat.
Någon sorts förbannelse vilar i alla fall över min kameleontaktiga uppenbarelse. Och allt jag kan göra är att bemöta inlägg från andra medlemmar så förutsättningslöst som det bara går.

Jo, det ska jag tala om för dig. Det handlar i grund och botten om att jag hela tiden tvingas sitta på flera stolar. Varför? Just för att jag skiter i en massa fördomar knutna till våra olika identiteter. Få andra gör det.

Jag gillar kvinnor så jävla mycket. Det gör att jag får finna mig i att bli betraktad som en "white knight" för att jag titt som tätt hamnar i diskussioner med kvinnohatarna på forumet.
Samtidigt är jag vad många skulle kalla "högerextrem" i vissa avseenden, vilket gör att vissa män delar mina åsikter, men nästan inga kvinnor. På samma gång har jag ett ambivalent förhållande till nationalister. Jag kan se en bild från Unite the Right-demon i Charlotteville, USA, för några år sedan och spy lite i munnen. Bara ett exempel. Och där var det mååånga män. Fan så de såg ut, hela bunten.

Så har vi den allmänna synen på manligt/kvinnligt, sex och relaterat. Jag har alltid haft en väldigt individ- och prestationsbaserad syn på kön och saknar helt förutfattade meningar om könsroller, hur dejting går till, etc. Jag är alltså inte värdekonservativ, utom på vissa punkter (porr är ett no-no).
Dessutom har jag förlorat en stor del av min sexlust. Jag kan inte relatera till "knulla luder"-retoriken från män som säger sig tala för alla män.

Som om det inte vore nog har jag en Mitt sagt annorlunda bakgrund och hamnar i kläm i diskussioner om en massa saker där förutfattade meningar styr. Jag tar åt mig fast jag vet att mina meningsfränder ger sig på sådana som jag, men som har andra åsikter — för att de brukar ha det.
Det känns som jag indirekt hamnar i samma lag som autister och andra fast jag inte har någon sådan problematik alls. Jag börjar mer och mer tro att jag egentligen är någon sorts vidrig libertarian som mest av allt vill att folk ska rycka upp sig och sluta gnälla så förbannat.
Någon sorts förbannelse vilar i alla fall över min kameleontaktiga uppenbarelse. Och allt jag kan göra är att bemöta inlägg från andra medlemmar så förutsättningslöst som det bara går.