Svenska Fotbollslandslaget

Sverige är ju alltid sena med att ge unga talanger chansen i A-landslaget, Kulusevksi blev ju först uttagen efter att han gjort runt 20 poäng i Serie A liksom. Sedan verkar inte Sverige ha en policy att ta ut spelare bara för att säkra dessa spelare för framtiden, utan man vill enbart ha motiverade spelare som tydligt vill spela för Sverige i landslaget.

Precis helt rätt, äntligen någon som fattar. Det blir därför extra frustrerande när det på riktigt finns så många naiva Svenssons därute som vill införa regler/lagar som gör att de ska tvingas spela för svenska landslaget trots att de identifierar sig mer med sina hemländer. Jag orkar inte personligheter som ser landslaget som ett språng i karriären och ingenting mer. Och jag håller inte med dem som säger att vi ger dem fotbollsutbildning och inte deras hemländer (vilket i och för sig stämmer) vilket i sin tur bör ge oss ensamrätten att ta ut dem till svenska landslaget enligt vissa. Det låter så absurt i mina öron, då deras fotbollsutbildning här kommer redan i barnaålder i den lokala klubben och sen vidare i tonåren i samma klubb eller någon annan och sen möjligen till u-landslaget. Då finns det två alternativ här för de som på riktigt vill tvinga spelare med utländsk härkomst att spela för Sverige för att de fått sin fotbollsutbildning här trots sympatier med hemlandet. 1. Införa regler/lagar som gör gällande att spelarna som spelat för Sveriges P15, P17, P19 osv blir automatiskt låsta till Sveriges seniorlandslag. 2. Utvisa alla fotbollsspelare på ungdomsnivå med utländsk härkomst för att de ska få sina fotbollsutbildningar i hemlandet istället (Vilket är helt otänkbart och totalt verklighetsfrånvänt). Det är alltså dessa alternativ ni i tråden förespråkar när det uppstår såna här situationer? Som 15 åring och spela för Sveriges P15 landslag är det omöjligt att veta var man är i framtiden, klart som tusan man tackar ja till spel i ett u-landslag så tidigt i hopp om att bli en känd världsspelare men samtidigt kanske man vill spela för sitt hemland. Man är fortfarande ett barn i princip, det jag menar är att ens val i 15 års ålder inte ska påverka ens valmöjligheter samt var man är som ung vuxen. Jag förstår verkligen Dennis och Anels val (om han nu inte vill spela för oss) med tanke också på hur konkurrensen på back-positionerna här ser ut. Med ovan alternativ färskt i minnet skulle alltså t.ex. Dennis riskera att vara låst till Sverige för att han spelat P17 för oss och samtidigt ha en mindre chans att bli uttagen till seniorlandslaget än till Bosniens pga av konkurrensen vilket sen skulle kunna resultera i uteblivet landslagsspel.

Jag är förövrigt MFFare och förstår inte riktigt hypen kring Anel, han är mångsidig, trygg och duktig och visar enormt mycket potential att bli en mittback för högsta nivå men är han redo nu? Han gör en en del misstag och har en förmåga att komma in fel vid glidtacklingarna och dra på sig gula kort. Tycker absolut inte det är rätt att eventuellt ta ut honom till NL. Särskilt inte heller när det ryktats om att hans familj och Bosnien vill att han spelar för dem. Låt han bestämma sig först. Dessutom finns det väl också en anledning till att Bosnien inte tog ut honom. För att han inte är komplett ännu. Jag ser inte jättemånga i Allsvenskan som är redo för landslaget än. Möjligtvis Jesper i Elfsborg. Som också dominerade på januariturneen. Om Kujovic kunde tas ut när han sprutade in mål i Allsvenskan kan Jesper det också.

Detta stämmer inte.

Dejan "Danne Kula" Kulusevski blev uttagen i A-landslaget efter blott dryga två månader som spelare på ordnarie seniornivå när han hade gjort 2 mål och 5 assist på 11 matcher i Serie A. Det bör absolut räknas som snabbt.

Det vore en sak att bli förbannad om man kunde välja länder som man inte hade koppling till. Det hade varit irriterande om Jesper Karlsson valde Qatars landslag, men har väldigt svårt att bli arg för att en spelare med bosnisk eller iransk härkomst väljer att spela för "familjens" land (speciellt i fall när svenska landslaget inte visar intresse på samma sätt).

Om man ska förändra något är den mest rimliga förändringen kanske att om en spelare gjort ett antal U-landskamper för Land X och blir uttagen till Land Y är han inte låst förrän han gjort 5-10 tävlingslandskamper (kanske ej VM-/EM-matcher).

Dvs att exempelvis Anel Ahmedhodzic skulle kunna tas ut i Bosniens landslag nu till en Nations League-samling, men skulle kunna byta till Sverige om han inte tas ut igen.

Absolut inte. Då börjar man urholka poängen med landslag. Att man blir låst efter en tävlingsmatch är bra. Det vore ännu bättre om man som tidigare även blev låst efter en träningslandskamp. Det är fel att spelare som Ahmedhodzic, Ghoddos, och Islamovic spelar januarilandskamper i början av året för att sedan representera ett annat landslag under hösten.

Vill de inte bli låsta får de ta och tacka nej till att spela A-landskamper för Sverige tills vidare. Man bör inte forma landslagsfotbollens regelverk för att göra legoknektarna nöjda.

Tycker inte nödvändigtvis heller att man ska göra någon förändring. Men om man ska göra det tycker jag att det är en bättre lösning än att låsa spelare efter pojklandskamper eller träningslandskamper.

Låsa spelare efter träningsmatcher? Snacka om att få nej från alla spelare med invandrarbakgrund... Med all rätt dessutom.

Det är deras problem. Det är inte landslagets uppgift att agera någon slags CV-höjare för karriärister.

Förstår verkligen inte kvidandet över valet de gör. Vill de inte lira för Sverige så behöver de inte lira för Sverige svårare än så är det inte. Sådana här byten är vardagsmat när det kommer till Balkanländer, folk där byter landslag oftare än vad jag byter kallingar.

Istället för att kvida att de väljer andra landslag visa att man är villig att slåss för dem (behöver inte betyda att man garanterar dem en plats, men bygg upp en plan som man säljer in till denna spelare) ifall man nu bedömer att de är tillräckligt bra precis som man gjorde med medelmåttan Tankovic. Men nej svensk exceptionalism slår till igen.

Det svenska landslaget är till för dem som växte upp och drömde om att bli en ny Gunnar Gren, Ove Grahn, Stefan Schwarz, eller Johan Mjällby och att representera det blågula landslag som har tagit ett VM-silver och två VM-brons.

SvFF ska inte gå ned på sina knän och be och böna för att någon som skiter i Rio-Kalle, Glenn Strömberg, och Björn Nordqvist ska spela i Blågult.

Kan inte Anel be sin käre far att hålla käften? Om inte så bör hans agent, Janne Andersson eller Kungen av Silvia göra det.
Undrar hur den jäveln var att ha som fotbollsfarsa som ung?

Han vill väl bara det bästa för sin son, tidigare snackade han om att Bosnien hade stor fördel, så då var det liksom upp till Sverige att visa intresse.. Nu när Janne visat intresse, så är det dags att sätta lite press på Bosnien igen, haha..

Löjligt, sluta vara så naiv. Allting handlar om att maximera sina karriärer. Tror du Gagliolo visste vilka dessa individer var? Eller om jag ska ta ett Gagliolo-citat:


Tror du att några av dagens invandrargrabbar som lirar för det svenska landslaget vet vilka dessa är såvida de inte har en koppling till lag som dessa individer du nämnde lirade i? Jag kan lova dig att ingen bryr sig ett skit om att Rio-Kalle lirade för Sverige på 50-talet, inte ens infödda svenskar.


Han lever ut sina drömmar genom sin unge. På varje Anel så finns det 100 sådana som inte har en uns talang men ändå blir pressade på samma sätt. Han har varit aktiv som satan på MFF:s Svenskafans-sida tidigare bara som ett exempel. Och visst för all del han får mer än gärna göra så men till slut kommer han ställa till det för sin son. Som en bosnisk fotbollsreporter sa, dags att lugna ner sig med kraven så bra är inte din son än. Han har potential till att bli bra men han är inte ens i närheten än.