Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag förstår precis hur du menar. Men antagligen ville väl ingen på arbetsplatsen säga något om Hannas mående eller berätta om eventuella signaler om att tillvaron var jobbig i Bjärredsfamiljen. Det verkar som om man enats på Hannas arbetsplats om att vara helt tysta.

Det som sades om att Hanna var en kompetent och stödjande kollega var kanske menat rent generellt, och om det hade skett någon förändring i Hannas beteende under den sista tiden så tänkte man inte nämna det. Eller så märkte/såg man inte någonting anmärkningsvärt?

Det går att bli bättre genom kostomläggning, men det är inget svenska doktorer rekommenderar. Vet några som blivit bra, så pass att de lever normalt med arbete och fritid.

Familjen i Bjärred var dock inte intresserade av att gräva djupare. De tog inte och sökte och letade information. De ställde sig heller inte frågan :hur kan vi med hjälp av anhöriga göra det lättare för våra barn? Vad är vi tacksamma för i dag?

Nej istället tog de den feges väg och blev mördare. Även om bara en mördat är båda lika skyldiga om någon inte stoppade den andra. Sveriges ynkryggar nummer ett är Henkows och Brentons. Var de så olyckliga i sitt äktenskap kunde de gått skilda vägar. Barnen var det enda de hade makt över. Äckligt skrämmande.

Depressioner är farliga. De har ett smygande förlopp och i takt med att tankarna och känslorna blir mer och mer depressiva så ändras den inre kartan och man kan säga att depressionen djupnar. Inte ovanligt med psykotiska depressioner.
Eftersom de tycktes leva rätt socialt isolerade så kom det nog inte in frisk luft eller för den delen det stöd som de behövt.

Hon var en kompetent och stödjande kollega och hon hade möjlighet att jobba hemifrån. De har alltså sagt något åtminstone. Resten blir spekulationer, t.ex. att de skulle ha undanhållit något som de visste eller att hon jobbade frekvent hemifrån.

Där är vi överens.
Mycket förrädiskt då det kommer smygande över tid.

Tre kollegor och O:s chef har uttalat sig.
Ordvalet är djup sorg, smärta, lite mer plågad och ledsen på slutet. Berättar att det är jobbigt.

På grund av omständigheterna var det en familj i kris med två sjuka barn.
Smärta och sorg det då berörde hemsituation, flickornas sjukdomssituation och O prioriterade sin sjuka dotter framför allt annat.

Allt fokus varit på att lösa situationen med två sjuka barn via PT, och de beskrevs ha varit hårt ansatta.
Ytterligare beskrivning är att de sökt med ljus och lykta efter behandling för A.
De lägger ner energi och engagerar sig.

Det har som sagt pågått i flera år och ytterligare en dotter blir sängliggande och får samma diagnos.

Hur tolkar man en annan familj som beskrivs i dessa termer?
Utmattade? I en krissituation?
Överbelastade?
Skulle tro det.
.
Problemet är dåliga copingstrategier, fel prioriteringar.
Troligen försökte båda två att leva relativt som förut men brände ut sig.
Det finns alla varningstecken i en samlad bild.

Troligen bad de inte om hjälp, försökte lösa det sinsemellan.
Två väldigt dåliga rådgivare.

Problemet är att det gick för långt och de fick självmordstankar.
Det framgår i avskedsbrevet.

Om att dö tillsammans för att de inte såg nån framtid värd att leva.

De såg tydligen ingen ände på lidandet.
Varav de expanderade sina självmordsplaner till att inkludera döttrarna.
Ett horribelt och mycket tragiskt beslut.

Vilket då ingen förutsåg eftersom det är i dels sällsynt med självmordspakter, än mer ovanligt med familicide och rejält unikt att de har ett samtycke.
Men det finns beskrivet internationellt.

Raderna i självmordsbrevet är helt utan hopp.
Det finns en äkta förtvivlan, svårigheter som känns oöverkomliga.
Men depressionen vantolkar, förmörkar, ältar, förvränger perceptionen.
Överdriver, expanderar och förtär.

" we talked about his situation at home, I saw such a deep sorrow in his eyes."

"– Kanske var han lite mer plågad och ledsen över flickornas situation än vanligt. Han återkom till hur jobbigt det var flera gånger. "

"Jag minns våra diskussioner både i jobb och privat med ett leende men samtidigt med en sån smärta. Den senaste tiden förtjänade inte du."

”(..) han prioriterade sin sjuka dotter framför allt annat och därför behövde ställa in det ena engagemanget efter det andra”

" De sökte med ljus och lykta efter någonting som kunde hjälpa"

" Hon har också berättat att skolan försökt stötta familjen som ”befann sig i djup kris och plågades av sina omständigheter”.

Nu har jag helt klart missat något! 😩
Var finns brevet att läsa?

I FUP, de meningar som inte är under sekretess.
Jag skrev rader.
Inledande mening där H och O skriver att de vill dö (suicidala) och att flickorna likaså ska dö (utvidgar den egna döden, inkluderar och mördar barnen) samt meningen där de inte ser nån framtid värd att leva:

Vilket väl ingen gör som bestämt sig för att dö.

Ja, spekulationer är du nog vida bekant med som fenomen.

De kunde säga en jäkla massa saker om Hanna, kompetent och stödjande som du repeterar.

Chefen tycks inte ha problem att snacka om henne.
Likaså påtala att hon hade möjlighet att gå ner i tid.

När de sen frågar om de såg några varningstecken är det helt tyst.
För att de vill respektera anhöriga.

De vill med andra ord undanhålla media de uppgifterna.

Det säger då mig att nåt inte var som det skulle.
I annat fall hade det varit lika lätt att dementera varningssignaler som att ge allt beröm och bara pladdra på.

Typ..
"Nej, vi kunde faktiskt inte se nåt. Hon var helt likt sig, lika omhuldande och effektiv."
"Kanske lite tröttare eller tystare."
"inget påtagligt."

Nåja, det kan vara så enkelt att de inte ville spekulera, av hänsyn till anhöriga. Högst troligt har de funderat själva över detta en hel del. "Var det ett tecken?" "Eller det där?". Det säger dock inget om graden.

Man får klamra sig fast vid det lilla som finns likt en skeppsbruten som håller sig flytande på en bräda i ett stormande hav. Säkert hade dom något gott att säga, men valde att inte spekulera, för inte kan det väl ha varit mamman som var katalysatorn? Både Solkatten, statistiken och Höglund talar ju så vältaligt mot det. Mammor kan ju inte handgripligt kväva sina barn.

I alla fall inte annat än bebisar.

Vet man om de var troende? Det har spekulerats i om de tillhörde någon sekt? I såfall blir det mer lättbegripligt att de väljer att lämna i grupp.

Ja, det lär du veta.
Det har liksom pianotanten och letsdoit haft fokus på. Sen är det Sc.

Jag tror inte på ett behov med nåt hallelujah så sett.

En del tycks ju i grunden ha nån romantiserad syn på att dö tillsammans i en pakt.

Äldre vill dö ihop för att inte bli ensam kvar, de anser väl typ att de gjort sitt.

Sen finns faktorn pseudoaltruism där de då anser sig skydda barnen.

Från lidande. Från sjd. Från sorg om föräldrar begår su. Från att förhindra potentiellt lidande i en ny familj. Ingen kan älska som vi...
Från en hotfull framtid.
Från en helt värdelös framtid.

Skevt? Överdrivet? Pseudo omsorg?
Japp.
Ett stört resonemang. Överomhuldande.