Citat:
Min poäng är att det är rätt meningslöst att enbart titta på en enstaka månad här och där om man vill försöka bilda sig en uppfattning om ett skeende, i det här fallet den pågående pandemin.Sen spanska sjukan 1918 är december 1993 den enda månaden med fler döda än april 2020. Skulle det vara ett bevis på att den här våren inte varit exceptionell? Och det är ändå på nationell nivå – du kan ta en titt på den mest drabbade regionen (Stockholm) i länken nedan. Du tycker inte heller att den puckeln är exceptionell?
https://www.svt.se/datajournalistik/overdodlighet-under-corona/
https://www.svt.se/datajournalistik/overdodlighet-under-corona/
I mars 2020 avled 9210 personer i Sverige. I mars 2018 avled 8013 personer.
Det avled alltså drygt 1000 fler i mars för två år sedan än vad det gjorde i mars i år.
Såvitt jag vet är mars en vårmånad.
Så med mars månad som måttstock präglades våren 2020 av en rejäl underdödlighet.
Men om vi i stället använder april månad som måttstock för våren 2020 kommer vi fram till att våren 2020 präglades av en rejäl underdödlighet.
Ovanstående visar det orimliga i att koncentrera sig på enstaka månader. Antalet dödsfall varierar alltid över tiden och det gör att man behöver betrakta en längre peŕiod , såsom ett halvår eller än hellre ett år för få en någotsånär riktig uppfattning om vad som hänt i termer av t ex överdödlighet.
Den senaste statistiken från SCB visar att vi hittills i år totalt sett haft en någorlunda normal dödlighet hos befolkningen som helhet. Statidtiken visar också att vi sedan en tid tillbaka har en underdödlighet, vilket tyder på att pandemin förkortat livet med någon eller några månader för många av dem som avlidit i sjukdomen.
Jag har själv förlorat närstående i pandemin, så jag varken förnekar dess existens eller inte tar den på allvar.
Däremot tycker jag att det är viktigt att sätta dödsfallen i perspektiv för att kunna bedöma rimligheten i de åtgärder som vidtagits.
