Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

”Den bristande förmågan kan få allvarliga konsekvenser

Vid en bedömning av de statliga insatserna för att säkerställa förmågan att hantera en influensapandemi bör hänsyn tas till pandemins förlopp. Med hänsyn till förloppet av tidigare pandemier är det troligt att pandemin kommer att uppstå utanför Sverige, och att det tar några månader från pandemins start till dess att den når Sverige. På så vis får myndigheterna en tidsfrist till förberedelser.

Riksrevisionen anser dock att de brister som framkommit i granskningen är så många och i vissa fall av så allvarlig art att de riskerar att inte hinna åtgärdas innan pandemin når Sverige.

De brister som konstaterats bör åtgärdas i den interpandemiska period som vi befinner oss i nu, INTE när en pandemi väl har brutit ut.

Riksrevisionen menar att de brister som framkommit i granskningen kan leda till allvarligare konsekvenser av en influensapandemi än nödvändigt.

För sjukvården kan den otillräckliga beredskapen leda till att landstingen får svårare att klara sin verksamhet.

Oklarheter kring fördelningen och prioriteringarna av antivirala läkemedel och vaccin kan orsaka fördröjningar, ökad oro och ryktesspridning.

Det finns också en risk att prioriteringar inte görs på samma sätt i alla landsting.

Riksrevisionens granskning visar att samhällets beredskap inför en pandemisk influensa är bristfällig och att beredskapen behöver förbättras på såväl central, regional som lokal nivå.

En pandemi kan få allvarliga konsekvenser för hela samhället, och det är enligt styrelsen av stor vikt att regeringen och övriga statliga aktörer snarast vidtar nödvändiga åtgärder så att de brister som framkommit i granskningen inte leder till allvarligare konsekvenser än nödvändigt.

Styrelsen bedömer att både regeringen, de statliga myndigheterna och övriga som har ett ansvar inom området behöver bli mer aktiva och samverka mer.

Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport.

Företrädare för Socialdepartementet samt företrädare för granskade myndigheter har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på delar av utkast till slutrapport. Rapporten överlämnas till regeringen i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen och ansvariga statliga myndigheter inte har säkerställt en god beredskap för hantering av ett utbrott av en pandemisk influensa.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Socialstyrelsen är den aktör som har det samlade samordningsansvaret för pandemi- beredskapen i hela det svenska samhället.

Beredskapen brister i samhället utanför sjukvården

Kommunernas förmåga är bristfällig

I samhället utanför sjukvården har kommunerna en central roll för den operativa krishanteringen.

Riksrevisionen bedömer att de kommuner som undersökts i granskningen har en bristfällig förmåga att hantera en pandemi.

Få av de undersökta kommunerna har upprättat egna pandemiplaner eller hanterat pandemier i den lokala risk-och sårbarhetsanalysen.

Kunskapen är mycket begränsad om i vilken utsträckning samhällsviktiga verksamheter i kommunen är rustade för en pandemi.

Regeringen bör ta ställning till hur fler aktörer i samtliga delar av samhället, inklusive landsting och kommuner, ska planera för en pandemi.

I samband med detta bör regeringen överväga att ge alla berörda statliga aktörer i uppdrag att planera för en pandemi.

Insatser från regeringen krävs för att säkerställa nationell samordning av krisinformation

Vid hanteringen av en pandemisk influensa ska länsstyrelsen vara en sammanhållande funktion mellan aktörer i länet (myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och andra aktörer) och regeringen.

Riksrevisionen bedömer att den nationella samordningen är svag inom flera områden som länsstyrelsen ansvarar för. Det finns en risk att länsstyrelserna inte analyserar kriser på samma sätt och att de lämnar olika information till allmänheten.

Ett problem är att det inte finns något samlat nationellt system för krisinformation och lägesrapportering som alla berörda aktörer använder, inklusive statliga myndigheter.

Dessa brister faller på regeringens ansvar. Regeringen bör säkerställa den nationella samordningen av lägesbilder samt samordningen av krisinformation till allmänheten under en influensapandemi.

Regeringen har inte utsett någon instans med ett övergripande samordningsansvar

Under en influensapandemi kan det bli aktuellt att vidta icke-medicinska smittskyddsåtgärder i samhället.

Det gäller bland annat reseinskränkningar till och från drabbade områden, stängning av förskolor och skolor, att genomföra inskränkningar i offentliga möten och folksamlingar samt att isolera sjuka eller exponerade personer.

De kommuner och länsstyrelser som undersökts i granskningen har en begränsad beredskap för att genomföra sådana åtgärder.

De granskade länsstyrelsernas förmåga är bristfällig

Riksrevisionen bedömer att de länsstyrelser som ingått i granskningen har en bristfällig förmåga att hantera en pandemi.

I länsstyrelserna saknas metoder och rutiner för att prioritera resurser när en kris drabbar många län samtidigt. De granskade länsstyrelserna bör vidta åtgärder för att få större kännedom om i vilken mån de kan komma att behöva prioritera resurser under en influensapandemi.

Länsstyrelsernas förberedelser för att klara myndighetens interna verksamhet under en influensapandemi är i dagsläget bristfälliga.

De granskade länsstyrelserna bör vidta åtgärder för att säkerställa myndighetens egen verksamhet under en influensapandemi. Länsstyrelserna har en begränsad överblick över pandemiplaneringen och förmågan att hantera en influensapandemi i länen.

Länsstyrelserna har också en begränsad uppfattning om de smittskyddsåtgärder som kan behöva sättas in i samhället och vilken beredskap som finns hos aktörer i länet att genomföra dem.

De granskade länsstyrelserna bör i enlighet med sitt ansvar som geografiskt områdesansvarig myndighet stödja och samordna pandemiberedskapen inom sitt geografiska område. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen bör hantera hotet om en pandemi.

Beredskapen brister inom hälso- och sjukvården

Insatser från Socialstyrelsen krävs för att säkerställa beredskapen i landstingen och kommunerna
I de landsting som undersökts bedömer Riksrevisionen förmågan att hantera en pandemisk influensa som god, men med vissa brister.

[b] De undersökta kommunernas förmåga att hantera en pandemi i vården bedöms vara bristfällig.

(...)Den vård som bedrivs i kommunal regi kommer att utsättas för ett hårt tryck under en pandemi. Sjukhusen riskerar att snabbt bli överbelagda, och de flesta smittade kan komma att vårdas i hemmen.

Kommunernas beredskap för att hantera en pandemi i vården är därför av stor betydelse.

Riksrevisionen konstaterar att de flesta kommuner som studerats inte har planerat för att hantera en pandemi. Ingen av dem har gjort några beräkningar för hur en pandemi kommer att slå mot den egna vårdverksamheten, i form av behov av vårdplatser, extra personal etcetera.

Samordningen mellan landstingens och kommunernas ansvarsområde under en pandemi bedöms ha brister , varför Socialstyrelsen behöver göra ansvarsgränserna tydligare.

Oklarheter kring prioriteringar och distribution av antivirala läkemedel

Det finns ett behov av nationell samordning i frågan om hur antivirala läkemedel ska prioriteras mellan olika grupper av befolkningen. Granskningen visar att Socialstyrelsen inte har tydliggjort att det är Socialstyrelsen och inte smittskyddsläkarna som har ansvaret för att i pandemins inledande skede utforma specifika planer för vilka som ska prioriteras att få antivirala läkemedel.

Risken är stor att olika landsting utformar olika riktlinjer. Ingen av smittskyddsläkarna som intervjuats har fått någon information om hur en eventuell samordning mellan landstingen ska gå till.

Socialstyrelsen har inte skapat en operativ plan som behandlar hur anti-virala läkemedel snabbt kan transporteras till rätt plats under en pandemi och hur användningen kan övervakas. Det är fortfarande oklart för smittskyddsläkarna hur distributionen av antivirala läkemedel ska ske.

Socialstyrelsen rekommenderas att utforma tydligare riktlinjer för hur man ska prioritera vilka som ska få antivirala läkemedel i pandemins inledande skede och vem som ska göra prioriteringarna.

Det finns ett behov av att tydliggöra vilka som ska få antivirala läkemedel som förebyggande behandling.