Wilma Andersson 17 Uddevalla försvunnen 13/14 nov. 2019. Sammanfattning i trådstart.

Tekniskt sett är det indicier tills herr T erkänner vad han har gjort. Håller dock med dig i din frustration!

Med all respekt, verkligen, men jag tror att wilmas död hade undvikits om hennes familj verkligen brydde sig om henne. Jag uttalar mig helst inte om diverse tragedier men jag tror att Wilma hade varit vid liv idag om det inte vore för hennes familj som har en total avsaknad av omtanke för Wilma. Wilmas syster berättade ju flertal gånger om Wilmas försök att bo hos hennes mamma varpå hon totalt avvisar henne och beskriver hennes mor som att hon inte bryr sig. Man kan skriva hur mycket man vill om hur gärningsmannens kultur har varit en betydande faktor i hans dåd (vilket det inte är) men man kan inte frångå från att svenskar generellt inte är särskilt familjeorienterade som bland annat min min familj är (vi är från MÖ).

Hur i helvete låter man ens sin 14:åriga dotter från BÖRJAN flytta in med en äldre man vetandes om att den här mannen inte behandlar sitt barn som skit? Det här fenomenet bland svenskar är så vanligt. Mina svenska kompisar fick komma och gå hem när dem ville, dem flyttade ut när dem var mellan 14-16, många av dem kunde vara över hos oss i en vecka utan att deras föräldrar hörde av sig och frågade vart dem höll hus, dem gjorde aborter på löpande band (yngsta vännen gick i 8:an), kunde ha över äldre killar hemma hos sig utan att föräldrarna sa ett skit, festade nätterna långa och kom hem fulla utan att föräldrarna såklart sa ett skit. Det är därför svenska gamlingar i hög utsträckning vill ta livet av sig och ruttnar på äldreboendet, för att dem är ensamma och barnen bryr sig inte pga hur dem själva varit med sina barn.

Den här avsaknaden av genuin kärlek och omtanke för sina barn är något väldigt speciellt hos svenskar och ALLA mina utländska vänner vittnar om samma sak.

Jag säger inte att alla svenskar är så men den villkorslösa kärleken hos utländska föräldrar vs svenskar är inte samma. Även om jag är vuxen så ringer mina föräldrar mig varje dag och frågar hur jag mår, vart jag håller hus etc.

Vill verkligen inte ”skylla” på Wilmas mamma men vart hon när hennes barn bodde hos Tishko? Varför tog hon inte hand om sitt barn när hennes barn bönade och bad om det?

Mannen T ljuger tom. om det "hårda" sexet och kontrollerandet. Helt ogenerat dessutom. Man märker hur åklagaren blir mållös! Han ljuger om allt och det kommer enbart att ligga honom till last vid ett eventuellt överklagande.

Citerar "hårda" då jag tror att det egentligen har handlat om övergrepp.

Ja, det tror jag också. Samhället brast här. Precis som i Yara-fallet eller Lilla Hjärtat-fallet.

Verkligen tråkigt att inte soc kunde engagera sig.

Ha ha! Jaaa! Åklagaren tror faktiskt inte sina öron. Men att det ligger honom till last vet jag inte, man får som tilltalad ljuga som en häst travar, det ingår i paketet. Bevisbördan ligger hos åklagaren. Men T kommer aldrig kunna slingra sig ur detta. Det finns alldeles för mycket på honom. Hans arrogans kommer fälla honom. Och han säger emot sig själv väldigt ofta. Han är körd även i HR. Tror jag.

Har engagerat mig i detta fallet då BO var ett barn. Jag skiter i om BO var "söt" eller om MGM var en invandrare. Det jag tar med mig från detta fallet är att om vi inte ens kan skydda våra barn, vad är då säkerhetsnätet värt? Har själv unga döttrar.

Ja du har rätt.

Men det skulle kännas bra att hitta kroppen också. Helst ett erkännande av T.
Tack för att i ifrågasatt mina inlägg. Jag lär mig nya saker hela tiden här inne.

Du behövs.

Det har redan bedömts att åk hade överhanden här. Det jag är orolig för är överklagan.

Återstår att se. Men tror bevisläget är oerhört starkt även i HR. Jag haver förtröstan.

Indicier?

Spekulera inte kring juridiska bedömingar utan tillräcklig förståelse tack. Om man ej vet vad indicier är bör man inte konstatera likt ovan.

Det finns mer än tillräckligt med bevis.

Jag tror att fler än mig fullständigt kommer att tappa det om den här T får resning i HR. Det blir ett kvitto på hur illa vi, som ett samhälle, tar hand om våra barn.