En ny jävla säsong... - Allsvenskan 2020

Vad skönt att ni inte behöver oroa er för att han dyker upp i Östersund eller Kalmar då

Han har ju redan tränat Malmö så det är ju inte som att han är AIK through and through direkt.

Här kommer man hem från semestern så möts man av beskedet att Norling kickats. Inte helt oväntat egentligen. AIK ska ligga högre upp med det materialet. Nog rätt av AIK att agera nu innan tåget kanske går.

Antingen ser man saker eller så står man och försvarar BW. Att sparka Norling var det sämsta som kunde hända. Vem ska vi ta in? Grzelak? All respekt för honom men det är en panik åtgärd. Precis som Englund och nebo var 2004. Ser man inte det själv så trist.

Men du och Zlatanmania tycker BW är det bästa som hänt AIK. Ni får gräva era egna gravar inte mig emot.

Nu verkar ju inte Axen bli Gnagets nya tränare men varför hade han inte varit ett bra alternativ? Må vara att han inte gjort några märkvärdiga resultat tidigare men han är ju gnagare i grund och botten.

På tal om inget speciellt men kan det vara så att Norling tappade spelarna och ledningens förtroende efter den minst sagt spektakulära intervjun efter Varbergmatchen?

Håller i stort med om ditt resonemang men Norling har stått och gapat som en dåre i flera av matcherna jag har sett, kanske har han gjort det dåligt, men tyst har han inte varit.

En tränare som däremot är på den motsatta sidan av skalan och som ofta uppvisar ett ledsen hund-beteende är Poya i Blåvitt.

IFK Göteborg har blivit en förening där medelmåttighet har blivit en dygd. En fascinerande resa över hur snabbt en klubbs tidigare vinnarmentalitet kan totalt och fullständigt nedmonteras. Ja, ekonomi hit och dit, men alla dessa ursäkter, bortförklaringar och det totala önsketänkande som uppvisas på många håll är oroväckande. Det är uppenbart att en slags kult har bildats kring huvudtränaren; man håller numera mer på tränaren än föreningen.

För övrigt något som också Svanemar och Hofmann var inne på i dagens Testa Stör, men där finns ju åtminstone en slags rimlighet i att hålla Norling väldigt, väldigt högt efter det han har åstadkommit tidigare. I Poya-fallet... ett slags religiöst tänkande. Där Poya är profeten och alla kritiker kan ta sig i röven. Där folk tror att Poya står för något unikt vad gäller "possession" (det gör han inte för fem öre, det kan fler här intyga och jag har sett det själva med egna ögon, även i lägre divisioner, "possession-kulten"). Där en högkvalitativ trupp har tagit enbart tre poäng mer än krisande Helsingborgs IF och två poäng fler än ÖFK som är en klubb i totalt sammanfall.

Nå, nu har vi fått in en anfallare till och JJ är på gång på riktigt. Nu är det slut med ursäkterna. Nu är det dags med resultat under hösten. Tanken med en tränare som ska anses vara bra är ju inte att han ska ha en fullständigt överlägsen trupp. Han ska ju optimera resultaten utifrån det han har att tillgå i spelarväg. Allt annat är trams, särskilt i den ekonomiskt begränsade svenska fotbollen.

Eller så tänker man på föreningen och är trött på att jaga kortsiktiga framgångar(typ en 2a plats), trilla på målsnöret och sätta föreningen i skiten ekonomiskt, med ett antal år av medelmåttiga placeringar och ekonomisk sanering som följd. Tålamod är en dygd.

Sedan behöver man naturligtvis inte tycka om Poya eller Poyas fotboll, men att springa i samma trötta hamsterhjul är inte vinnarmentalitet för mig, vinner man inte(AS) så får man göra något annorlunda, och det kan ta lite tid.

På torsdag har vi chansen att vinna första titeln sedans 2015.

Jag har ju inte detaljkoll på alla tränarna, så kan förstås ha fel om Norling. Men tycker mest man sett honom sittandes på bänken. Poya verkar väl mest engagera sig i domarna och det leder ju sällan (aldrig) till bättre spel.
Hur som helst så är det tydligt att vissa är som en tolfte spelare som konstant pratar pratar under spelets gång. Instruktioner om passa bakåt/framåt, när laget skall sätta in press och när man skall backa, hur frisparkar skall tas typ ”rulla igång” eller ”lyft mot straffområdet” osv. Och peppande tillrop som t ex ”Det gör inget. Kämpa hem” efter t ex ett snett inlägg istället för t ex ”Men för helvete. Bättre kvalitet!” som den ”arga tränartypen” tillämpar.
Är sådana här saker som blivit så tydliga nu med tomma läktare. Vissa tränare är helt enkelt inte rätt sort för ”pandemi-fotboll”.

Angående ditt andra inlägg om Poya, så jo. Han funkar inte. Man kan inte i evighet skylla på motståndare och otur när man får skador pga att man dräller med bollen så länge att man får en närkamp mot sig, dutta runt i sidled i timmar utan att passa framåt och sedan gnälla på enskild spelare som till slut tappar boll med baklängesmål på omställning som följd. Eller hävda det alltid är domarens fel när man inte vunnit. Osv osv. Nu kanske man kunnat se en bättring sista veckorna och en cupseger gör ju stor skillnad, men blir det cuptorsk och två allsvenska matcher till utan seger måste det komma ett byte. Både av tränare och spelsätt. Instruktion nr 1: ”Motståndarmålet är beläget längs planens kortsida”.

Norling ska vara AIK tränare lika mycket som Bill ska vara Hammarby tränare. Punkt slut.

Norling har absolut varit aktiv, väldigt aktiv till och med, speciellt i år, men det var han redan förra året, kommer ihåg från hemma matchen mot Gnaget, då han hade en del väldigt tydliga instruktioner(framförallt ett evigt tjatande om att markera Paka), och då var det publik(och jag var där). Poya är också aktiv för den delen, sedan finns det dom som är ännu mer aktiva, Jens Gustavsson till exempel. Antar att det handlar mest om att du inte känner igen rösterna.