Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Håller med dig. Jag har gjort en liten uträkning här nedan för att visa hur allting gått ihop.

Man måste komma ihåg att den ökning som M gjorde från 15 till 26 procent i valet 2006 till stor del kom från Folkpartiet. Alltså 5,85 procent eftersom FP gick ner från 13,39 till 7,54.

15+5,85= 20,85 procent.

Sen tog M lite ströröster från KD eftersom KD minskade från 9,15 till 6,59 vilket blir 2.56 procent. Av dessa tog C 1,69 procent från KD då det motsvarar C:s ökning. Resterande 0,87 tog M.

20,85+0,87= 21,72

Resterande uppgång för moderaterna till 26,23 procent (differens på 4,51) ger vid hand att sossarna tappade 39,85 procent (2002) till 34,99 procent (2006) (differens 4,86) vilket alltså förklarar den resterande ökningen för M.

Således tog M i valet 2006 runt 4,5 procent sossar.

Tittar vi sedan ökningen till valet 2010 (30,06 procent) vilket motsvarar en ökning på 3,83 procentenheter så kan vi se att den ökningen motsvarar Centerpartiets minskning på 1,32 procent och KD minskning på 1 procent. FP tappade 0,48. Totalt tog alltså M 2,8 procent från övriga allianspartierna. Resterande 1 procent har M alltså tagit från S som i det valet tappade totalt 4,33. Stora delar av resterande 3,33 från S lär ha gått till SD som gjorde att SD kom in i riksdagen vilket motsvarar SD ökning på 2,8 procent vid valet 2010.

Slutsatser: Så vilka slutsatser kan vi dra utifrån detta? I valet 2010 hade alltså totalt runt 5,5 procent sossar mellanlandat hos M sedan valet 2002. Resterande av M:s ökning från fiaskot 2002 till 2010 bestod alltså av väljare från de andra borgerliga partierna. Från valet 2010 till valet 2018 hade alltså M tappat runt 10 procent. Sannolikt har dom 5,5 procenten som mellanlandade hos M gått över till SD. Lägger vi även till dom runt 3 procenten som gick direkt från sossarna till SD i valet 2010 (2,8 %) så har alltså 8,3 procent sossar gått från S till SD mellan valet 2010 till 2018. Alltså har totalt 8,3 procent sossar gått från S till SD från valet 2010 till 2018. SD:s ökning från 2,9 (2006) till 17,5 (2018) motsvarar en ökning på 14,6 procent. Det innebär att 14,6-8,3= 6,3 procent moderata väljare till SD.

Alltså runt 8,3 procent sossar (både direkta sossar till SD och ursprungsossar vid mellanlandning hos M).

Resterande 6,3 procenten är alltså borgerliga väljare (från M).

I själva verket är alltså borgare och främst moderater väldigt angelägna om att rösta på sitt skattesänkarparti oavsett hur mkt invandring som påverkar dom och väldigt allergiska och rädda för SD:s ekonomiska vänsterpolitik. Det förklarar varför SD har haft svårt att få mycket röster i områden som Täby och Danderyd.

Givet dom 6 procenten borgare som gått över till SD i senaste två valen så kan vi med enkelhetens skull dela med 2 för att veta hur många borgare som går över till SD per val. I nästa val lär alltså 3 procent moderater gå över till SD. M får då 16,8 men kommer att stabilisera sig runt 18 då 1 procent från Liberalerna lär återvända. SD har då helt plötsligt 20,5 procent i nästa val.

Det blir lite svårare att veta hur många sossar som kommer att gå över till SD i nästa val baserat på den info som finns. Men helt klart är att många sossar tenderar att gå över till SD. SD har ökat mycket inom LO-kollektivet och är i mätningar störst parti. De 28,3 procent som sossarna har idag består till stor del av invandrarröster som SD nog kan fetglömma. Min bedömning är att 15 procent av dessa 28,3 består av etniska svenskars sosseröster. Där finns väldigt mycket i potten att hämta för SD. Då totalt 8 procent sossar i de tre senaste valen gått till SD så tänker jag att vi delar på 3 för att se hur mycket sossar som går till SD per val. Det ger alltså 2,6 procent.

20,5+2,6= 23,1 procent. Detta är ett mycket möjligt valresultat för SD. Vi vet att SD idag har 1,135 miljoner röster. 23 procent motsvarar runt 1,450 miljoner röster (baserat på M resultat i 2014). Det är inte alls helt otänkbart att SD även i nästa val ökar med +315.000-330.000 röster. Det vill säga samma antal röster som SD ökade med nu i valet 2018.

Jag tror det tyvärr inte finns något utrymme för SD att göra samma ökning på 7,2 procent som man gjorde vid valet 2014.

Det blir alltså en ökning på +5,6 procent i nästa val för SD.

Ja precis.

Samtidigt är det ett val de frivilligt gjort. Jag tror inte många andra partier hade accepterat något motsvarande. Och än mindre deras väljare. Men sossarna har en stor väljarbas som röstat på dem sedan urminnes tider och kommer göra så tills de dör - och detta oavsett vad S än driver för politik. Så tillvida har de ett stort handlingsutrymme. Samtidigt har de ett mer begrönsat p.g.a. deras starka koppling till LO som helst inte bör köras över (även om så sker ibland).

Jag tror sossarnas fascination vid att inneha regeringsmakten i första hand bygger på att de önskar kontroll av myndigheterna samt tillsättande av dess chefer. Då fattade beslut implementeras av alla dessa myndigheter är det a och o för dem att ha denna kontroll.

Mja, när man inte har det handlingsutrymme man vill är det ju lite svårt att tala om fri vilja. Och de flesta andra partier har aldrig någonsin befunnit sig i situationen att de kunnat välja. Jag tror att de skulle bli alldeles bortkomna om den valsituationen faktiskt uppstode någon gång. (Väljarna har ju inte så mycket att säga till om så värst ofta.)


Det beror väl bara på att sossarna är det enda parti som har innehaft regeringsmakten så pass länge och regelbundet att de har hunnit upptäcka vilka kanaler man kan dra nytta av. Övriga partier skulle säkert vara minst lika fascinerade om de visste hur de skulle handskas med verktygen.

Nu har ju Kajhahne redan givit ett väldigt bra och utförligt svar och jag kan inte säga annat än jag instämmer i det ni båda säger.

En fråga man kan ställa sig är huruvuda dessa väljare bytt åsikt eller ej? Jag tror några gjort det, speciellt yngre tenderar att ofta vara en flyktig väljargrupp. Men jag undrar om inte flertalet väljare snarare är tämligen fasta i sin politiska övertygelse och söker efter det parti de bedömer ligger närmast sina åsikter.

M.a.o. alla dessa väljare var nog egentligen inte sossar ö.h.t. och heller inte moderater. De var nog sverigedemokrater innan de ens kände till att SD existerade. Nu vet de det och har bytt. Några direkt, andra tog lite längre tid på sig. Och några kanske inte bytt ännu?

Nej han referera till den långsiktiga utvecklingen sedan valet 2006 då Sd på allvar började ta väljare från andra partier. Sd;s väljarbas är mest ursprungs sossar men ledningen är mest före detta ungmoderater.

Sedan har nya generationer väljare givetvis blivit Sd väljare direkt, några lätt vänster typ gamla högersossar. Andra helt klart moderata men även med liberal grundsyn.
I grunden kan man vara var fan som helst även miljöextremist eller extremvänster men man hatar den förda invandringspolitiken.

Dessa sossar brukar benämnas de "blå socialdemokraterna" eller som i Storbritannien "The Blue Labour". En rätt stor grupp av socialdemokrater som röstade på S gjorde det för att de var arbetare, men hade mycket borgerliga värderingar. En av socialdemokratins mål är också att möjliggöra för arbetaren att leva ett borgerligt liv. Socialdemokraternas företrädare levde själva ett borgerligt och de flesta var intellektuella. Många här som minns sina gamla mor- eller farföräldrar vet också att även om de var sossar så var de mycket konservativa. Har man bilder kvar av dem så är det när de sitter med finkläder.

SD växer beroende på vad andra utanför partiet gör. Går media bananas så växer SD. När SD säger Sverigevänner så handlar det inte om en nationalromantisk vink, utan om en respekt för medborgarskapet och väljaren. SD pratar heller aldrig illa om andra väljargrupper bortom de egna. 70 procent tycker som SD i deras huvudfråga och när media och politiker hånar dessa åsikter så växer naturligtvis SD. Samma process var det som möjliggjorde Trump och Brexit.

Det är inte frivilligt, det är ansvarsfullt. Det var enda sättet att hålla de blåbruna kort.

Ja, S är villiga till det. Dom är inte riktigt vana att sitta på åskådarläktaren. (Sedan är det inte så mycket anti-S när det kommer till kritan. Värnskatten sa dom själva skulle vara tillfällig så det är ju bara för S att säga att det är dags att ta bort den nu).

Men att M och SD skulle vara beredda till samma uppoffring är jag inte övertygad om.
Och jag vet inte riktigt hur deras väljare skulle reagera på det. S-väljarna röstar på V en gång och är tillbaka sedan. Sedan förstår dom väl att detta är normen numera. Dvs var 1966 som S hade egen majoritet. Så är det inte riktig nu.

Jo jag har också fått bilden att många äldre sossar oftast är tämligen konservativa i sina värderingar och detta inte bara i politiskta frågor. Men partiet har istället valt att ta intryck av sitt ungdomsförbund som är mer inspirerade av postmarxistisk identitetspolitik. Deras äldre väljare tycks inte alltid uppfattat denna förändring och de som gjort det är ändå partiet troget intill döden oavsett vad. De yngre och medelålders från arbetarklassen har nog många gånger också ganska konservativa värderingar, dock är de sällan lika trogna partiet varför de sökt sig till andra partier.

Att ett arbetarparti implementerar identitetspolitik i sitt program är vad jag förstått inte något unikt svenskt, utan har skett även i många andra länder. Visst finns det många väljare med dessa åsikter, men ö.h.t. inte i närheten av det antal många politiker (och journalister) tycks tro. Dessutom återfinns dessa sällan bland de "vanliga knegarna" utan främst i partiernas studentförbund.

Jag tror detta kan jämföras med partier till höger som ett tag var mycket inspirerade av nyliberalistiska tankegångar. Sannolikt av samma orsak, deras ungdomsförbund övertalade dem att det var framtiden och det väljarna eftersträvade. Idag försöker de desperat skaka av sig detta. Jag tror vänstern kommer tvingas göra det samma med identitetspolitiken. Alternativet såväl för dessa vänster- som högerpartier är sjunkande väljarstöd.

Iom att M inte är stabila, där liberalism vs konservatism skapar stora spänningar inom väljargrupperna och politikergruppen så kan de nog inte välja SD. Inom SD väljargrupp och politikergrupp finns ingen sådan spänning då allihopa är konservativa.

Det finns ingen sådan väljargrupp att ta hänsyn till inom (M) heller enligt opinionsundersökningar. Den stora majoriteten (M)-väljare kan ha vissa liberala åsikter som inte går ihop med (SD) men de tycker samtidigt att sådana frågor är oviktiga just nu jämfört med migrationen och brottsligheten, Till och med skatterna kan nog (M) kompromissa bort helt utan att deras väljare blir arga givet att de får igenom (SD):s migrationspolitik (minst). '

Att det finns en extrem-liberal grupp politiker inom (M) är dock sant. Det är ju bara att titta på Joakim Larsson från Stockholm som man helst skulle se bytte parti till (MP) eller (C). Det är på en (M)-stämma som kommun- och landstingspolitiker, som skulle passat bättre i (C), kan bråka.

Jag tror inte de tror det. De vet att de själva är en minoritet, det är därför de har infiltrerat gamla partier (Entrism) istället för att skapa ett nytt parti (F! gick ju inte tillräckligt bra trots massivt medialt stöd). Det är ju inte bara S utan även V, MP och C. T.o.m. L, M och KD är inte oberörda av det men verkar vara på väg att förkasta det även om även de nyligen hyllat det identitetspolitiska BLM. Så de tror inte de har många meningsfränder utan de vill få folk att tycka som de själva gör, och i värsta fall tvinga dem. De underkänner ju demokratin i länder som inte håller med dem (Som Ungern och Polen).