Ska jag höra av mig till mina borgenärer, även fast jag inte kan betala?

Jag har några skulder som totalt uppgår till ca 500 000kr uppdelat på ca 3 större borgenärer som står för ca 90% av dessa och några mindre som står för resten. Jag har inte följt avbetalningsplan sedan ca 7-10 år, d.v.s. det var så länge sedan jag betalade någonting överhuvudtaget till dem. Jag har ej heller haft inkomst sedan över 10 år. Vid olika tillfällen har skulderna lämnats in till Kronofogden och förmodligen blivit fastslagna. Alla de stora borgenärerna har däremot dragit tillbaka sina skulder från Kronofogden för minst 6-8 år sedan. Olika borgenärer har haft skulden inne hos Kronofogden vid olika tillfällen.

Eftersom mina kontakter med borgenärerna i stort sett varit obefintliga de senaste 5 åren undrar jag om det är någon ide med att kontakta dem nu(?), bara för att förklara att jag inte har någon inkomst och ingen möjlighet att betala tillbaka i nuläget. Förvisso kan jag ju berätta om en eventuell plan för att få inkomst, men inkomst kommer jag kunna få först om minst 2 år. Jag har för länge sedan (ca 5-8 år) förklarat för mina borgenärer om den svåra situation jag haft som gör att jag inte har kunnat jobba.

Kan det till och med vara negativt att höra av sig till borgenärerna för att berätta detta. De kanske tror att jag gör det som en undanmanöver för att de inte ska lämna in skulden till Kronofogden igen, av det skälet att jag nu har pengar som kan utmätas. Vilket jag kan tillstå - till en mycket liten del - snart kan vara sant.

Är det någon som har insider information eller erfarenhet av hur banker och inkassobolag agerar.

Varför har de dragit tillbaka skulderna från Kronofogden?

Och vilket är det bästa sättet att undvika att skulderna åter hamnar som en skuld hos Kronofogden, att jag hör av mig och förklarar att jag inte kan betala, eller att jag låter bli att höra av mig överhuvudtaget som jag gjort de senaste åren?

Varför ska du höra av dig om du inte tänker betala - för att retas?

Det kostar pengar för de olika borgenärerna att ha din skuld aktiv hos kronofogden, när de har haft skulden inne hos Kronofogden utan lyckats att få utmätning så drar de tillbaka skulden och väntar ca 6-12mån och försöker igen.

Du har inget att vinna på att ringa de olika borgenärerna, bara något att förlora. Det räknas som preskriptionsavbrott.

TL;DR

Tycker det låter väldigt osmart att kontakta dem. Jag antar att det rör sig om fordring på konsument och dessa preskriberas efter tre år. Frågan är om det har förekommit något preskriptionsavbrott de senaste tre åren (förenklat: du bekräftar din kännedom om kraven på något sätt).

Anledningen till att inte kontakta dem är att ett sådant meddelande kan betraktas som preskriptionsavbrott och detta även om preskriptionstiden redan passerat.

Skulle de däremot kontakta dig och du kvitterar kontakten så skall du vara noga med att påpeka att skulden är preskriberad och att detta inte skall betraktas som preskriptionsavbrott.

Företagen brukar va rätt duktiga på att skicka ut ett krav om året för att preskribition inte ska bli aktuellt, jag var skuldsatt förr så kan tell you first hand. Hade över 10 år gamla skulder jag inte ens kände till.

Frågan är hur pass det skulle hålla i en domstol. Jag har för mig att de måste visa på att du har tagit emot kraven, det räcker inte med att de påstår att de lagt det på brevlådan.

Hade du över tio år gamla skulder så kan man ju fråga sig hur du inte kunde känna till dem om nu företagen skickat krav till dig årligen.

Frågan är om du på allvar försökt hävda preskription på dessa skulder? Många kanske inte gör det och sådana företag resonerar väl att "går det så går det" och så försöker de driva in preskriberade skulder.

Nja, det vet jag faktiskt inte. När det gäller övriga räkningar så är det ju konsumentens ansvar i en gråzon att "man ska ha koll på vilka räkningar man har att vänta". Annars hade man alltid kunna hävda att man inte fått räkningen.

Anledningen är enkel, skulderna skickas mellan massa inkassobolaget som köper dem av varandra. dyker upp nya rättså frekvent, sen ska de tilläggas att jag hade rätt mycket skulder till många olika företag. Man tappar liksom kontrollen lite och då blir de inte lättare att skulderna hoppar mellan bolagen.

Nej jag försökte inte alls göra det. Borde kanske gjort men samtidigt så fick jag ner mina skulder fruktansvärt mycket genom att prata med alla inkassobolag, med ackordbetalningar. Tror jag fick ner dem från ca 280k till 195k (kan ha fel på ett par tusingar men i runda slängor).

Låter som att du är ett praktexempel på någon som skulle ha nytta av att ansöka om skuldsanering.

Jag citerar lite istället för att formulera själv.

Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott.

https://www.lawline.se/answers/vem-maste-visa-att-kravbrev-om-skuld-skickats-ut

Det handlar alltså om huruvida det är rimligt elller orimligt att breven nått fram eller inte. Fast nuförtiden med PostNord så kanske praxis bör ändras

Huvuddelen av skulderna är blanco-lån och hyra för privatbostad. De mindre skulderna gäller parkeringsböter, telefon och el och dylikt.

Vad gäller preskriptionsavbrott har jag läst att det räcker med att skicka 2 kravbrev till folkbokföringsadress, vilket fanns att läsa på följande jurist sida. Jag befinner mig förvisso inte längre på min folkbokföringsadress men däremot har jag digital brevlåda. Vad gäller preskriptionsavbrott och digital brevlåda vet jag inte vad som gäller. Jag har däremot fått kravbrev från alla mina borgenärer till min folkbokföringsadress när jag befann mig på den för några få år sedan.

Är det någon som har en uppfattning om vad som kan ses som preskriptionsavbrott i mitt fall? Är väl svårt att gardera sig mot verkar det som.

Ja, det är ju helt klart konsumentfordringar. Parkeringsbötern kanske kan diskuteras.

Du bör rimligen veta om du fått kravbrev från dem. Jag uppfattade det som att du inte fått något sådant.

Vad gäller att inte befinna sig på sin folkbokföringsadress så betyder det att du är skriven på fel adress, är du skriven på rätt adress så befinner du dig där någorlunda regelbundet. Digital brevlåda är som jag förstått det ditt ansvar att ta del av det som hamnar där - då blir det ju bara en fråga om brevet hamnat i din brevlåda vilket torde gå att avgöra ganska lätt.

Oavsett vilket: om du anser att du inte fått något krav på tre år så kan man iaf hävda att skulden är preskriberad. Att kontakta dem bara för att meddela att du inte kan betala skulle kunna bli det preskriptionsavbrott som gör fordringen levande (igen), ingen anledning till att göra det.

Ja nu är det ju lite annan situation där. Det som händer om du inte betalar en räkning är att du åker på påminnelseavgifter och dessa är ju reglerade enligt avtal (och i vissa fall lag) så dessa skulder följer av avtalet.

Kännedom om avtalet räknas inte som preskriptionsavbrott däremot.


Som sagt så är det bra att ha koll på läget först. Att hävda preskription är ju inte någon bra början ifall man sen tvingas förhandla om upplägget för betalningen i slutändan - de kanske är mer kompromissvilliga ifall man inriktar sig på det från första början.