Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Det finns ju även en internationell kreditmarknad, över 30 % av statens upplåning kommer därifrån. Men jag är inte expert på penningmängden och dess cirkulation i ekonomin. Men problemet som jag ser det är när en vara är alltför billig( i detta fall pengar), så ökar risken att varan används oansvarigt. Om det funnits efterfrågan på riskvilligt kapital skulle någon betala för att få låna dem och det gör det inte – alltså finns det ett överutbud enligt mitt tänkande. Samma som med alla varor som det finns för mycket av när efterfrågan är dämpad.
Tror det med utlandslån är ett missförstånd. Senast jag tittade var det bara upplånat i SEK. Finns ett undantag och det är valutareserven. Som av nödvändighet är lånad i utländsk valuta.
Köper man bostäder går pengarna bara mellan ägarna. Inget absorberas. Men inflationen drar inte iväg. Det beror på att folk ligger still med det mesta. Mindre och mindre andel av M1 omsätts. Buffertsparandet bara ökar och ökar.
Risken för moral hazard verkar väldigt liten. Tvärtemot föreställningarna.
Räntan skiljer sig mycket beroende på risk. Vissa lån innebär väldig hög ränta.
Generellt betalar näringslivet hög ränta. Det pga den höga kreditrisk lån dit innebär.
Så man betalar för att få låna. Jag förstår inte varifrån du fått att man skulle komma undan det.
Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Många yngre har idag viss hjälp från föräldrar men skulle knappast någon längre tid klara en reporänta på säg 5 %.
FI gör årligen analyser. Baserat på verklig data.
Man räknar med klar högre ränta än 5%. Och hög arbetslöshet.
Ytterst få hushåll får problem.
Det du ger yttryck för är inget ovanligt. Men verkar handla om en tro som inte stämmer särskilt väl med verkligheten. Just i ungdomsfallet och där någon är medlåntagare så uppstår inga problem därför att medlåntagaren får betala om det behövs.
Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Såg att hushållens belåningsgrad ligger runt 70 % för närvarande. Det menar jag är farligt högt som snittvärde. Alltför många faller för frestelsen att värdera upp huset för konsumtionsköp istället för att avbetala ned till dessa 50 %.
70% kan ha varit nya låntagare.
Just att låna upp till konsumtion har sagts ofta. Men verkar vara desto färre som gör det.
Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Förstår inte riktigt hur du menar? Utan den så kallade Bankakuten hade flera av våra affärsbanker konkursat 1994. Rätt eller fel, men när det egna kapitalet är slut så går det inte längre.
Bankakuten gjorde i huvudsak en sak. En nyemission i Nordbanken där staten var storägare.
Andra storägare fick göra nyemission i sina banker. Det är inte att staten räddar banker.
Det fanns en bank som saknade storägare. Så dit gav staten ett lån en tid.
Ser inte det som särskilt orimligt om man beaktar att det var staten som orsakade eländet.
Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Jag menar att RB är måna om och kommer att göra vad de kan för att det inte ska bli några chocker på bostadsmarknaden. Kan du hitta något annat syfte med att RB ger sig in och köper bostadsobligationer? I mitten av juni hade man köpt för 85 miljarder sek, men hade bud på 287 miljarder. Det tyder på en osäker marknad.
Jag skulle tvärtom säga att RB struntar fullständigt i bostadsägarna. Och har aldrig sett att RB skulle ha brytt sig det minsta.
RB har ett huvuduppdrag och det är prisstabilitet. Och det har dom tolkat som 2% inflation. Och det finns en viss logik bakom det.
Det jobbar RB med genom att försöka ordna negativ realränta för sparare så att de skall sätta igång och slösa varvid inflationen åker upp.
RB kan inte köpa så mycket statsobligationer mer. Statsskulden är inte så stor. Och det måste finnas en omsättning också.
Och det enda som uppfyller RB's krav på låg risk är bostadsobligationer.
Detta har ingenting med bostäder och bostadslån att göra.
Citat:
Ursprungligen postat av
Furbo2020
Generellt: Jag ser heller ingenting som skulle utlösa en bostadsbubbla för närvarande, och varken jag eller någon annan sitter med svaren på hur det låga ränteläget påverkar ekonomin långsiktigt. Allt kan gå hur bra som helst eller gå åt helvete. Vad som stör mig är just det faktum att om denna noll eller minusräntepolitik fungerar långsiktigt så är jag förvånad att ingen kommit på det tidigare.
Realräntan har inte varierat så mycket genom åren. Vi hade högre ränta och inflation tidigare. Men inte hög realränta.
Dock har den varit lägre efter finanskrisen. Det beror på att politikerna försöker dumpa problemen på centralbankerna. Hade politikerna gjort vissa angelägna reformer så som att ordna en fri arbetsmarknad, så hade centralbankerna kunnat hålla en högre realränta.