Citat:
Aktbil 150, sid 206:
J*enny F*oley (psykolog och Lenas kompis):
"Det sista året hade Lena insikt i sin situation. Hon kunde säga, "jag går under","jag har helt tappat fotfästet", "jag måste få hjälp", "jag klarar det inte på egen hand", "det här är sjukt", "det är misshandel" samt "jag vet vad jag borde göra men jag kan inte" och alltid syfta på relationen till Stefan. Lena sa att hon inte hade kraften då hon samtidigt levde för de små stunderna hon fick tillsammans med Stefan. Ett annat exempel på att Lena förändrats och blivit nästan gränslös var då E*ster hittade Lena tillsammans med en man. Lena låg naken med den för E*ster okända mannen i E*sters säng. Det hade aldrig skett tidigare och det blev en stark kontrast mot hur Lena tidigare varit. Det var som att Lena levde ett hemligt liv som väldigt få personer kände till. Den sista tiden blev hennes funktioner nedsatta, hon var en kontrast till den högfungerande person hon tidigare varit. Lena levde på gränsen och blev allt mer desperat.
Sommaren 2016 verkade Lena må okej. Sedan dess har det totalt eskalerat. Lena har haft det tufft med barnen, var sjukskriven, hade det tufft ekonomiskt och blev isolerad vilket gjorde henne än mer sårbar i relationen till Stefan. Lena kunde berätta om hur barnen kom hem från skolan och hur hon fortfarande inte hade klätt på sig. Hon förfasades över att hon tappat kontrollen och hur hennes liv blivit. För Jenny är det relationen till Stefan som föranlett den koasartade situationen på slutet. Det var inget annat stort som skett. Lena trodde nog verkligen att relationen till Stefan skulle lösa sig och att det skulle bli bra. Jenny tror inte att hon pratat med Lena under hennes svåraste stunder. Lena brukade berätta att hon brukade stå och gråta i duschen. Då hon mådde som sämst var hon ensam. Lena och Jenny har pratat en del om Lenas mående. Lena har tidigare alltid varit förnekande kring sitt ursprung som adopterad. Under sista året sökte hon sitt ursprung och såg samband mellan att ha blivit övergiven som spädbarn och hennes vuxna relationer. Gällande eventuella diagnoser/personlighetsstörningar är Jennys uppfattning att spåren av borderlinebeteende hos Lena endast funnits under de sista åren. Jenny ser det som att Lena hade anknytningsproblematik snarare än en personlighetsstörning. Hon har alltid fungerat bra på de flesta sätt men haft svårt med intima relationer. "
Här uttalar sig en person om Lena, en person med både utbildning som psykolog och mycket god kännedom om Lena.
Hennes bedömning är alltså att det som verkar ha fått Lena att må dåligt de senaste åren är förhållandet med Stefan och att Lenas kaosaartade liv och hennes dåliga mående mot slutet av hennes liv snarare handlade om Lenas anknytningsproblematik än av borderline. De spår av borderlinebeteende som Lena uppvisar uppfattar J*enny som något nytt de senaste åren.
J*enny F*oley (psykolog och Lenas kompis):
"Det sista året hade Lena insikt i sin situation. Hon kunde säga, "jag går under","jag har helt tappat fotfästet", "jag måste få hjälp", "jag klarar det inte på egen hand", "det här är sjukt", "det är misshandel" samt "jag vet vad jag borde göra men jag kan inte" och alltid syfta på relationen till Stefan. Lena sa att hon inte hade kraften då hon samtidigt levde för de små stunderna hon fick tillsammans med Stefan. Ett annat exempel på att Lena förändrats och blivit nästan gränslös var då E*ster hittade Lena tillsammans med en man. Lena låg naken med den för E*ster okända mannen i E*sters säng. Det hade aldrig skett tidigare och det blev en stark kontrast mot hur Lena tidigare varit. Det var som att Lena levde ett hemligt liv som väldigt få personer kände till. Den sista tiden blev hennes funktioner nedsatta, hon var en kontrast till den högfungerande person hon tidigare varit. Lena levde på gränsen och blev allt mer desperat.
Sommaren 2016 verkade Lena må okej. Sedan dess har det totalt eskalerat. Lena har haft det tufft med barnen, var sjukskriven, hade det tufft ekonomiskt och blev isolerad vilket gjorde henne än mer sårbar i relationen till Stefan. Lena kunde berätta om hur barnen kom hem från skolan och hur hon fortfarande inte hade klätt på sig. Hon förfasades över att hon tappat kontrollen och hur hennes liv blivit. För Jenny är det relationen till Stefan som föranlett den koasartade situationen på slutet. Det var inget annat stort som skett. Lena trodde nog verkligen att relationen till Stefan skulle lösa sig och att det skulle bli bra. Jenny tror inte att hon pratat med Lena under hennes svåraste stunder. Lena brukade berätta att hon brukade stå och gråta i duschen. Då hon mådde som sämst var hon ensam. Lena och Jenny har pratat en del om Lenas mående. Lena har tidigare alltid varit förnekande kring sitt ursprung som adopterad. Under sista året sökte hon sitt ursprung och såg samband mellan att ha blivit övergiven som spädbarn och hennes vuxna relationer. Gällande eventuella diagnoser/personlighetsstörningar är Jennys uppfattning att spåren av borderlinebeteende hos Lena endast funnits under de sista åren. Jenny ser det som att Lena hade anknytningsproblematik snarare än en personlighetsstörning. Hon har alltid fungerat bra på de flesta sätt men haft svårt med intima relationer. "
Här uttalar sig en person om Lena, en person med både utbildning som psykolog och mycket god kännedom om Lena.
Hennes bedömning är alltså att det som verkar ha fått Lena att må dåligt de senaste åren är förhållandet med Stefan och att Lenas kaosaartade liv och hennes dåliga mående mot slutet av hennes liv snarare handlade om Lenas anknytningsproblematik än av borderline. De spår av borderlinebeteende som Lena uppvisar uppfattar J*enny som något nytt de senaste åren.
Jag har inte psykologutbildning och dessutom skulle ingen psykiatriker, psykolog el likn uttala sig om vilken diagnos, en död människa de aldrig träffat, har eller inte har.
Som lekman men utifrån egen erfarenhet, så skulle jag säga att LWs manibeteende och berg-och-dalbane-måendet är mer typiskt för bipolaritet.
Hennes första trauma var att förlora anknytningen som baby, att vänta och föda 3 barn är en stress som också kan bidra till att risken ökar för att genetisk betingad latent bipolaritet bryter ut. Skilsmässan ovanpå det, förhållandet med SD och sedan hans upplevda svek kan alla var för sig eller undervägs vid någon punkt tillsammans utlösa sjukdomen.
JF är givetvis kompetent att kunna skapa sig en uppfattning, men hon har aldrig genomfört vedertagna test och haft samtal inom sin profession med LW. Deras kommunikation är på ett personligt plan och skillnaden mellan dessa diagnoser är inte så stor men likväl finns det en gränsdragning mellan symptomatiska drag.
Man kan även ha både och.
)