Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jag förstår hur du menar, och jag håller med dig till en viss del. Jag tror att Adam kunde leva utan synd, utan att anstränga sig för att inte synda. Jag tror det krävdes en stor ansträngning för Adam att göra det felaktiga.
Mänskligheten idag är fylld av synd i media och i verkliga livet, så det blir tvärtom för oss en stor ansträngning att försöka göra det rätta och inte synda.
Men det betyder inte att Adam inte var "ställd under lagen". Vi kanske tolkar det olika, men jag menar att om man är "ställd under lagen" så existerar det lagar/ramar som man ska hålla sig innanför.
Menar du att Adam var fri att göra vad han ville? T.ex. döda sin hustru? Om inte, så innebär det ju att Adam måste hålla sig inom vissa ramar och regler, han måste vara "ställd under lagen".
Nu gjorde ju Adam rätt så länge han inte började få syndiga tankar, Adam höll sig inom lagens ramar, men till så slut syndade han/bröt mot lagen när han åt av frukten.
Fast Adam syndade ju när han åt av frukten, eller gjorde han inte det? Gjorde Adam inget fel i att äta av frukten menar du?
Menar du att Adam "följde Guds röst" som talade om för honom att äta av frukten?
Ja, vi ser väldigt olika på lagen vad jag märkt.
Vi kan jämföra Adams "tillstånd" med den kristne. En kristen kan inte synda eftersom denne är född
av Gud. Adam var född av Gud.
... Samtidigt kan en kristen broder synda "till döds". Detta kan tyckas vara en motsägelse, men är det egentligen inte:
Så länge vi hör Sanningen och gör efter den kan vi inte synda.
Att lyda en lag är att påminnas om synd, och jag ska ge ett exempel:
Om jag blir arg, väldigt arg, på min
syster, då kanske jag tänker att jag önskar att hon inte fanns. Det är i andlig mening mord.
Medan jag tänker detta kommer lagen in och säger:
"detta är förbjudet! Du ska älska din syster"
Jag har då inte syndat i handling, men blev "ställd under lagen".
Om jag istället älskar min syster vill jag bara förlåta henne, det blir ingen ansträngning.