Citat:
Ursprungligen postat av
buish
När, hur och varför skulle jourhavande läkare/ambulanspersonal ha vilja, ork och tid att prata med media under natten?
Tror du att det är lätt att i situatione avgöra vilka skador som finns och hur de är uppkomna?
Tror du att det är vanligt att sjukvårdspersonal undersöker en kropp (av nyfikenhet? eller vad skulle syftet vara?) som de vet ska genomgå en rättsmedicinsk obduktion?
På akutmottagningar generellt så gör man inte så mycket efter att ha konstaterat att en patient är död. Mera grundläggande undersökningar sker i ett senare skede vilket, i fallet Olof Palme, torde ske avsevärt tidigare och med större noggrannhet än i de fall patienten tillhör en av "folket".
Varken ambulanspersonal eller akutens dito gräver särskilt mycket djupare än efter id-handlingar efter det att en patient konstaterats vara avliden. Detta självklart för att inte kontaminera/försvåra för eventuellt efterkommande obduktioner. Därefter märks kroppen upp och forslas till kylrum i väntan på nästa steg.
Det är initialt inte så bråttom att, hals över huvud, börja undersöka en kropp som i ett kylrum befinner sig i status quo, snarare är det så att ju mer välgrundad förhandsinformation obducenten har på fötterna inför obduktionen, desto mer kan skador härledas till- eller ifrån den på förhand givna informationen. Anamnesen kan även leda till att man väljer att utöka sådana undersökningsinsatser som annars inte hade blivit gjorda. En obduktion är i högsta grad en dynamisk företeelse och man använder sig, enkelt uttryckt, förutom de på kroppen uppkomna skadorna, gärna av den anamnes/historia som föreligger dödsfallet. Det finns alltså fog för att ta några djupa andetag och inte kasta sig in i något som skulle kunna leda till förhastade slutsatser, även om så ändå sker i många av de fall där förhandsinformationen är ringa, eller saknas helt.
I fallet Palme tror jag att personalen var både rigorösa och mycket noggranna i sin profession och försöken att utöka konspirationerna till att gälla även sjukvårdspersonal säger snarare mer om de som inbillar sig dylika uppslag än vad det säger om det efterföljande omhändertagandet av Olof Palme. Det är en helt annan sak att analysera finalmatchen efteråt och förklara vad man borde ha gjort, än att vara en av straffläggarna.