Men som mördare måste ju SE förstå att enda sättet att en utpasseringstid kan bli ett alibi är om den är så pass sen att han måste missa mordet. Men han kan ju omöjligen veta vad polisen tror om exakta mordögonblicket dagen efter. Den bedömningen kommer ju senare där exakt mordtid räknas ut. Vi tror väl knappast att SE kollar sin klocka strax innan mordet för att använda det som alibi mha skandias stämplelur.
Alternativ 1)
Som mördare vill SE komma för sent till mordplatsen men tillräckligt i tid för att bli ett trovärdigt vittne.
Alternativ 2)
Som vittne vill SE komma fram som ett intressant vittne och bli en viktig person. Dock vet han att han inte har sett mördaren så han kan inte heller här komma för tidigt. Kanske var han inte så tidigt på platsen som han själv ville vara?
En väktare säger att han pratade ett par minuter med SE efter utstämplingen men SE säger att han gick direkt ut.
Hur stämmer detta med de två alternativen ovan. Att det var brukligt att växla några ord vid utgång men denna gång säger SE att det inte skedde. Varför tar inte SE chansen till en välbehövlig fördröjning som mördare och säger att ett samtal skedde vid utgång som brukligt var?
Alternativ 1)
Som mördare vill SE komma för sent till mordplatsen men tillräckligt i tid för att bli ett trovärdigt vittne.
Alternativ 2)
Som vittne vill SE komma fram som ett intressant vittne och bli en viktig person. Dock vet han att han inte har sett mördaren så han kan inte heller här komma för tidigt. Kanske var han inte så tidigt på platsen som han själv ville vara?
En väktare säger att han pratade ett par minuter med SE efter utstämplingen men SE säger att han gick direkt ut.
Hur stämmer detta med de två alternativen ovan. Att det var brukligt att växla några ord vid utgång men denna gång säger SE att det inte skedde. Varför tar inte SE chansen till en välbehövlig fördröjning som mördare och säger att ett samtal skedde vid utgång som brukligt var?
Citat:
Precis, viktig iakttagelse. SE redogör för alla de detaljer som han vet är besvärande för honom och kan peka ut honom som GM. Om han blev sedd vid Dekorimafönstret så berodde det på klockan, den mörka urtavlan. Om någon sett honom med rakt utsträckt arm så berodde det på att han pekade ut flyktvägen som en militär. Om någon sett honom springa så beror det på att han låg hack i häl på mördaren. Det mest avgörande är ändå det absurda i att omedelbart kontakta sin arbetsgivare för kontrollera utpasseringstid och sedan kontakta polisen för att lämna ett signalement som han vid det tillfället är helt ensam om: en man med blå täckjacka. Och sedan hävda att han hade korrigerat vittnesmål på mordplatsen (vilket ingen polis erfarit).
