Citat:
Ursprungligen postat av
mangne
SE måste ha flugit under radarn på något vis.
Våren 86 var det först Gunnarson som anhölls.
När han avfärdades så började Holmér jaga kurder och PKK
Ja. Det känns som att det allra största systemfelet med hur saker sköttes var att man tycks ha kännt en press att "hitta gärningsmannen, nu" så att istället för att fokusera på att metodiskt och på bred front säkra upp information och sakförhållanden kring det som har beröringsyta så har man istället hela tiden filtrerat "rätt" information - den som kan användas för att stärka det spår som råkat gälla för tillfället.
Medan Gunnarson är huvudspåret så försöker man coacha vittnen att lämna uppgifter som stärker anklagelseakten mot Gunnarson. Sedan när PKK blir huvudspåret, då är samma uppgifter ointressanta och så jagar man iväg åt annat håll. Yvonne N som man intuitivt skulle tycka är det viktigaste vittnet har aldrig fått någon särskilt central roll, därför att hennes uppgifter har aldrig passat in i något av huvudspåren.
Det kan säkert vara rimligt i någon mån att arbeta med huvudspår, men så som det verkar ha gått till ter sig som en väldigt dåligt strukturerad metod att samla in information om en händelse och kartlägga sanningen om densamma. Egentligen är det ingen metod alls, utan kaos.