Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag tänker mig att KP innan sin slutsats har tänkt sig in i 1986 och även kontrollerat hur det förhöll sig.

Säger KP att SE hade mycket gott om tid så finner jag ingen anledning att betvivla det om inget framkommer som visar motsatsen.

Av allt som KP presenterade kring SE håller jag med om i stort sett allt, och har full förståelse för att man inte kan komma runt SE, jag hade också misstänkt honom, dock saknas nyckeln som gör SE delaktighet begriplig, jag tänker mig det som är sekretessbelagt.

Har någon begärt ut förhöret med AK på Skandia tro, kan knappast kosta en förmögenhet?

Det handlar inte bara om tågen utan även om hans anknytningar efter det. När jag bodde utanför stan och först åkte T-bana och sedan bytte till buss som inte gick så ofta ville jag inte ta det absolut sista möjliga tåget eftersom man då riskerar att missa bussen vid en liten försening.

En objektiv åklagare borde ha svårt att "komma runt" ett antal andra personer också men KP valde att bortse från övriga för att få det att låta övertygande mot SE. Därmed begick KP ett tjänstefel.

ALG 1986-03-01, sid 210.
Hon återger vad SE säger.
Så frågan blir då med SE som gärningsman... Chansar han på att det kommer blod ur munnen, eller stannar han så pass länge att han ser det, eller återkommer han till brottsplatsen och på nåt sätt ser/förstår det. (Eller säger ALG fel.)

Återigen ett risktagande av en gärningsman att berätta detaljer som lätt kan visa, sig vara fel.

Det finns väl något variant där SE på Tunnelgatan viker av vänster till Luntmakargatan och typ smyger tillbaka in på Skandia via någon sneaky bakdörr? Tycker man har hör folk spekulera runt detta en del.

Under Borgnäs värdighet att insinuera en sådan tafflig förklaring, bättre kan han.

SE kunde ha vänt på klacken istället för att med spänstiga steg springa rakt på OP i sin iver att hinna med ett tåg som han hade gott om tid på sig att hinna med.

Om man är såpass rädd springer man knappast efter en beväpnad mördare.

LJ tänkte till, dock övervann han sin rädsla och sprang efter en eventuellt beväpnad man, det fanns ett syfte, han flydde inte heller, han tog upp en jakt.

Kan du nämna ens en person nära brottsplatsen som är svår att komma runt?

Det finns inte. Tyvärr.

Detta är vad han hade. Han hade ju hoppats på att få DNA bekräftelse på ett brev, men det fick han inte, och så stod han där tomhänt. Det är väl därför han ser så skärrad ut.

Jaha. Två steg fram och ett och ett halvt steg tillbaka ungefär.
Oavsett skyldig eller oskyldig, så måste Skandiamannen först utredas av privatspanare, sedan fr vi se om det finns något bakom.


Jag kan se honom oskyldig, men en mytoman, som stod och tittade på.
Ett vittne hävdade att han sett Skandiamannen på mordplatsen.
Men fråga är varför Skandiamannen skulle hitta på en så massa fasliga saker.
Det skulle bara ställa honom i tveksamt ljus.


Är han skyldig, förstår man inte hans uppträdande.
Är han oskyldig, så förstår man inte hans uppträdande.
Därför är det väl bra att vi synar honom?

Det lustiga är ju att om det inte vore för SEs eget påstående att han varit på platsen skulle ingen kunna styrka det och vad skulle då KP ha att "komma runt"? Ett idiotiskt uttryck för övrigt.

Bortsett från Chevamannen då men han säger att SE kom dit strax efter mordet.

När KP började haspa ur sig uttrycket "inte komma runt" blev det klart att han inte hade något som helst bevis för något och så blev det.

Jag tänker att SE gör sig viktigare än han är, ljuge etc. Men egentligen fick han panik, rusade uppför trapporna totalt irrationellt...

Men om man bortser från SE, har man totalt uteslutit att mördaren tar någon annan väg än trappan?

Lisbet.

Du skrev ju på natten innan presskonferensen att vi skulle dämpa vår entusiasm. Uppenbarligen har något hänt som skapade denna antiklimax. Har du hört nåt mer på sistone?