Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Har du ens tittat på grafen? Vad är det du inte förstår?
Den visar klart och tydligt att den globala isen minskar till ytan sedan drygt 5 år. Det är kort tid, men om man jämför med de tidigare åren, så är det ändå en tydlig förändring, en annorlunda kurva börjar vid ca 2015.
Låt dig inte luras av de små siffrorna, det handlar om miljoner kvadratkilometer!

Nu finns det bättre verktyg för att koppla extrema väder till klimatförändringarna. Detta används nu för att studera kostnaderna för dessa katastrofer.
Orkanen Harvey orsakade skador för 90 miljarder dollar. De nya beräkningarna visar att 67 miljarder av dessa berodde på klimatförändringarna.

Tyvärr funkar inte länken till den första studien som nämns.

Climate crisis to blame for $67bn of Hurricane Harvey damage – study

At least $67bn of the damage caused by Hurricane Harvey in 2017 can be attributed directly to climate breakdown, according to research that could lead to a radical reassessment of the costs of damage from extreme weather.
Harvey ripped through the Caribbean and the US states of Texas and Louisiana, causing at least $90bn of damage to property and livelihoods, and killing scores of people.
…
In a study published in the journal Climatic Change, researchers used the emerging science of climate change attribution to calculate the odds of such a hurricane happening naturally or under increased carbon dioxide levels, and applied the results to the damage caused.
Similar methods were used in a separate study, published last month in the same journal, that found that droughts in New Zealand between 2007 and 2017 cost the economy about NZ$4.8bn, of which $800m was directly linked to climate change. Floods caused insured losses of about NZ$470m over the same period, of which NZ$140m was linked to the climate.

The researchers say the new tools are a more accurate way of estimating the economic damage caused by climate breakdown.

https://www.theguardian.com/world/2020/jun/12/climate-crisis-to-blame-for-67bn-of-hurricane-harvey-damage-study


Climate change attribution and the economic costs of extreme weather events: a study on damages from extreme rainfall and drought
https://link.springer.com/article/10.1007/s10584-020-02729-y

Nej, rätt för du tittar inte på trenden.


Hahahahahahahaha, nu vet jag ni enbart trollar i tråden.

Plötsligt har de senaste 5 åren enorm betydelse. Ni klimatalarmister är inte direkt konsekventa.

Jag slår vad om att trenden för havsisen hade varit "extremt viktigt" om kurvan hade pekat nedåt.

Jag skrev inte att enbart de 5 åren har enorm betydelse. Jag skrev att tillsammans med den tidigare kurvan som nästan genomgående ligger över medelvärdet, syns en tydlig förändring.
Förstår du skillnaden?

Här är studien över kostnaderna för orkanen Harvey och hur mycket klimatförändringarna bidrog.

The economic costs of Hurricane Harvey attributable to climate change

Abstract
Hurricane Harvey is one of the costliest tropical cyclones in history. In this paper, we use a probabilistic event attribution framework to estimate the costs associated with Hurricane Harvey that are attributable to anthropogenic influence on the climate system.

Results indicate that the “fraction of attributable risk” for the rainfall from Harvey was likely about at least a third with a preferable/best estimate of three quarters. With an average estimate of damages from Harvey assessed at about US$90bn, applying this fraction gives a best estimate of US$67bn, with a likely lower bound of at least US$30bn, of these damages that are attributable to the human influence on climate.

This “bottom-up” event-based estimate of climate change damages contrasts sharply with the more “top-down” approach using integrated assessment models (IAMs) or global macroeconometric estimates: one IAM estimates annual climate change damages in the USA to be in the region of US$21.3bn. While the two approaches are not easily comparable, it is noteworthy that our “bottom-up” results estimate that one single extreme weather event contributes more to climate change damages in the USA than an entire year by the “top-down” method.

Given that the “top-down” approach, at best, parameterizes but does not resolve the effects of extreme weather events, our findings suggest that the “bottom-up” approach is a useful avenue to pursue in future attempts to refine estimates of climate change damages.

https://link.springer.com/article/10.1007/s10584-020-02692-8

Jag har kollat på några gamla publikationer från Danmarks Meteorologiske Institut (DMI).

År 1921 så är det hyffsat mycket is i Arktis, för att sedan succesivt minska fram till 1938.

Sedan ökar isen fram till 1952 när den är likvärdig med år 1921.

https://postimg.cc/p5kVMk8S


Arktis isutbredning i augusti mellan 1930-1939. År 1935 är nordostpassagen nästan helt öppen.

1939: https://postimg.cc/1V1NJ91K
1938: https://postimg.cc/gnvK9TMJ
1937: https://postimg.cc/p5pv3jQQ
1936: https://postimg.cc/ZBxTzZyH
1935: https://postimg.cc/0zR7c0Ps
1934: https://postimg.cc/8jTytGH4
1933: https://postimg.cc/Ty2f6BfJ
1932: https://postimg.cc/hhdMSjCp
1931: https://postimg.cc/p5RvX7tZ
1930: https://postimg.cc/3WQ9xGkW


Iskartor från slutet av 1800-talet fram till 1956.

https://anonfiles.com/v9m9x995o7/iskort_jpg-zip_zip

Och augusti 2019. Det orangea området är medel för 1981-2010.
http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/2019/08/Figure1-2.png


Och några andra augusti under senare år.
http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/2015/08/Figure1-859x1024.png

http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/2016/08/Figure1-1-859x1024.png

http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/1999/08/N_daily_extent_hires-1-860x1024.png

http://nsidc.org/arcticseaicenews/files/1999/08/Figure-1_08152018-860x1024.png

På den här sidan finns det flera grafer, bl a en från 1850 till 2010, de ger en väldigt bra överblick. Bläddra ner några sidor.

https://www.skepticalscience.com/arctic-sea-ice-history-to-1850.html

Helt irrelevant då vi vet att det beror på CO2. Varför minskar isen från år 1921 för att sedan öka igen runt 1952, CO2?

Ja det är varje Januari månad som jämförs, inte alla Januari månad som slagits ihop för att visa ett medelvärde

Jo. Den raka vågräta linjen är ett medelvärde för hela perioden 1979 - 2020. För januari.

Delvis. CO2 är ju inte den enda faktorn som påverkar klimatet. Det är en sådan faktor. Den långsamma nedgången i temperaturserierna mellan ca 1940-1975 berodde exempelvis på aerosolutsläpp (också antropogena) som konkurrerade med den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.

Den minskande isen beror nu på ökande temperatur, som i sin tur beror på en starkare växthuseffekt som i sin tur i huvudsak beror på ökande koncentration av CO2.