Bostadsbubbla i Sverige?

Ok, jag visste inte att KALP var kopplat till bruttolönen.
När jag läste om det i FIs rapport om bolånemarknaden 2018 står det ungefär som följer

"När ett hushåll ansöker om ett bolån lämnar det information om bland annat inkomster och skulder. I KALP*beräkningen drar banken av upp*skattade utgifter från hushållets inkomst. Utgifterna består av skatter, bostadsrelaterade driftskostnader, räntekostnader (med en kalkylränta som är högre än den faktiska), och amorteringar. Bankerna drar dess*utom av schabloner för levnadsomkostnader. "


Så min tanke var hela tiden att (förutsatt att lånetagarens övriga utgifter ej ökat väsentligt) så skulle stora delar av den löneökning som skett ha kunnat använts till bolån, som i kombination med låga bolåneräntor driver upp priset.
Men om banken har lånetak kopplat till max bruttolön så borde dessa grafer stämma överens precis som du skriver


Men i grunden stämmer mitt originalpåstående (att dom flesta bolånetagare är maxbelånade) säkerligen inte med verkligheten (den är nog mer komplex än så), så det känns lite som om det har blivit lite för mycket diskussion om detta.

Strikt formellt (i "rekommendationen" från FI) är den inte det heller. Men när man räknar på detta så hamnar man i praktiken på en relation till bruttolön.

För en ensam låntagare har man legat på ungefär 5 ggr årsinkomst. Efter de senaste turerna där staten härjat runt har det nog krupit ned till 4.5 snarare.
Så sedan 2005 lär snarare maxlånebeloppet som relation till inkomst ha minskat än varit konstant. Vilket innebär att om folk lånar max nu så var man ännu längre från max 2005. (Än vid konstant relation vill säga).

Om du istället skulle föra ett resonemang baserat på boendeutgift så lär du komma mycket närmare HOX index.

Kom bara ihåg att ränta bara är en del av boendeutgift.

Och kopplar du dessutom till boendeutgift i relation till disponibel inkomst så lär lär du kunna få ihop en någorlunda konstant relation. Inte riktigt, men nära på.

Och då har du hittat vad folk de facto bryr sig om när de köper bostad.

Sedan får du betänka att det skiljer mellan köpare. Och priserna på bostäder betalas av en spridning av dessa. Dels varierar ålder och därmed egen insats.
Sedan varierar inkomst. Och hur många som betalare (dvs 1 eller 2).

De vid 55 som köper BR i centrala Stockholm kanske har med sig ett kapital på 4 miljoner. Lånar dom 2 är dom uppe i 6 mille och då har dom kanske bara utnyttjat 30% av max lånebelopp.
Bara för att dom kan låna 6 och köpa något för 10 innebär inte det att dom vill göra det.
Kan och vill är inte samma sak.

Men den som är 24 kan ju hamna i att denne måste lägga sig på max lånebleopp.

Även om jag tycker det blivit mycket diskussion om "ingenting" så är det svårt att sluta.

Jag har inte köpt någon lägenhet i Sverige sedan 90-talet så jag vet inte hur banker resonerar idag, men när jag sökte så kunde jag bara hitta skärpta amorteringskrav som var relaterade till bruttolön, ej något om maxtak på utlåning som hade något med bruttolön att göra.

"Och då har du hittat vad folk de facto bryr sig om när de köper bostad."

Hur skiljer det sig från mitt "original"inlägg när jag berättade för hur jag tänkte när jag räknade fram mitt personliga tak för vad jag hade råd med ?
Jag tar min disponibla inkomst i beaktande tillsammans med de utgifter jag har och beräknar hur mycket jag har råd att lägga på hyra/lån/amortering och får fram prisnivån på BR jag har råd med.

Som jag skrev kommer du inte hitta något formellt krav som är kopplad till årsinkomst. Utan det är vad bankerna i praktiken hamnar i. Tråden är från 2010. Jag och andra har under årens gång provat att ta ut lånelöfte, och vi hamnar alltid på ca 5 ggr årsinkomsten. (Det förutsätter dock att man inte har barn, fritidshus eller annat som ökar löpande utgifter. Har man ett obelånat fritidshus får man alltså låna mindre).

Tittar du på inläggen 11 och 12 i trådens start så ser du uppgifter på att bankerna krävde att man klarade 6-7% i ränta och att då skulle man ha 4000 kvar när alla löpande utgifter är betalda. Du kan ju räkna ut vad det innebär för max lånebelopp. Räknar du som bankerna så hamnar du också på 5 ggr årsinkomsten.

Och eftersom bankerna ligger på den räntenivån även om den faktiska bolåneräntan är 1.5 eller 4 så spelar inte sådana svängningar någon roll.

Inser du inte att det där är ett ickesvar? Förstår du skillnaden på chips och bostäder?

Efterfrågan på crack minskar eller ökar inte och uteblir heller inte helt pga prisfluktuationer. Den förblir densamma.

Detsamma gäller bostäder.

Efterfrågan på vatten och mat blir svår att få ner med prishöjningar.

Man kanske måste vara vuxen för att förstå.

Hur kunde du tro att det inte är skillnad på chips och bostäder, varför skulle båda nämnas om det var samma sak tror du?

Var har du fått dina fantasier om att efterfrågan inte förändras?

Förstår du heller inte att efterfrågan varierar med prisnivån? Ju högre pris desto lägre efterfrågan givet allt annat lika.

Det är ju där du är helt ute och cyklar. Efterfrågan på ris i Kina eller Fentanyl i USA eller rent vatten i hela världen är oberoende av priset.

Att vissa människor inte har råd med bostad tolkar du som att efterfrågan inte finns hos dessa grupper vilket för dig till samma spammande nyliberala läger som ni vet vem.

Du är helt förvirrad stackare, det är klart efterfrågan på ris påverkas av priset. Skulle det kosta 1000 kr per kilo skulle efterfrågan sjunka kraftigt förstås. Otroligt att du kan vara så här okunnig.

Om du och dina barn svälter och din lokala bank gärna lånar dig en stor summa pengar till risköp, och det till en mycket låg ränta som du inte har några problem att betala, skulle du då överväga att köpa ris för 1000kr/kilot ?

Det är inte jag som hävdar att efterfrågan inte varierar beroende av olika faktorer, ställ istället frågan till tokstollen ovan som förnekar detta. Personligen skulle jag dock hellre köpa potatis om priset på just ris steg till 1000kr/kg.

Nej det skulle det inte. Det skulle däremot utbryta kravaller och upplopp.

Är det vad som lärs ut i skolan nuförtiden? Att utbud och efterfrågan möts i en optimal punkt i ett diagram?

Hur kan ett diagram som är så pass förenklat så att det bara innehåller två värden säga någonting om världen överhuvudtaget? Det är ju naturligtvis fullständigt absurt.

Gå ut gymnasiet

Tack för att du gör bort dig så mycket så att alla med någon som helst kunskap om ekonomi förstår att du är en jubelidiot. Då behöver inte jag ödlas mer tid på dig.

Alla andra förstår förstås att om man priset på en vara successivt höjs kommer efterfrågan att sjunka eftersom allt fler väljer andra alternativ. Mer potatis, bröd, grönsaker istället för ris t.ex. Det här är inte rocket science.