Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

/.../Det finns ett avgörande för varje land eller region att ta, det är om man försöker begränsa smittspridningen så mycket det bara går så att så få som möjligt blir smittade (och smittan till och med elimineras i vissa fall) eller om man endast begränsar smittspridningens hastighet anpassad till sjukvårdens resurser. Här skiljer sig Sverige från många andra länder.

Det vi till dags dato kan konstatera är inte smickrande för svenskt smittskydd, hög dödlighet per capita jämfört med de flesta länder och detta trots att bara mellan 3–7,3 procent av befolkningen har antikroppar. Detta stämmer väl med WHO:s beräkningar.

Själv förordar jag att vi bromsar smittan så mycket det bara går. För detta behövs med största sannolikhet striktare restriktioner under en begränsad tid för att få ned smittspridningen maximalt. Under denna tid förbereds organisation för omfattande testning, inte bara på de med symtom utan screening av olika grupper i riskzon. Selektiv karantän kan sedan användas i högre grad i stället för generell karantän. Smittspårning bör återupptagas snarast då covid-19 räknas som samhällsfarlig sjukdom.

Som läkare kan jag inte rekommendera någon av mina patienter att ådra sig denna sjukdom. Det är fortfarande lite av rysk roulette – på individbasis kan vi fortfarande inte säkert avgöra vem som blir allvarligt sjuk eller omkommer. Även om du inte blir allvarligt sjuk riskerar du att smitta en anhörig med fatal utgång. Analogt kan jag inte rekommendera att en region, ett land eller en världsdel tillåter spridning av covid-19.

Ur ett etiskt perspektiv förefaller det orimligt att tolerera spridningen av covid-19. Många potentiellt långdragna symtom av covid-19 förekommer där vi fortsatt inte vet omfattningen eller tidsrymd. Mot influensa har vi i alla fall vaccin även om man kan diskutera dess effektivitet.

Taktiskt är det klokt att snabbt trycka ned smittspridningen, då vi hela tiden lär oss mer om viruset, hur man behandlar det och hur det sprids etcetera. Blir du sjuk om ett år i covid-19 har du sannolikt större chans att överleva jämfört med nästa vecka.
/.../
Det är möjligt att vi skulle misslyckas – det har vi redan gjort – och smittan sprids ändå med fortsatt mortalitet och morbiditet som följd. Men varför inte försöka? Varje signal om att Sverige ger upp måste vara falsk. Det är i tider som dessa som vi bör kämpa för varandra – i detta fall för våra medmänniskors hälsa och överlevnad.

/.../Att motverka cytokinstorm vid covid-19 är därför ett av huvudspåren i den pågående kliniska forskningen. Ett flertal olika befintliga läkemedel och läkemedelskandidater testas enligt detta syfte, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat.

Ett av dessa läkemedel är Astrazenecas acalabrutinib, en selektiv BTK-hämmare som blockerar enzymet Brutons tyrosinkinas. Det är sedan tidigare godkänt i USA som behandling av vuxna med blodcancern kronisk lymfatisk leukemi och som andra linjens behandling mot mantelcellslymfom.

Under den snabbt växande coronaepidemin i USA har federala National cancer institute, NCI, prövat att ge acalabrutinib till ett litet antal allvarligt sjuka covid-19-patienter vid bland annat Walter Reed army medical center. Några av patienterna tycktes ha en god effekt av behandlingen.

Detta plus allt starkare vetenskapliga bevis för att Brutons tyrosinkinas-signalering är en viktig mekanism vid en cytokinstorm, har fått Astrazeneca att fatta beslut om studien. Studien, kallad Calavi, ska utvärdera effekt och säkerhet av att lägga till acalabrutinib till standardbehandlingen hos sjukhuspatienter med covid-19.