Det märks att de flesta här har ganska långt till pensionen. Jag avser då den höga riskaptiten och att man skall köpa, köpa, köpa på dippen.
Är man närmare pension måste man ta hänsyn till det, man vill kanske inte ha kapitalet inlåst i en permavinter liknande IT-krasch eller Lehman-krasch?
Samtidigt vill man ju ge kapitalet en chans att förränta sig de sista åren inför pensionen, och även under pensionen.
Det där är en jämrans svår sits, inte enkelt alls.
När jag var ca 30 och hade sysslat med börs några få år så sparade jag ju otroligt mycket mer än vad mitt börskapital avkastade. Den viktigaste puzzelbiten mot en god ekonomi var hur jag la upp privatekonomin. Då kunde jag gneta ihop till att täcka ett misstag på ganska kort tid.
Nu är ju situationen en annan. Gör jag en tabbe kan jag omöjligt täcka upp för det med att dra in på något privatekonomiskt. När man inser det, jaha, då blir man försiktig.
Och jag har inget nysparande som går in på börsen i normalfallet längre. Det hade jag förr såklart, men slutade med det för några år sedan då jag temporärt gick ner i arbetstid. Nu riggas villan mot pension.
Jag vill ju såklart därför inte ligga fullinvesterad om det inte är en stadig bullmarknad. Tyvärr tycker jag inte vi haft en sådan på 5 år, den bröts 2015 på sommaren.
Trist. Men jag vågar inte vara lika tuff som ni ungdomar.
The Winter Is Coming. Det skall man nog trots allt alltid ha i åtanke.