Citat:
Ursprungligen postat av
PaoloRoberto
Mycket bra inlägg.
Tror förnekarna hanterar sin ångest och stress genom förnekelse och önske tror att Tegnell o CO gjort ett bra jobb för att deras svaga psyke inte klarar av sanningen. Eller så kan dom kanske bara inte inse att dom tillsammans med Tegnell haft fel.
Jag utgår ifrån följande:
Typ 99% av alla förnekare har levt och lever i en mardröm.
Vi pratar om mesiga rädda människor.
När de såg bilderna från Italien, med folk som blev instängda i sina hem började deras mardröm.
Neeeeeeeeeeeeeej. Tänkte om det händer oss!!!! Neeeeeeeeeeeej!!!!!!
Alltså vi pratar om egentligen snälla människor. Eller dumsnälla. Fega. Rädda för livet. Rädda för allt.
Där började deras mardröm. Den dagen bestämde de sig. De blev förnekare. De bestämde för att sticka huvudet i sanden. De vägrade från den dagen att acceptera verkligheten. Och dag efter dag, oavsett vad som hände, så fortsatte dem att förneka. Allt detta för att inte behöva handskas med mardrömmen. Lockdown????? Neeeeeeeeeej jag är jäddddddddddddddd!!!!!!! Hjäääääääääääälp!!!
Nu, eftersom det är för det mesta vuxna människor, är det ganska så pinsamt att behöva erkänna det. Det är extremt pinsamt att erkänna det för andra människor. Så de skulle aldrig göra det. Men de vägrar erkänna det för sej själva också. Som sagt, de sticker huvudet i sanden.
Så egentligen, oavsett vad som händer, kommer de fortsätta förneka. Även om det blir hundra tusen döda i svärje. Det viktiga är att deras mardrömmar inte blir verkligheten.
Att det sedan är det så att lite uppoffring från deras sida, att leva det som i deras sjuka huvuden är en "mardröm", skulle hjälpa några människor att fortsätta leva är förstås totalt ointressant för såna svin. För förutom att vara rädda fjollor är de också svin som aldrig skulle ställa upp för andra människor.
Detta är den dystra sanningen om random förnekare.